Heaven Is for Real (2014)
En småstadspappa måste finna mod och övertygelse för att dela sin sons extraordinära och livsförändrade upplevelser av världen.
Jag är inte en 100% ateist, men nära på. Jag tror inte på någon religion överhuvudtaget. Men jag är ingen person som sitter ner och klagar på folk som tror på Gud. Det gäller att acceptera att folk tror på olika saker.
Med det sagt så är jag inte rätt person för en sådan här film, självklart kommer jag sitta här och klaga på hur mycket bullshit allting är för mig och jag tror inte på en sekund över denna historian. Men om du är en av de få som tror på den, fint med mig!
Låt mig där av börja med hur mycket detta var en enda lång melodrama som kändes att den var sponsrad av kristna kyrkan. Lägg även till att hela filmen hade en TV-film känsla och kändes som jag satt och kollade på en Hallmark film.
Men från ett film perspektiv var det också en film vars ton var helt åt skogen. Där kunde vara en dramatisk scen, medan i nästa var komisk musik spelandes över en man som försöker pissa då han har njursten. Där är även en omgående sektion som går ut på att barnet som ser himlen vill höra "We Will Rock You" med Queen och det är ju såklart opassande då det går emot vad bibeln säger.
Karaktärerna utvecklas heller inte så värst mycket. Där är ingen riktigt del där vi får lära känna personerna i filmen. Det är bara skådespelare som gör ett jobb genom att supporta och ge pengar åt den kristna kyrkan. Okej nu hoppar jag för mycket på den kristna kyrkan och jag ber om ursäkt. Men det var lite utav den känslan jag fick utav filmen.
Sedan var skådespelaren som spelade barnet möjligtvis en av de sämsta om inte den sämsta barnskådespelaren jag sett i en film. Han rörde sig hela tiden, log och tittade in i kameran 2 gånger. Han kunde inte skådespela, men för den delen såg han obekväm ut i de scenarion han var med i. Det kändes inte naturligt någonstans och saken blir inte bättre när han rör sig hela tiden. Man kan väl inte ha Parkinsons så tidigt i ens ålder?
Men vad som gjorde filmen något sevärd var Thomas Haden Church som inte gav ett skit. Han gav 0 känsla i hans dialog uttalande och han såg mest ut som han bara ville därifrån. Vilket såklart gjorde det hela mer underhållande att kolla på. Dessutom är det Thomas Haden Church som jag gillar. När han ger en underhållande insats, är han otroligt underhållande (fan vad fult det lät).
Jag ska även medge att de vanliga dramatiska scenerna var helt okej utförda. Inget bra, men okej. Det var varje gång så fort de drog in himlen och den handlingen med barnet som filmen bara segade ner och jag blev totalt ointresserad och brydde mig inte ett skvatt. Det var pretentiöst i mina ögon och jag klarade knappt av det.
I sin helhet var detta för mig en ganska så dålig film. Thomas Haden Church var underhållande och de vanliga dramatiska scenerna var okej utförda. Men det var huvudhandlingen och varje gång dem pratade om himlen som jag började rulla på ögonen.
För mig var hela historian ren och skär bullshit, vilket var hela anledningen till att jag såg filmen. För att se hur mycket bullshit det var från en "sann historia".
Men detta är bara en åsikt från en person som inte ens är religiös. Får du någonting utav denna filmen, fint. Personligen är det inget för mig och det blir bara pretentiöst bullshit i slutändan för mig.
En sak jag gärna vill se i sådana här filmer. I nästan varje slags film som är i denna genren så är där alltid en ateist eller person som inte är religiös av sig, som i slutet av filmen tänker "det kanske existerar en Gud ändå". Vad jag vill se är en religiös person som i slutet av filmen tänker "det kanske inte existerar en Gud ändå". Om något blir det lite omväxling och hade varit intressant att se en sådan omväxling mer.
1.5 av 5!
http://www.imdb.com/title/tt1929263/?ref_=nv_sr_1
Trailer:
https://www.youtube.com/watch?v=N-ewaCVARtM