Citat:
Ursprungligen postat av
Tercio
Ordet fascist i ryssland verkar betyda ungefär "utländsk inkräktande eller subversiv imperialist" eller något liknande och i princip vara helt frikopplat från ideologi. Jag tycker det är konstigt att det ska vara så svårt för judelakejerna på giftradion att fatta det.
Precis. Kurganski skrev ett inlägg för någon månad sedan där han förklarade det hela på ett bra sätt:
(FB) Nationalism och geopolitik - en paradox.
Grammar nazis/kulturnationalister som slaktar brödrafolk och sätter språk över ras är våra fiender, även om de kallar sig för "nationalister", "nationalsocialister", "socialnationalister", "socialkonservativa eller dylikt och använder varghaken som symbol.
Traditionellt sinnade HBTQRST-fientliga motståndare till EU$As ekonomiska och militära terrormaskin är våra vänner, även om de viftar med röda flaggor och kallar sig för anti-fascister.
Är man villig att ge upp den rådande U$EUrael-hegemonins mest kraftfulla motståndare i utbyte mot att den Ukrainska nybyggardialekten av östslaviska får en egen stat där dess stavningsformer och grammatik kan bevaras så bör man nog fundera lite över sina prioriteringar.
Ska vi slakta danskjävlarna nere i Skåne och skapa nationalstater för varenda liten dialekt runtom vår egen landsbygd eller ska vi fokusera på att långsiktigt underminera den rådande judiskledda världsordningen med USA som muskelkraft?
Det talas mycket om alla CIA-KGB-Mossadutbildade "troll" här på forumet som vågar kritisera den icke-anonyyyyyyma trojkan, men samma personer verkar inte ha något problem med Dans, Magnus och Jonas trollande i frågor som rasblandning, "ortodoxt kristna rasbastarder" (Latrinamerika, Jonas?), "Svenskarna är de äkta judarna"-trams, "evolutionsteorin är falsk frimurarpropaganda. Inga bevis behövs"-tramsande med mer.
Nu är jag ju givetvis ett "rödingtroll" och inte en kritiskt tänkande nationalist. Sanna nationalister håller ihop i vått och torrt, oavsett om det leder till undergång eller ej

, som Codreanu uttryckte saken. Det såg vi ju även i Ukrainakonflikten i våras. Begrepp och vänskap går före den (icke-befintliga) verklighetsanalysen. Har man en god gemenskap i Svobodas lokaler och Azovbattaljonens läger så är det bara att ge sitt öppna stöd till dem. Vem behöver politik och strategiska analyser när man har slagordspolare?