2014-08-21, 11:14
  #36733
Medlem
Är det ingen som vet om orden kan upprepas från gamla prov? Jag har inte stött på det, det borde innebära att det egentligen inte är bra spenderad tid att gå igenom gamla Ord-prov alls.
Citera
2014-08-21, 11:41
  #36734
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Flattire
Är det ingen som vet om orden kan upprepas från gamla prov? Jag har inte stött på det, det borde innebära att det egentligen inte är bra spenderad tid att gå igenom gamla Ord-prov alls.

Ja, tidigare ord har återanvänts.
Citera
2014-08-21, 13:07
  #36735
Medlem
kekkzors avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Flattire
Fysik? Har du ingen nytta av. Kvant är lättast att fixa till på kort tid. Gör ett gammalt prov. Rätta. Gå igenom Alla uppgifter du hade fel på, en och en. Ge dig inte förrän du förstår dem. Skit i att kolla tiden, bara se till att du fattar. Använd en gammal mattebok om det behövs. Gör du så kommer du inte få under 1,0 på matten, det garanterar jag dig.

haha ojdå, jag menade en fysisk bok alltså om det är lättare att plugga på material istället för alla länksamlingar på nätet.
Men ok, matten är svår, måste lära mig hur alla uträkningar går till, typ domhära x, (y) = a osv.
Men antar att det går lika bra att lära sig sånt online jämnfört en bok kanske
Citera
2014-08-21, 15:27
  #36736
Medlem
Internetkrigares avatar
Någon som kan förklara uppgift 39 och 40? Jag förstår inte diagrammen... Kan lander ha mer än 100% användare?? Staplarna är ju olika långa, fattar inte

http://www.provtips.com/_tidigare_hogskoleprov/20120331_94268_provp3k12a.pdf
Citera
2014-08-21, 15:53
  #36737
Medlem
Babajis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Internetkrigare
Någon som kan förklara uppgift 39 och 40? Jag förstår inte diagrammen... Kan lander ha mer än 100% användare?? Staplarna är ju olika långa, fattar inte

http://www.provtips.com/_tidigare_hogskoleprov/20120331_94268_provp3k12a.pdf

Mät vilket land som har längst mobiltelefonistapel (Italien). Sedan mäter du Italiens internetstapel. Jämför sedan internetstapeln med internetstapeln i rutan uppe till vänster. Den kommer nå upp till 35 per 100 invånare, och A är således svaret.

Andra frågan. Jämför Sverige, Finland, Grekland, Spanien och Portugal. Sverige har mest internetanvändande. Grekland eller Spanien ser ut att ha minst. Sveriges stapel är 60 per 100 invånare. Greklands är 20 per 100. 60-20 = 40. Svar B.
Citera
2014-08-21, 20:24
  #36738
Medlem
Internetkrigares avatar
Är det bara jag eller är meningen helt off, tal 28.

http://www.provtips.com/_tidigare_hogskoleprov/20120331_94652_provp2vejelf.pdf
Citera
2014-08-21, 20:33
  #36739
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Internetkrigare
Är det bara jag eller är meningen helt off, tal 28.

http://www.provtips.com/_tidigare_hogskoleprov/20120331_94652_provp2vejelf.pdf
Vad är det som är off menar du? "Dessas" kanske inte är så vanligt men det är korrekt.
Citera
2014-08-22, 17:15
  #36740
Medlem
Internetkrigares avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Flattire
Vad är det som är off menar du? "Dessas" kanske inte är så vanligt men det är korrekt.

Själva meningen.

"Vid sidan av ortnamn som härrör av Nordiska språk och dessas föregångare förekommer i Norden även finska och samiska."

känns som om det saknas några kommatecken, eller att meningen ska sluta .. förekommer även finska och samiska i Norden.
Citera
2014-08-22, 21:27
  #36741
Medlem
ningudos avatar
God kväll!

Vägen till framgång i HP går igenom analys --> förståelse.
Men det säger väl inte så mycket? Är inte det givet? Handlar inte alla framgångar om förståelse av olika slag?

I vilket fall så vill jag dela med mig av en liten analys av ett gammalt elf prov från 1997-04-19. Rättare sagt så har jag analyserat en frågas alternativ, vilka stöd och motsägelse finns det hos varje alternativ?

Genom att gå in i djupet i den här elfartikel - Paula - vill jag helt enkelt att få en bättre förståelse. Samtidgt som jag får mina tankar rensade och etablerade i skriven form. Jag brukar få 16-18rätt av 20. Men jag aspirerar att sätta fullpott till höstens prov.

De allra flesta kommer säkert att gynnas av att läsa analysen, men jag hoppas i huvudsak på konstruktiv kritik och kanske locka någon som seriöst satsar mot ett toppresultat i den verbala delen. Jag är övertygad att två personer i en ungefärlig jämbördig nivå kan ha stor nytta av varandras analyser. Här tänker jag främst på analyser av artiklar av olika slag och i huvudsak artiklar från HP - att verkligen gå in så djupt som möjligt för att verbalt befinna sig i en högre nivå än den som HP fodrar.

Här är en länk till provet: https://docs.google.com/document/d/1yxnW99GN85uWkklKwc9XFW8wVbdG1rfQAJWoL0MmSI8/edit
Det är alltså bokrecensionen "Paula" som är aktuell. Jag har analyserat fråga 1 - What does the reviewer say about Ms. Allende's motive for writing Paula?

Min analys av de fyra alternativ: https://drive.google.com/file/d/0B7ww6H59Kh0sanltYUtUWEhBZkE/edit?usp=sharing
__________________
Senast redigerad av ningudo 2014-08-22 kl. 22:07.
Citera
2014-08-23, 06:55
  #36742
Avslutad
Citat:
Ursprungligen postat av Internetkrigare
Själva meningen.

"Vid sidan av ortnamn som härrör av Nordiska språk och dessas föregångare förekommer i Norden även finska och samiska."

känns som om det saknas några kommatecken, eller att meningen ska sluta .. förekommer även finska och samiska i Norden.
Nej.

Vid sidan av ortnamn som härrör från nordiska språk och dessas föregångare förekommer i Norden även finska och samiska [ortnamn].
Citera
2014-08-23, 12:51
  #36743
Medlem
Internetkrigares avatar
Citat:
Ursprungligen postat av U-Fig
Nej.

Vid sidan av ortnamn som härrör från nordiska språk och dessas föregångare förekommer i Norden även finska och samiska [ortnamn].


aahaa,jag tror att jag har sfilexi, tack för förtydligandet
Citera
2014-08-23, 14:41
  #36744
Medlem
Argh123s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Internetkrigare
Själva meningen.

"Vid sidan av ortnamn som härrör av Nordiska språk och dessas föregångare förekommer i Norden även finska och samiska."

känns som om det saknas några kommatecken, eller att meningen ska sluta .. förekommer även finska och samiska i Norden.
A härrör, dessa
B utformas, dess
C stammar, dessa
D framgår, deras

Här hade det ju varit av intresse om man hade en grammatik bok som förklarar skillnaden på dessa, dess, dessa och deras Men annars kan man nog ganska snabbt utesluta allt förutom härrör
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in