Familjen Annorlunda

Är inte ett dugg förvånad över att att mirka ska klämma ut en unge till. Kommer nog bli minst 2 till innan hennes kropp säger stopp. Visst verkar de vara en skön familj, men stackars ungar säger jag bara. De kan ju knappast ha tid att umgås med ett barn i taget ibland (bortsett från de äldsta). Måste vara väldigt jobbigt att leva så tätt inpå varann också. Måste väl vara minst 4-5 ungar i varje sovrum eller nåt? Nä ska man skaffa så många ungar så tycker jag att man ska se till att vara rik så man kan ha värsta hollywood villan med 16 rum...

Håller med, jag förstår inte hur man tänker när man har så många barn. Hur ska alla barn kunna känna sig sedda? Vad får man själv ut av det? Får hon någon slags bekräftelse av att bli gravid ännu en gång? Har hon svårt att hantera att barnen blir äldre och vill hålla fast dem som små barn så länge som möjligt? Okej att man vill ha stor familj. Men över sex barn så är det faktiskt sjukligt anser jag.

Det måste ju vara rätt krångligt rent praktiskt att ha så många barn, hur funkar det tex. att gå på restaurang, åka och handla eller resa när man är så många i familjen? Låter ju som det borde bli rena kaoset även om Mirka och Peter bara pratar om hur smidigt allt är, att det inte är någon skillnad mot andra familjer men det förstår ju vem som helst att det är. Klart det blir mycket mer av allt när man har så pass många barn, klart att vissa saker kan vara väldigt svåra att få ihop.

Jag tror inte på att Mirka aldrig blir trött eller tappar tålamodet även om hon gärna vill måla upp en bild av att hon och Peter orkar hur mycket som helst och att det aldrig blir bråk eller stökigt hemma hos dem. Hon har ju själv sagt att det ställs betydligt högre krav på föräldrar med många barn och att man ständigt får handskas med folks fördomar så det är väl antagligen därför hon aktar sig för att klaga eller berätta om saker som är tråkiga och jobbiga. Jag tror att hon får en kick av hela grejen kring detta, allt uppmärksamhet hon får och alla som beundrar henne. Det är ju en mycket större grej att ha så många barn eftersom det uppmärksammas mycket mer än normalstora familjer. Men det måste vara trist att ha en tillvaro där allt hela tiden kretsar kring barn och graviditet, tror hon skulle må bra av att skaffa egna intressen utanför hemmet och känna att hon inte bara är mamma utan också en egen person. Tror inte det är bra varken för en själv eller för barnen om man lever helt genom dem. Det måste ju vara något som driver dem att skaffa barn på löpande band, tror inte på att det bara handlar om en dröm dem vill förverkliga. Kan inte vara särskilt kul att hela ens identitet handlar om att vara mamma. Det låter inte sunt att hålla på så.

Det är väl antagligen de äldsta och yngsta som får all uppmärksamhet. Tycker dock synd om barnen i mitten, likväl tror jag att sammanhållningen mellan dessa är riktigt bra eftersom man är tvungen att ta hand om varandra.

Herregud! Varför har alla som vart på tv i 5 min en blogg?
Nej det är inte olagligt. Men det är knappast en rättighet att bli förälder. Om man skaffar 13 barn måste man också kunna ta hand om de.

Undrar hur det kan komma sig att det nu passar med 13 barn då det inte gjort det tidigare. Om man nu vill ha många barn tätt i ålder, hur kan det då komma sig att det inte alltid passat med fler barn? Tycker att det här med stora familjer börjar bli rätt uttjatat, vi har fattat grejen nu och det känns som det inte finns så mycket mer att älta om. Nej, jag har tröttnat på alla som skaffar barn bara för att få uppmärksamhet och som lever helt genom sina barn och som målar upp en fasad där allt är roligt och mysigt hela tiden.

WT är väll norm?

Jag håller med.

Jag förstår mig inte på, mammorna speciellt, som helt och hållet lever för sina familjer. Man kan ju både ha barn och göra annat, detta som Mirka & Peter håller på med är så extremt. Vilket får mig att tro att det ligger ett visst "planerat tänk" bakom det, och inte bara att de kör på...

