Sveriges riksbunkrar och det som har koppling till dessa

Såvitt jag minns återfinns en "Markägar"-skylt i början av denna väg. Det borde betyda att det finns något "större" där.

Jag hittar ingen Militärvägen i dessa trakter av landet. Kan ni ge någon ledtråd?

Jag tycker att det är jätteroligt att trådveteraner som Achtung P och
mcJOcke är aktiva igen. Även om jag själv bara skrivit i tråden i
dryga tre år så har jag läst den betydligt längre än så.

Ett av mina stora intressen kring detta ämne rör Zonens tidiga år och
uppbyggnad. För min del är det flera viktiga pusselbitar som saknas
och som jag hoppas att vi kan hjälpas åt att få klarhet i.

Vad som är tämligen klarlagt är att riksledningens krigsuppehållsplats
var färdig runt år 1958. Huvudanläggningen för detta var platsen
G. Runt G fanns också berganläggningar vid V och F, troligen i
funktion av annex men möjligen också mer än så. Förmodlingen fanns
också olika ovanjord-anläggningar ingående i detta komplex.

Men hur var det egentligen med den militära ledningen kring denna
tidpunkt? Min hypotes för trestabstiden - med vilket jag kanske lite
slarvigt avser perioden 1955 till 1966 - är följande. Högkvarterets
olika delar var inhysta i bergrum i Tomta och Örebro, med tyngdpunkt i
Tomta.

Därefter flyttade Högkvarteret till berget K, och den geografiskt väl
sammanhållna Högkvarterszonen var därmed etablerad.

Några öppna frågor kring denna tidsepok:

1. Under perioden före -55, var huserade Högkvarteret då någonstans?
Jag har hört spridda påståenden om Hennikehammar utanför
Filipstad. Finns det något som underbygger den hypotesen?

2. Var hade riksledningen sin krigsuppehållsplats före -58? Saknades
en sådan lösning helt och hållet, eller skulle man finnas nära
Högkvarteret vid dess tidigare platser?

3. Jag vet att det finns alternativa hypoteser vad gäller
trestabstiden, och att Nora-korset är en sådan. Vad bygger en sådan
hypotes på?

4. Enligt "Den dolda alliansen" så var Zonens huvudsakliga
anläggningar tre till antalet. Det gällde riksledningens anläggning
och Högkvarterets A- och B-anläggningar. Om berget K inhyste HKV A1,
var fanns då B-anläggningen? Min egen hypotes är att B-anläggningen
fanns några mil utanför den "inre" Zonen och var identisk med
trestabstidens anläggning. Att A1- och B-anläggningarna i så fall hade
geografisk separation ser jag bara som en strategisk fördel. Är detta
en helt galen hypotes? Vilka övriga hypoteser finns?

Innan alla bergsanläggningarna byggdes, eller flyttade in i befintliga ammunitionslager på 50-talet så under 40-talet så var väl Riksledningen främst mobil, med Per Albin-bussen och bihang? Den var ju baserad i Sthlmo men var ju planerad att dra ut på landet. Men hur länge var den mobila lösningen aktuell? Tills mitten av 50-talet?

Per Albin-bussen var nog absolut en del av ekvationen. Vad gäller att "dra ut på landet" så har jag hört vaga uppgifter om Värmland och man skulle vara inhysta i skolor. Jag har dock ingen som helst dokumentation kring detta.

1och 2:

I stab-stab kan man läsa " När det gällde anskaffning av mottagare hade under 50-talet samtliga försvarsgrenar
inklusive ÖB (Fst) ett akut behov av att anskaffa nya, moderna utrustningar. Efter en
omfattande marknadsundersökning beslutade sig de tre försvarsgrensförvaltningarna
(KAF, KMF och KFF) förmodligen för första gången i historien för en gemensam
lösning!! och samma mottagare anskaffades för såväl armén, marinen och flygvapnet
som för försvarsstaben (Operativ ledning)."

"Som radiosändare utnyttjades en station benämnd CT450, vilken station bestod av
tre sändar-kanaler med ett gemensamt kraftstativ."
"Att CT 450 anskaffades för
arméns mobila radiostationer berodde på att den bedömdes lämplig att installera i
fordon, den var väl beprövad och den var billig att anskaffa."

Tyder på att det kanske var rörliga staber som fortfarande gällde.


3: Kanske främst på hur platsen ser/såg ut. Antennparkerna, helikopterplatser, storleken, den fredstida bemanningen. Berget har även fungerat som förråd. Dessa detaljer pekar på att platsen var av det viktigare slaget.

