Citat:
Ursprungligen postat av
outoftheblue
Vet du ens vad rättshaveri är? Det handlar inte om att bryta mot lagen utan om att missbruka den, ta till i överkant tills det slår över i något absurt. Precis som Marianne Ny. T ex hennes nyttjande av EAWn som helt missbrukar dess intention. Som Ny. På grund av rättshaverister som Ny måste UK nu ändra sina lagar. Så illa är det. Så att rättshaveristen Ny inte kan göra om samma sak någon gång i framtiden. Rättshaveristen Ny slösar enorma mängder pengar bara för att få driva fallet på sitt eget, absurda, överdrivna sätt, trots att enklare, standardmässiga, medel finns för att lösa konflikten. Men något sådant vill en rättshaverist inte veta av. Det finns inte på rättshaveristen Nys karta. MLA? Inte gott nog åt rättshaveristen Ny.
Man kanske kan säga att rättshaveristen ägnar sig mer åt lagens bokstav än åt dess intention. Om syftet är att föra förundersökningen framåt, varför då inte nyttja till buds stående medel, som att förhöra på plats i London, kanske via video? Nej, rättshaveristen Ny fick en gång igenom en EAW som aldrig skulle ha utfärdats. Hon ger sig inte, hon kan inte ta ett steg tillbaka, för lagens intention bryr hon sig inte ett jota om. Hon bara hävdar sin rätt, in absurdum. Kosta vad det kosta vill, i miljoner såväl som mänskligt lidande och en hel nation som skäms å hennes vägnar. Bara rättshaveristen Ny får sin vilja igenom så är hon nöjd. Något annat bryr hon sig inte om.
1. Jag tror att du misstolkat begreppet rättshaverist. Du är inte ensam om saken - Du har ju hänvisat till l.professor Diesen, vilken uppenbarligen försökt redefiniera begreppet, kanske pga. av att denne utnämnts till rättshaverist.
2. Där har du misstolkat rättshaverist för en paragrafryttare, även om det i något avseende kan finnas överlappning mellan paragrafryttare och rättshaverister, ibland i syftet.
3. MN kan man inte kalla för en rättshaverist i det här sammanhanget, det kommer av definitionen:
I "Botaniska utflygter" (1-3. 2 uppl. 1. Ups.-Sthm 1843-1864. 2 uppl. 1853), citerat i Svenska Akademiens ordbok,[1] definieras "rätthaveri" som:
a. (pedantiskt) begär att (alltid) ha eller få rätt;
b. benägenhet att envist och påstridigt hävda och fasthålla vid en viss ståndpunkt och anse denna vara den enda rätta eller
c. att envist även också påstridigt hävda sin rätt även ifråga om obetydligheter;
d. stundom övergående i beteende: Ofördragsamhet, trångsynthet;
e. även konkretare, om handling eller uppträdande som vittnar om sådant begär eller sådan benägenhet. http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A4ttshaverist
4a. MN uppfyller alltså inte kravet i (a.), men det är möjligt att parterna kan göra det, även om det utmärkande för en rättshaverist inte är manipulation av rättssamhället utan helt enkelt antingen en övertolkning av lagtexten utan hänsyn till övriga rättskällor, den juridiska strukturen, lagtextens utformning och hierarki eller processar om något som kan uppfattas trivialt, typ en bruten spets på en blyertspenna av normal skolmodell.
4b. Det går inte att påstå att MN uppfyller definitionen i (b.) då det ändras mycket och fallet bygger på för allmänheten okända ståndpunkter.
4c. Det är inte en obetydlighet map. (c.).
5d. Det skulle ju kunna se ofördragsamt ut, att inte hålla förhör i England. Däremot är det inte så i verkligheten. Därför är MN inte en rättshaverist.
5e. Man skulle eventuellt kunna säga att det vore som så, om inte för (5d).