Bostadsbubbla i Sverige?

Det finns ingen bostadsbubbla, annat än i huvet på foliehattar som du. Dagens kreditgivning i Sverige är sund och sansad med både hängslen och livrem. När äldre säljer till yngre ökar kreditgivningen, inget konstigt med det alls.

http://mobil.svd.se/c.jsp;jsessionid=B041F953ADE3A141877414FFBB14C350. aldo4?cid=25991131&rssId=25991091&item=http%3a%2f% 2fwww.svd.se%2f%3fservice%3dmobile%26amp%3barticle Id%3d3785620

Intresant artikel. Kostar en central belägen tvårummare i Köpenhamn två miljoner danska? Det var ju billigt.

När äldre säljer till yngre säger du? Faktum är att de äldre redan sålt till de yngre. På Ekot för en månad sedan rapporterades det om att hälften av dagens nya bolånetorskar inte klarar av bostadsköpet utan hjälp av utomstående, och då främst av föräldrarna. De nya bolånetorskarna bedöms alltså inte klara av bostadens kostnad av bankerna utan hjälp från annat håll, trots i praktiken nollränta och inga amorteringskrav. De kostar alltså allt för mycket för normalinkomsttagare trots att man inte behöver betala på lånen. Sug på den karamellen en stund.

Det betyder att föräldrarnas bostäder redan är intecknade för barnens bostäder, och att de kommer dras med i raset som kommer när bostadsbubblan spricker. Ingen nettotillgång när man ska flytta in på serviceboendet, och ingenting för barnen att hoppas på i arv med andra ord.

Att du i varje inlägg slänger in ett antal "bolånetorkar" gör inte direkt att du uppfattas som en seriös debattör utan snarare som mycket avundsjuk och akterseglad spekulant. Speciellt när det är just dessa personer som du benämner så som tjänat massor av pengar och blivit rika.

Men jag förstår att det svider att ha fel år efter år och se andra lyckas i sina investeringar.

Jag tror du har rätt. Bra skrivet

Jag har aldrig, och kommer aldrig behöva "spekulera" eller "investera" i fastigheter. Det gjorde mina förfäder åt mig för några generationer sedan. Sedan kan man ju fundera på om "bolånetorskar" verkligen tjänar massor av pengar på sina bostäder. Det borde ju framgå av epitetet att de inte gör det. De som verkligen har tjänat pengar på bostadsköp tidigare har antingen pumpat in pengarna i nytt boende eller överlåtit pengarna på sina barn, som i sin tur blivit, just det, bolånetorskar.

Att bostäderna alltid ökar exponentiellt i värde har ju en baksida, och det är när man ska gå in i ett nytt boende eller betala för att barnen ska göra det. Det man får ut i vinst räcker inte alltid till den nya insatsen. Om inte bostadsbubblan spricker mellan försäljningen och det nya köpet vill säga. Då kanske det t.o.m. räcker till en handdukstork i varje rum.

Håller visserligen med dig en viss del i det du skriver vad gäller den stora skattebilden, men din ståndpunkt här säger ju emot det. Du gillar inte för toppstyrd reglering men du tycker det är ok att lösa det med mer detaljerad toppstyrd reglering på regleringen?

Du må råka ha en plånbok som gillar skatteavdraget men det verkar vara det enda som talar för att du ska gilla skatteavdraget. Blir rätt fult.

Nej jag har en plånbok som drabbas negativt av räntesubventionerna eftersom det är jag som subventionerar detta, då jag inte haft bolån på mycket lång tid men har däremot stora kapitalinkomster.

Kan du citera vilken ståndpunkt jag uttryckt som säger emot det jag skrivit om detta istället för att komma med lösa påståenden som baseras på tolkningar du gjort?

Rätt i sak men det beror ju snarare på att osnutna och bortskämda ungdomar kräver att få bo på specifika adresser. Det är inga som helst problem för en normalinkomsttagare att köpa en BR i ytterområden i Stockholm. Men det duger inte åt dem, de ska ha en rymlig etta eller tvåa i innerstade och eftersom föräldrarna är mähän och curlar sina ungar till tusen så ställer de givetvis upp på detta eftersom möjligheten finns.

Dessutom klarar de flesta av den nuvarande kostnaden själv, det de inte klarar är bankens kalkyl och då rundar man den på alla upptänkliga sätt. Detsamma sker med kontantinsatskravet.

Därför borde bankernas utlåning inte lagstiftas i form av kapitalkrav och dylikt utan banken borde få låna ut under eget ansvar och om det går åt skogen så får aktieägarna ta smällen och inte skattebetalarna. Bankgarantin kan de också plocka bort när de ändå håller på. På så sätt kommer själv bli mer restriktiv i sin utlåning och priserna kan gå ner eftersom priserna i stor utsträckning sätts efter hur mycekt banken har lust att låna ut och eftersom risken för kreditförluster för banken är ltien och uppsidan i form av potentiell vinst är stor så är man frikostig i sin utlåning.

Så i viss mån håller jag med dig men jag tror fortfarande itne nödvändigtvis att det är en bubbla så som många beskriver det. priser på bostäder går upp och ner, det är naturligt.

Herengrachtindexet är som vanligt mycket intressant att titta på.

Jag kan inte tala för alla, men i mitt fall handlade det inte om större budget för att jag valde att bo inne i stan. Snarare mindre yta. Min budget var 2 miljoner kronor varav 15% eget kapital. För de pengarna kunde jag, när det begav sig, köpa runt 35 kvm på de absoluta toppadresserna inne i stan, runt 40 kvm i innerstans ytterkanter och minde attraktiva adresser, och kanske uppemot 60kvm långt ute i förorterna. Jag valde att bo mindre inne i stan än större utanför.

Vad tror ni? Bör man satsa på att köpa något nu eller bo billigt, spara ihop mer pengar och vänta ett par år?

Har du redan billigt boende, och kan spara pengar, så rekommenderar jag att du gör det. Det finns ingen anledning att köpa bostad i spekulationssyfte. Till skillnad från vad en del i den här tråden påstår, så är det väldigt ovanligt med spekulationsköp av bostäder i Sverige. Oftast köps bostadsrätter för att man tänker bo där.