Vilken film såg du senast?

Håller med dig om denna tror jag.
Så förbannat pretentiös film att jag vissa gånger inte visste vart jag själv befann mig! Storyn var verkligen tråkig också därav som mitt intresse hela tiden sjönk. Fassbender är ALLTID bra, det ska sägas.. men att se honom upprepat stå och kissa är väl inte det jag letar efter i en film.
Sorglig, mörk och jobbig film.. men jävligt dålig också.

Allt Steve McQueen tar i förvandlas till pretentiös sörja. Urtrist regissör, som gör fruktansvärt tråkiga filmer. 12 Years a Slave är en av de mest överskattade filmerna i världshistorien.

Det bästa med Mulligans scen där hon sjunger är att hon sjunger på riktigt. Dessutom visste inte Fassbender och den andra skådisen om att hon kunde sjunga så pass bra. Därav blev deras reaktioner mer äkta. Det är i alla fall vad jag läste på någon movie trivia sida på nätet.

På vilket sätt gör Steve McQueen pretentiösa filmer? Det blir inte pretentiöst bara för att man har långa scener. Håller dock med om att 12 Years a Slave är överskattad, men det är då inte för att den är pretentiös iaf.

TV 1 har fått fnatt, den senaste tiden har de visat flera gamla fina filmer.
Igår gickKvinna utan samvete i mitt tycke en makalöst bra film.
I korthet handlar det om en mordhistoria med lite oväntade vändningar (så har vi inte sagt för mycket).
Ni verkar använda en tiogradig skala, så tveklöst 10+

I Steve McQueens fall så blir det det.

Det enda pretentiösa han gjort i mina ögon är just 12 Years a Slave som var grovt överskattad. Och synnerligen långt från hans tidiga verk, känns som han förlorade sig själv i Hollywoodkonventioner för just den filmen. Men både Shame (hans bästa film) och Hunger har förvisso starka känslor inblandade och är skådespelardrivna (Fassbender särskilt) men på inget vis pretentiösa. De vill inte vara något de inte är.
Instämmer till fullo. 12 Years a Slave är överskattad och inte bara McQueens hittills sämsta utan den som känns mest långt från hans signaturstil.

SVT har alltid visat gamla dagsmatinéer på sina två kanaler, ingenting nytt alls. Men håller med dig om filmen, tveklöst den bästa film-noir som jag har sett hittills!

Repulsion '65

Polanski kan verkligen göra en film obehaglig, hemsk men väldigt bra. Bra skådespeleri och regi, som det brukar vara i hans filmer.

Jag ger den 4/5.

The Wrath of Vajra (2013)

Överraskande bra film, många bra kampsports scener.
Riktigt snyggt filmad också.

4/5

Delicatessen. Bra film. 7/10.

Tusen bitar - en film om Björn Afzelius (2014)

Egentligen har jag väl ingen sån där superduperrelation till musikern eller människan Afzelius mera än att jag har hört han kändaste sånger med Hoola Bandoola Band och som solo, så det var trevligt att det kom en dokumentär om honom som lyfter fram många historier som jag inte visste om. Samtidigt som jag inte hört mycket så hör han ändå komplext nog till en av mina favoritmusiker i Sverige, främst för skivan Elsinore som han släppte postumt efter sin död i cancer och sen Fri information av Hoola Bandoola är väldigt bra, men där tar det sen stopp. Michael Wiehe känner jag så klart till sedan tidigare och tycker om honom (förutom samarbetet med Kartellen), men för egen del har alltid Björn varit den som jag fäst störst intresse som musiker för.

Dokumentären är förutom en bra film om en älskad och folkkär musiker också med sina arkivbilder ett bra historierepotage att se i backspegeln, då Björn befann sig med Wiehe i Nicaragua och på Kuba, hjälpte till med att befria människorna ifrån sina dåvarande diktatorer. Samtidigt ett tidsdokument över proggen, även om det är väldigt lite om just proggen, hade gärna sett mera arkivmaterial med Hoola Bandoola och andra proggakter under den perioden, men antar att det inte fanns material att tillgå eller så ville man begränsa speltiden till det något snåla 100 min. Men som helhet var det ett otroligt vackert porträtt av en av vårat lands största musiker i modern tid som tyvärr dog i slutet av 90-talet blott 52 år gammal. Hans musik lever vidare i generationer framåt och känns som att musiken tilltalar alla åldrar, bara det att man kanske uppskattar själva lyriken ju äldre man blir med perspektiv på livet.

4/5