Bostadsbubbla i Sverige?

Precis. Stockholm drar dåligt med artister, är socialt genomklumpigt, har dåligt klimat, händer sällan något storslaget (lagomheten är dock såklart lite svensk), betraktad som storstad alltså. Enda sättet att missa detta att är att man helt enkelt inte bott i internationellt tilldragande regioner.

Sen finns det fantastiska sidor av stockholm. När jag är i en båt på skärgården i Juli finns det inte så många platser jag skulle byta det mot. Men det var alltså inte min poäng.

Vidare håller jag helt med i att marknadspris inte sätts internationellt utan att det gör det nationellt. Har själv varit inne på att eventuell fortsatt globalisering och ökande transparenser (föddes exempelvis jag för 20 år sedan skulle jag antagligen inte heller förstå alternativen) är en dålig nyhet för prisnivån i Stockholm.

Hur det blir med en saken är väl var mannens gissning. "På papperet" har vi redan verktygen för att decentralisera, och teoretiskt hamnar man rimligen i att det borde hända. Men ännu har det ju inte gjort det. Huruvida det bara är medfödd vana av nuvarande generation får vi väl kolla igen om ett tiotal år.

Pizzeria-exemplet skulle du kunna dra för vilken annan stad i världen som helst så den känns inte vidare relevant.

De nordiska huvudstäderna hamnar ofta högt upp när rankingar över städer som är bäst att bo i presenteras. På Monocles för 2014 hamnar Stockholm på fjärde plats:
http://en.wikipedia.org/wiki/World's_most_liveable_cities

"Important criteria in this survey are safety/crime, international connectivity, climate/sunshine, quality of architecture, public transportation, tolerance, environmental issues and access to nature, urban design, business conditions, pro-active policy developments and medical care."

Alla har dock sina egna preferenser, om man gillar tropiskt klimat, skyskrapor, massvis med folk och grejer som händer hela tiden så finns det såklart bättre alternativ än Stockholm.

Det raljeras ofta om detta (på flashback, di.se etc), men jag har ännu inte träffat en enda person som på riktigt tyckt detta. Då har jag ändå träffar många stockholmare, både inflyttade och infödda. Var hittar jag dem som hyser dessa åsikter?

Nu hamnade jag i ett lite anti-stockholm här, men dessa listor är verkligen värdelösa. Likt outbildade ekonomer/journalister ligger problemet i en direkt naiv tro hos skaparna på att några random punkter är "bättre mätinstrument än inget". Men det är det ju inte.

Självklart presterar sverige dock bra på generaliserade punkter eftersom det är en riktig "välfärdsstat". Vill man ha detta är det alltså ett svårslaget land (du kan födas fattig, välja att inte jobba, och ändå klara dig), precis som det är det perfekta landet för extemfemisister då de välkomnas med öppna armar till skillnad från i många andra länder. Även ett helt ok land för "avvikande" sexualitet osv. Har dock svårare att se att de stora pengarna (som är privilegierade oavsett sammanhang) hamnar där i en fri marknad med transparens, vilket är vad vi närmar oss med globalisering och decentralisering.

Nja, det som utlöste prisfallet i USA var extremt god tillgång på krediter, här skulle jag kalla det för god tillgång på krediter.

I USA kunde man låna 40 gånger det egna beloppet, sen så öste man pengar på låginkomst-tagare. Här är det inte lika enkelt, man måste ha en kontantinsats 15% av beloppet, alla lån över 75% ska amorteras på 10 år eller om man lånar av SEB hela beloppet på 60 år.

Har du låg lön får du inte låna, banken har samma kalkyler idag som tidigare. Man ska klara 7% ränta och ha över en viss summa kvar varje månad för att lånet ska beviljas.

Gemene man tänker inte på risk, den tänker på möjligheter. Sen är kompetensen låg bland köparna jag skulle säga 25% av dom som är under 30 och köper bostad inte kan räkna ut sin ränta själv eller förstå sambandet mellan belopp, ränta och kostnad.

"Cashguiden är Sparbanken Öresunds skolprojekt som besöker gymnasieklasser och föreläser om privatekonomi. Efter varje lektion får eleverna svara på frågor om bland annat ränta. En sammanställning av tusen svar visar att mindre än var tredje elev vet att ränta är kostnaden för att låna pengar - mer än hälften tror att det är att betala av på lånen."

http://www.sydsvenskan.se/ekonomi/unga-daliga-pa-ranta/

Närheten till naturen framförallt. Att kunna utföra de flesta sporter och nöjen året om (vissa är så klart säsongsbundna) samtidigt som man bor i landets finansiella och kulturella centrum med allt vad det innebär i form av arbetstillfällen och utbud av restauranger, barer, museum med mera är för mig helt otroligt. Livskvaliteten, om man lyckas filtrera bort det pretentiösa, är svårslagen för någon som mig som gillar att vara aktiv och ta del av uteliv och kultur. För mig är det en bra mix mellan London och Sälen, en liten storstad nära naturen.

Men jag vill alltså inte bo där, nackdelarna väger över.

Riche, S-baren, East, Berns, Café Opera och valfritt annat ställe där mediafolk gnuggar axel med självutnämnda stekare och liknande aspiranter på att vara något de inte är. (Jag säger inte att dessa ställens gäster är sådana, men det är på dessa ställen de hamnar.)

När man suttit bredvid, eller till och med pratat med tillräckligt många som på fullaste allvar sitter och jämför t ex nattlivet i Stockholm med nattlivet i Paris, New York osv när det är uppenbart att det enda de faktiskt gillar är att känna vakter och DJ:s så de blir behandlade lite bättre än alla andra - då ruttnar man snabbt. Så jo, samma sjukdom som finns hos Berlinsvenskarna finns hos Stockholmssvenskarna...

Nu har visserligen Stockholm ett riktigt bra nattliv när det kommer till vissa aspekter, men man får ju fan ta och vara lite med i matchen.

Är det inte dags för de som yrat om en bubbla de senaste åren, att krypa till korset.

Bubblan kommer, var så säkra, men för de som ropat att vargen kommer!!, har förlorat möjligheter till stora investeringar och god avkastning. Praktmisstag.

Nu är ju t.o.m Belgien och Kanada, av vad jag förstår, före Sverige i belåning till bostad.
Så vi är inte alls närmast, men visst står vi i ledet.

Och gissa vad, när smällen kommer, så kommer främst de flitiga och oskyldiga småspararna att få betala för kalaset.

Detta är dock något jag förvånas över med Stockholm, eller om det är ett fall av kapitalismen I Sverige.
Det händer nästan aldrig något, staden är så sjukt död och lamslagen, man sitter helt hopplös och väntar, men det vänder aldrig. Kall och ensam stad. Det rör aldrig om, det finns inget omväxlande, det sprakande livet och de stora utbudet lyser med sin frånvaro.

Nej, du har både missförstått vad de säger och vad en bubbla är (även om definitionerna brukar bli en aning subjektiva).

Så är det..

Har du källa på det? Det är amorteringskrav på bolån i Belgien, 35 år max (de flesta går på 15-25 år), och priserna ligger lägre än i Sverige.

Fast du... Det där säger mer om dig än om Stockholm. Vad är det du saknar? Vad är det du väntar på? Vad är det du jämför med?