Bostadsbubbla i Sverige?

Vilka tänker du på då?
Som den för Carnegie?

För eventuella EU-hatare kan jag nämna att det vid EU-valet var en hel del som röstade för EU för att man ansåg att den svenska regeringen behövde en överförmyndare.

Inser du inte själv att din retorik blir svårt bristfällig när du inte kan föra en argumentation utan måste förfalla till fantasifoster som "verklighetstrogen amorteringstakt".

Peka på ett konkret problem i stället.

Var pumpas det in någon "luft"? Och hur avgör du det?

Finns det ett problem med att skulden på tillgången är lika stor när man säljer som när man köpt?
Förklara det.

Det är väl ok att ha egna preferenser och uttrycka dessa. Men man får ha klart för sig att det är just eget tyckande, och inte något samhället i övrigt behöver inordna sig efter.

Men vad är en "rimlig amorteringstakt"? Och hur kommer man fram till det?

Argumentet att marknaden skulle krascha känner jag inte till. Annat än med Holland som exempel där man drar upp hushållens kostnader drastiskt och därmed drar ned konsumtionen drastiskt. Klart att det sista ger en påverkan på samhällsekonomin.

Men skulle man införa som regel säg 50 åriga annuitetslån så lär det inte påverkas speciellt mycket. Jag har för mig att jag en gång visade på konsekvensen av det i den här tråden. Knappt märkbar amortering från början för köparen. Men då skulle man ha infört ett amorteringskrav.

Ja, vid det här laget får du tycka precis hur mycket du vill Gromph.

FWIW
Marknaden ska tillåtas krascha. Att du inte hör några argument för att unvdika en krasch får stå för dig och ditt tyckande i största allmänhet. Och huruvida marknaden faktiskt kraschar eller inte är fullständigt irrelevant.

Hoppas det gör dig mindre förvirrad i största allmänhet.

Ja, du har sagt det. Kan du hänvisa till en definition, eller någonting mer köttigt än din åsikt för att backa upp din åsikt? Att säga "läs boken" när jag läst den är inte konstruktivt, och när du säger "hört" verkar det som att du menar en radio- eller TV-intervju, kan du länka till dessa i så fall?

Att införa amorteringskrav är att öka toppstyrningen, och kraschar marknaden på grund av det är det alltså toppstyrningen som kraschat den. Inte sant?

Rimligt eller orimligt, det bör väl vara upp till låntagaren att själv avgöra - i samråd med banken - huruvida de vill amortera eller inte? Du vet, organiskt och inte toppstyrt

Även jag tycker att det är rimligt, men att göra det till krav är jag inte för. Det är lite som med motorcykelhjälm, jag är emot krav på det men skulle aldrig köra utan.

Man tackar. Dock brukar jag inte ge uttryck för något tyckande.

Du skrev "Argumenten som förs mot detta är att det kan krascha marknaden". Och något sådant har jag inte direkt hört från överheten, annat än som jag skrev ang Hollands något extrema åtgärd.

Det har däremot sagts av konspiratörer här på Flashback och andra fora för allmänheten. Gärna i samband med närmast absurda konspirationer om Bilderberggruppen. Sådant räknar jag naturligtvis inte. Det var väl iaf inte det du menade?

Tror du att du kan svara på frågorna?

Jag var rätt fascinerad över black swan och inte minst introduktionen av antifragility så jag sög åt mig ganska mycket, men vill minnas att det blev en hel del youtube-föreläsningar och liknande. Det är nog bara att youtuba "nassim taleb antifragility".

Annars känns det spontant som att du eventuellt bara blandar ihop den stora och den lilla bilden. Om marknaden kraschar fullständigt och vi bygger upp något bättre är vi ju på en nivå av antifragility, nämligen att samhället/mänskligheten/naturen i slutändan ändå är antifragile.


Toppstyrt system har vi redan, huruvida vi har ett amorteringskrav eller inte förändrar inte det alls. Däremot skulle skärpta krav göra systemet mer robust, vilket är det bästa vi kan göra åt saken.

Vad gäller "krasch" blir det förstås i någon mån en diskussion om hur långt ett snöre är, så i ett forum där folk generellt vill låtsas ha rätt snarare än lära sig saker får man förstås vara försiktig med orden. Om vi ändå försöker använda våra hjärnceller och göra en diffus skillnad på "stor" och "liten" krasch så premierar organiska system små frekventa krascher medans toppstyrda system försöker undvika allt dåligt (i det här fallet även för individuella delar och därmed gör dem beroende) och kulminerar förr eller senare istället i en stor systemkrasch. Det är lite missriktat att tala om huruvida det var toppstyrning som kraschade systemet eller inte - huvudsaken är att vi får indikationer och utveckling i form av att ett dåligt system kraschar och ersätts.

Kan vi exempelvis göra det här systemet extremt robust utan att marknaden kraschar så är det ju inga problem, åtminstone inte för den som inte har något emot den här typen av systemdesign. Problemet är inte att det skulle krascha med robust reglering, problemet är att vi inte ens vet.

Igen, marknaden är toppstyrd. Vi har ett reglerat system, inte organiskt. Det blir inte organiskt för att man släpper vissa parametrar - det blir bara mindre genomtänkt toppstyrning. Jämför att privatisera för naturlig marknadsoptimering, utan att tillåta fri marknad; det är någon slags kollektiv tankevurpa.

Fantastiskt att du ändå kan hylla den svenska marknaden. Jag vet inte om det är media eller skolverket som ska ha en eloge här.

Eftersom jag inte är intresserad av det så är detta ytterligare en fråga vi inte får svar på.

Det som diskuteras är för nya lån och desutom som jag förståt det ner till 75 % så knappast något betungande.

Men då faller hela din "bevisning" sedan innan premissen var att historiska boendekostnader var 25 % av lönen och det understegs därmed fans utrymme för prishöjningar. Har du nu rätt i ditt nya antagande om 30 % så leder samma resonemang till att priserna ska ner.

Du glömmer desutom bort att länken från eknomifakta räknar in el och uppvärmning samt genomsnitt. medan du i ditt resonemang räknade på den billigase garderoben du kunde hitta och enbart avgift och ränta.

Okej, då lägger vi det åt sidan tills jag arbetat upp tillräckligt mycket mod och intresse att sätta mig i "föreläsningssalen" igen


Eftersom att det är ett relativt, inte absolut, mått så bör ju mer toppstyrning innebär mindre organiskt.

När hyllade jag den "svenska marknaden"?

Det kanske du inte gjorde, så det var inte meningen att lägga ord i din mun. Men du har åtminstone inte uttryckt avsky för att du är tvingad in i den kollektiva faller-en-faller-alla-pyramiden.

Är man lågavlönad, ensamstående och inte så ambitiös platsar man inte i innerstan i Stockholm. Men för ett antal år sedan hade du chansen men du tog den tydligen inte. Förstår att det känns bittert men det är bara att bita ihop.

Är det så du ser på livet? Att leva i bostadsrätt i sthlm innerstad? Pengar är allt?

Vem har sagt det?