Öltråden - för ölkännare

Jag pratade med Björn som äger Oppigårds för ett tag sedan, och när vi diskuterade deras sortiment så nämnde han att det saknades en lager och att sortimentet troligtvis skulle utökas inom den närmsta framtiden.

För alla som gillar veteöl så kan jag rekommendera den amerikanska White Rascal från Avery. Lite kryddig och pepprig med smak av koriander.

www.systembolaget.se/Sok-dryck/Dryck/?searchquery=white+rascal&sortfield=Default&sortdi rection=Ascending&hitsoffset=0&page=1&searchview=A ll&groupfiltersheader=Default&filters=searchquery% 2c&artikelId=848014&varuNr=1482&referringUrl=%2fSo k-dryck%2f%3fsearchquery%3dwhite%2brascal%26sortfiel d%3dDefault%26sortdirection%3d Ascending%26hitsoffset%3d0%26page%3d1%26searchview %3dAll%26groupfiltersheader%3dDefault%26filters%3d searchquery%252c

De har alla förutsättningar att åstadkomma något riktigt bra. Bestämmer man sig för ett lageröl blir det gissningsvis en ljus "modern" lager humlad med bl a Cascade och Amarillo (kanske?). Eller så chockerar bryggmästaren totalt och gör mig lycklig med en schwarzbier .

Vet någon om den Amager The Days of Barley and Roses som släpps imorgon är den portvinsfatlagrade varianten (Niepoort Edition) eller den vanliga? Tycker jag har sett lite olika bud om det på nätet och det har ju hänt förut att Systembolaget inte skriver ut hela (eller för den delen alltid helt korrekta) produktnamn.

En Schwarzbier från Oppigårds vore inte alls fel förutsatt att det också blir en bra sådan. Tyvärr blev jag rätt besviken på den som St. Eriks släppte i våras (Casper's Schwarz?) som var bryggd efter vinnarreceptet från hembryggar-SM. Den var visserligen hygglig och visst var det lite kul att den var bryggd efter ett hembryggarrecept men det var ingen öl jag kände något behov av att dricka igen när min flaska var slut. Finns det egentligen någon utanför det traditionella området som brygger bra schwarzbier?
Med tanke på min skeptisism till svenska stilexemplar, som visserligen främst baseras på min erfarenhet av ovan nämnda öl, så skulle jag annars gärna se att de tog ut svängarna lite extra med en modernare variant och kanske bryggde en schysst IPL eller en bra imperial lager (jag gillade Nynäshamns/SKAs Skatkobben som kom förra hösten). Dessutom efterfrågar väl systembolaget imperial lager i nästa års lanseringsplan om jag inte minns fel?

Jag tycker inte heller att St Eriks variant var något att springa benen av sig för. Däremot gillade jag Sigtunas Black October som något märkligt lanserades i samband med de traditionella oktoberölen. Men det var några år sen nu och tyvärr verkar det vara slut med svartöl från Sigtuna.
Jämtlands Heaven står i en klass för sig när det gäller svarta öl från Sverige.

Sitter med en Brewdog Tokyo* i detta nu. Måste vara tredje batchen av denna stout. Första Tokyo var på 12-nånting %, andra var på 18.2% vol. och nu är den på 16,5% vol. Någon som vet när de ändrade?

Fantastisk bryggd hur som helst. Störande söt för min del precis som andra batchen, men sanslöst fyllig, komplex och lång. Nu till en fråga som jag vet att jag ställt förut men som jag inte tror att jag fått något vettigt svar på: Kommer sötman i denna att lugna ner sig med tiden? När det gäller exv. söta vita viner så blir de oftast torrare och torrare med åren, även om detta tar mycket lång tid. Denna stout lär ju hålla för lagring i princip hur länge som helst, men hur länge ska man vänta för att sötman ska vara integrerad och skapa en balanserad öl? 10 år? 50 år? 100 år?

Kommer lite intressanta nyheter på systemet idag och med fickan full med pengar så ska jag göra en liten raid.

Birra Del Borgo Re Ale Extra
Class of 88 barley wine
Amager The days of Barley and Roses
Hornbeer IPA
Sierra Nevada Harvest Southern Hemisphere

alltså, den är som du säger väldigt söt. 10 år räcker nog inte. 20 bör nog vara mer korrekt.

vad parar du denna med? att dricka den alene funkar knappt. men med en ordentlig ostbricka ackompanjerad med marmelad är den galet bra. jag antar att du vet det, men för de som inte vet, sött tar ut sött, så har man en söt dryck, para den mot något sött, detta neutraliserar en del av sötman så den inte blir överväldigande.

I detta fall drack jag den i ensamt majestät då syftet främst var att prova den under kontrollerade former eftersom det var första gången jag provade denna batch. Annars kan jag mycket väl tänka mig att dricka den till en ostbricka. Mitt förstaval till ostbricka brukar annars vara Sauternes, och det är ju sötare ändå (dock med en balanserande syra som inte finns i Tokyo*). Får kanske testa Tokyo'n mot det nästa gång.

gör det. underbart gott.

visst finns det bra viner, men i ölväg så är nog denna bland de bättre till ostbrickan.

tvekade lite, men klickade hem 10st doughnut break.
med tanke på hur bra den är (jag älskar den) så kommer den säkert att lagras fint.