Jag var med på releasepartyt för nya boken "Per Holknekt 1960–2014" i restaurang Villa Källhagen på Djurgården. Per presenterade boken och publiken var tagna av det allvarsamma ämnet, det var ömsom skratt och ömsom knäpptystnad i publiken. Det serverades champagne, rosévin och snittar till åhörarna och åtgången var strykande, så i minglet efteråt var stämningen på topp. Författaren själv var på strålande humör, men en och annan noterade lite förvånat att Per rutinerat svepte det ena glaset efter det andra medan han skrattade ikapp med kvinnorna som flockades runt honom.
Jag såg honom senare stappla ut på terrassen (med armarna runt två unga snyggingars höfter) för att röka.
Festandet avbröts lite senare på kvällen av gräl och tumult. Tydligen hade Per sagt något till en kvinna som hon inte gillade att höra varpå hon förpassade honom en rejäl örfil. Per hade vid det här laget förlorat sin gamla skejtarbalans och raglade bakåt in i en servitör som tappade hela brickan med fyllda vinglas på golvet. Jag såg från lite håll hur Per bryskt leddes ut ur lokalen av en 120-kilos dopingbroiler till vakt.
När jag framåt midnatt strosade hem längs Djurgårdskanalen fick jag se Per i bar överkropp med rivsår stående på alla fyra i ett buskage och kräkas upp rosévin och snittar.
En klart minnesvärd afton för alla gäster!
Jag vet inte om det här var något slags listigt försök till guerilla marketing (eller vad det nu heter)?
Jag såg honom senare stappla ut på terrassen (med armarna runt två unga snyggingars höfter) för att röka.
Festandet avbröts lite senare på kvällen av gräl och tumult. Tydligen hade Per sagt något till en kvinna som hon inte gillade att höra varpå hon förpassade honom en rejäl örfil. Per hade vid det här laget förlorat sin gamla skejtarbalans och raglade bakåt in i en servitör som tappade hela brickan med fyllda vinglas på golvet. Jag såg från lite håll hur Per bryskt leddes ut ur lokalen av en 120-kilos dopingbroiler till vakt.
När jag framåt midnatt strosade hem längs Djurgårdskanalen fick jag se Per i bar överkropp med rivsår stående på alla fyra i ett buskage och kräkas upp rosévin och snittar.
En klart minnesvärd afton för alla gäster!
Jag vet inte om det här var något slags listigt försök till guerilla marketing (eller vad det nu heter)?
Den stackars manniskan ar val som tur ar, ganska avtrubbad vid det har laget - for nu ar det nog KORT f PH (satt prickarna dar de verkar passa)