4:
Detta har postats förr men om det inte handlar om maskirovka så finns det tydliga förklaringar om vilket samband mellan HKV A1 och B det måste ha funnits.
"För att riktigt
avslöja anläggningskomplexet som helhet hade vi i en vägkorsning där flera vägar
sammanstrålade, byggt ut en av de sändaranläggningar som skulle betjänas från ÖB
A1- och B-stabsplatser. På toppen av sändarberget, synligt från alla håll, hade vi
monterat ett tiotal UK-master med ca trettio radiolänkantenner riktade mot de
anläggningar som sändarberget skulle betjäna."

"Under 50- och 60-talet rekognoscerades och färdigställdes
- två anläggningar (A1- och B-anläggningar) för högkvarteret jämte två sändarannex
och ett stort antal speciella anläggningar inom den s k högkvarterszonen"

"Högkvarterets stabsplats och vissa Gpl för MB (MB II. milo, MB VI. milo och MB VII.
milo) hade redan från början försetts med särskilda sändarannex, vilka annex
inrymdes i befintliga anläggningar (förråd eller andra befästa anläggningar). "

Jag ser det som att HKV A1 och B inte ligger allt för långt ifrån varandra "2 (1 från varje anläggning) länkhopp från en gemensam sändarplats belägen där flera vägar strålar samman."

Guderi
Det låter mycket rätt.
Då skall vi bara fastställa i vilken riktning Hkv B-anlägning ligger.

Vad gäller stab-stab så anser jag att dokumentet har hög trovärdighet. Någon medveten vilseledning tror jag inte förekommer, dock givetvis misstag grundade på den mänskliga faktorn. Dokumentet är nog inte heller faktagranskat i någon större utsträckning.

Med detta sagt så tycker jag att det finns en del motsägelser i berättelsen om Högkvarteret som gör att det går att göra olika tolkningar.

Om man betonar att A1 och B har ett gemensamt annex så är det såklart rimligt att dessa båda anläggningar ligger i någorlunda anslutning till annexet. Tomta blir i det fallet problematiskt.

Om man i stället betonar följande skrivning så vill jag göra en annan tolkning.

"Under 50- och 60-talet rekognoscerades och färdigställdes två anläggningar (A1- och B-anläggningar) för högkvarteret ..."

Att 50-talet nämns och att uppräkningen gäller två berganläggningar tolkar jag som att trestabsberget ingår i uppräkningen och dessutom fortsatt är aktivt i funktion som högkvarter. Detta talar för att Tomta/Örebro kan ha fortsatt som B-anläggning fram till modern tid.

En alternativ tolkning om man vill tolka så att båda skrivningarna blir sanna är att man får flytta på trestabsberget De som förfäktar att Nora-korset var trestabsberg likväl som B-anläggning har en poäng med denna tolkning.

Jag fick en kommentar på ett annat medium än FB vad gäller mitt referat av boken "Den dolda alliansen" och dess beskrivning av Zonens tre huvudsakliga anläggningar. Kommentaren gjorde gällande att Mikael Holmström troligen beskriver en modernare tidsperiod än vad jag gjorde.

I det kan jag bara instämma. Mitt resonemang täcker tidsperioden från 1966 och fram till 80-talet någongång, Holmströms bok innefattar antagligen perioden efter RB80:s tillkomst.

Det är intressant för i så fall öppnas fler frågetecken angående olika anläggningars funktion. Den anläggning som kom till under 80-talet låg ju under SFV och hade ganska starka kopplingar till den andra SFV anläggningen.

Handlar det fortfarande om HKV A1, HKV B samt den civila ledningsplatsen i detta antagande?

Ja det verkar finnas olika om budet, det skulle också vara intressant att veta vilka exakt de två sändarannexen som syftas är. Framförallt då det tyder på att dessa ska ha funnits i berg med tidigare funktioner.

Fick hem några trevliga dokument om staber och sändarannexer idag daterat 1966.

http://forumbilder.se/DEA7H/bild-1-1
http://forumbilder.se/DEA7H/bild-2-1
http://forumbilder.se/DEA7H/bild-3-1

Kollar man på bilderna och siffrona, så ser man att antennstorleken stämmer mycket överens med den som fanns i zonen. Men inte på anläggningar efter mitten av 60-talet som hade mycket mindre rombantenner. Så vad jag kan läsa ut i dokumenten är att man inte behövde så stora sändarannex egentligen för tekniken hade mognat betydligt med flera andra orsaker.