Citat:
Då kan vi ställa upp hypotesen att en person som hanterar en tejprulle oundvikligen kommer i kontakt med den klistriga ytan på tejpen och att dennes fingrar därför ej kommer att avsätta något DNA, dvs klistret kommer i DNA-avseende att bilda en barriär mellan fingrarna och tejprullen.Använt handskar: Varför skulle han ha handskar på sig när han micklar med sina bössor å tejpar.
Hans DNA avsätts inte så lätt: Nä, hans DNA är nog väldigt kroppskärt
Tvättat sina händer: Hygien är ju hans paradgren
så det tror vi på
Det finns många busar som skulle önska att dom kunde tvätta bort sitt DNA, tror du dom har lyckats?
Hans DNA har avsatts endast på den avrullade längden: Så han glömde handskarna där
Många "han kan" blev det, du gissar värre än vad åklagarna gjorde.
Hans DNA avsätts inte så lätt: Nä, hans DNA är nog väldigt kroppskärt
Tvättat sina händer: Hygien är ju hans paradgren
så det tror vi på
Det finns många busar som skulle önska att dom kunde tvätta bort sitt DNA, tror du dom har lyckats?Hans DNA har avsatts endast på den avrullade längden: Så han glömde handskarna där

Många "han kan" blev det, du gissar värre än vad åklagarna gjorde.
Hypotes 2 skulle då kunna vara att om en persons fingrar har avsatt DNA-partiklar på en tejprulle och fortsätter att hantera rullen det klister som då oundvikligen fastnar (och till viss gräns byggs upp och/eller underhålls) på fingrarna vid fortsatt hantering effektivt kommer att suga åt sig de avsatta partiklarna så att personen kan lämna rullen på sitt badrumsskåp utan att behöva ha avsatt en enda DNA-partikel – men att om personen då torkar av rullen eventuella blodbesudlingar och områden med blod-DNA kommer att finnas kvar och kunna detekteras.
Hypotes 3: Tejper med olika typer av adhesiv yta har större eller mindre förmåga att bygga en DNA-barriär.
Hypotes 4: Tejper med häftämnet X (harts, akrylat mm) har en större förmåga att bygga en DNA-barriär om häftytan är perforerad (armerad) eftersom rutnätet får en tryckande effekt vid hanteringen av tejpen.
