Citat:
Ursprungligen postat av
consultez
Jag känner exakt likadant. Har mycket svårt att se en framtid i Sverige för mig men har planer på att studera så vet inte hur jag ska göra med saker o ting.
Just nu bor jag just i Norge och kanske borde man bli kvar här, satsa på att bli medborgare och därmed ha få en betydligt tryggare grund att stå på. Men det kommer aldrig att vara hemma...
Jag har egentligen ett tredje alternativ, men dom tankarna borde man kanske inte borde tala högt om...
3, Precis som du har jag tankar på att studera.
För mig är Sverige numera förlorat, och jag ser inte längre någon framtid här...
Dock har jag tankar på att studera och utnyttja studiebidraget (och ev. lånet om det är ett ont måste) och studera i Sverige och leva snålt, överleva på det jag får, och skaffa mig en utbildning istället för att vara en "knegare" som jag har varit i 10 år nu. Och sen flytta tillbaka till Norge och bidra till samhället där istället, och bygga upp något värdefullt.
Visst, jobbet jag har haft här har gett bra med pengar, och jag besitter ett större sparkonto än de flesta av mina vänner och bekanta. Men jag kan inte, och kommer aldrig, att kunna vara lycklig i detta samhälle som det är nu, Sveriges politiker har förstört det. TOTALT!
Det känns verkligen som allt är förlorat. Och det som är gjort, är gjort, det går inte att bygga upp igen under min livstid...
Jag skäms inte om jag skulle utnyttja det Svenska systemet med studiebidrag, så jävla mycket som jag har betalat in i skatt under alla år. Utnyttja systemet, utbilda dig, och gör något med livet där man kan åstadkomma något, för i Sverige är du inte värd ett skit...
Jag tror många (män) under 35-40 år som inte har skaffat familj kommer att ansluta sig till sina landsmän i Norge dom kommande åren. På mitt jobb utanför Oslo 2006, var över 40% Svenskar..!
Men, trots det... Säga vad man vill om Sverige, men skulle det uppstå en väpnad konflikt i landet, skulle jag vara den första att återvända med ryggsäcken över axeln och fråga efter ett vapen... Men så länge situationen ser ut som den gör idag, tänker jag aldrig att acceptera den!
Home is wherever you lay your hat...