Tror nog att även Mirka tappar humöret ibland (ja hon kan ju faktiskt ha inlägg om att barnen är omöjliga och att hon varit förbannad på dem...). Men det som ibland kan störa mig är just det som ni skrev om: att hon aldrig skulle erkänna att hon INTE räcker till för dem! Även jag med 3 barn kan känna så, det gör säkert ni med färre barn också? Tycker att det snarare är normalt att man är funtad så att man ibland känner att man inte räcker till. Då tänker jag ju inte på hush. sysslor, tvätt, mat, rena kläder och sånt, utan sånt det 'psykiska eller mentala'. Att verkligen finnas där för sina barn, även när dom är större. Kunna sitta i lugn och ro och samtala utan avbrott. Att ha möjligheten att göra något på egen hand med ett av barnen... Att ha tid att hjälpa till med läxor eller kompisproblem. Möjlighet att skjutsa på hobbies etc....

De kan ju bara inte hinna med. Tiden är knapp även för oss med färre barn. Och då har jag ändå ingen egen tid så att säga... Jo jobbar i och för sig, men inte heltid.

Men hur ska det gå för Carola i Uppsala, 9-barnsmamman, månntro? Lämnad av maken, han är ju sambo med Toy nu. Ska dom få stanna i huset?

Jag tror det kan vara bra att ha egna intressen utanför hemmet också, både för sin egen och barnens skull. Och borde det inte bli lite långtråkigt att bara vara hemma med barn år efter år? Kan det verkligen vara kul att allt i ens liv enbart kretsar kring barnen? Är det något slags tomrum dem försäker fylla genom att skaffa så många barn som möjligt? Vem bryr sig om vad barnen tycker om att ständigt få ett till syskon? Har föräldrarna ens tänkt tanken på att det kanske inte är så jättekul att ha så många syskon för självklart innebär det att föräldrarna får mindre tid över till varje barn, att påstå något annat är bara löjligt.

Jag tror att barn som växer upp i väldigt stora familjer får avstå från mycket och det finns nog många saker dem väljer bort för att helt enkelt blir för krångligt. Det känns som dessa mammor är i ständigt behov av uppmärksamhet och bekräftelse, att dem gjort det till en grej att ha många barn, allt kretsar kring barn och graviditet. Det låter lite konstigt att ha som mål i livet att få så många som möjligt, försöker dem slå något slags rekord? Mirka och Peter kommer ju att vara en av Sveriges största familjer med sina 13 barn så det är klart dem får uppmärksamhet vart dem än går, är ju svårt att undvika att lägga märke till en familj på 15 personer. Det måste ju vara ett beroende, varför hålla man annars på och skaffar barn så fort den yngsta närmar sig 1 år? Börjar bli lite tjatigt att allt i Mirkas blogg kretsar kring hennes barn, har hon inget annat att skriva om? Hon är väl en egen individ och inte bara mamma till en massa ungar?

Jag hoppas i alla fall att det löser sig till det bästa för Carola och hennes barn. Hennes ex var ju inte direkt den han utgav sig för att vara i tv, då var han ju så väldigt engagerad och mån om barnen men nu verkar han inte bry sig ett dugg eftersom Carola är ensam med barnen på heltid. Jag förstår inte hur hon orkar med allt, kan inte vara det lättaste att vara ensam med 9 barn, det låter som hon haft det väldigt tufft på många sätt. Men hon verkar ändå ha en väldigt positiv inställning även om jag antar att hon aldrig haft något val. Rätt märkligt allt det där, saker och ting är inte alltid som det ser ut. Tycker faktiskt väldigt synd om henne och barnen efter att ha läst hennes blogg, hur kan barnens pappa och farmor bete sig så barnsligt? Hur kan man ens komma på tanken att svika sina barn/barnbarn, att skilja sig är ju en sak men att välja bort sina barn...hur tänker man då? Nej det är bara sorgligt alltihop hur människor kan sjunka så lågt.