FLASH!
Jag har hittat ett nytt, tidigare ej omtalat, bergrum i Zonen!
Efter att ha ftt vissa indikationer s svngde jag in p en liten vg nr jag var p genomresa. Efter en kort stund s stod jag framfr inslaget, frvnansvrt nra den stora vgen!
Porten var olst, s styrkt av tidigare lyckade mten med Zonens vaktpersonal, klev jag in och kunde snabbt konstatera mycket spr av den tidigare verksamheten, men att den nu flyttat drifrn.
Positionen r denna: 59.462417 15.135427
Bergrummet har skert varit ngon slags GPL fr en lastbilsburen SnRjGrp som regelbundet varit i strid med en iskall fiende!
Det r allts en vanlig sandsilo, insprngd i berget, jag talar om...
FLASH!
Jag har hittat ett nytt, tidigare ej omtalat, bergrum i Zonen!
Efter att ha ftt vissa indikationer s svngde jag in p en liten vg nr jag var p genomresa. Efter en kort stund s stod jag framfr inslaget, frvnansvrt nra den stora vgen!
Porten var olst, s styrkt av tidigare lyckade mten med Zonens vaktpersonal, klev jag in och kunde snabbt konstatera mycket spr av den tidigare verksamheten, men att den nu flyttat drifrn.
Positionen r denna: 59.462417 15.135427
Bergrummet har skert varit ngon slags GPL fr en lastbilsburen SnRjGrp som regelbundet varit i strid med en iskall fiende!
Det r allts en vanlig sandsilo, insprngd i berget, jag talar om...
Knde p mig att det var just det berget du beskt, var frbi fr ca 3 veckor sen! Och dom portarna str d inte emot ngon krnvapen smll
Visst r det en sandsilo men ven de har emellant krigstida uppgifter: I mnga fall kan det vara frgan om grupperingsplats fr mobil luftspaningsradar. I detta fall med tanke p grannen kan den nog anvndas fr STAB-STAB radio; backa ner hytterna i berget och stt master ovanp eller utanfr.
Visst r det en sandsilo men ven de har emellant krigstida uppgifter: I mnga fall kan det vara frgan om grupperingsplats fr mobil luftspaningsradar. I detta fall med tanke p grannen kan den nog anvndas fr STAB-STAB radio; backa ner hytterna i berget och stt master ovanp eller utanfr.
Ja, kanske, kanske inte. verhuvudtaget frsker ju militra frband alltid hitta dolda och/eller skyddade grupperingar. Man krde in stabscontainrar i fabriker, stllde ngra stridsvagnar i en tunnel, spnde upp maskeringsnt eller backade in ett par lastbilar i en sandsilo. Vissa sdana grupperingsplatser rekades i frvg av det aktuella frbandet.
I princip vl omjligt att nu veta skert vad just denna sandsilo kanske kunnat anvndas till, frutom just sand.
Har fljt trden ett tag, och genom ren rrt mig en del i omrdet. Men aldrig aktivt letat efter objekt.
Konsensus verkar ju vara att Zonen legat i trakterna av Nora - Hllefors. Men en tanke som d slr mig: hade det inte varit mycket mer frdelaktigare att lgga Zonen vster om Svartlven? lven och sjarna skulle ju utgra ett kraftigt hinder fr fiendetrupp. Delar av (?) IB3 var vl avdelade att skydda Zonen frn luftlandsttningar s det lter konstigt att lgga Zonen sterut och nra Nrkesltten?
Dessutom skulle Fo52 och Lst Vrmland bli "omrdesansvarigt" och dubbla budgetar (bde Vrmland och Nrke) kunnat nyttjas.
Har fljt trden ett tag, och genom ren rrt mig en del i omrdet. Men aldrig aktivt letat efter objekt.
Konsensus verkar ju vara att Zonen legat i trakterna av Nora - Hllefors. Men en tanke som d slr mig: hade det inte varit mycket mer frdelaktigare att lgga Zonen vster om Svartlven? lven och sjarna skulle ju utgra ett kraftigt hinder fr fiendetrupp. Delar av (?) IB3 var vl avdelade att skydda Zonen frn luftlandsttningar s det lter konstigt att lgga Zonen sterut och nra Nrkesltten?
Dessutom skulle Fo52 och Lst Vrmland bli "omrdesansvarigt" och dubbla budgetar (bde Vrmland och Nrke) kunnat nyttjas.
Sjlvklart hade det vara frdelaktigt. Men d fr man infrastrukturproblem. Det saknas strre Milomfrrd, brnslelager, radiolnkar, jrnvg, mm. Plus att det drogs inte bredband frren vldigt sent i de trakterna.
Frdelen med Nrke r att det finns jrnvgsknutpunkter, vldigt mnga radiolnkar. Lockhyttamasten r ju nstan direkt ihopkopplad med nackamasterna via vsters. Eftersom Nrke och Srmland var FFTNs vagga mer eller mindre s r det smockfullt av radiolnkar.
Visst kan det finnas ngot vster om svartlven, jag vet en strre brnsledep men inte s mycket mer n s. Saknas ven en del dokumentation ver var vissa skulle vara krigsplacerade ssom det finns vid nora omrdet. Fo 52 hade ju redan Monika. Infrastrukturmssigt lg den anlggningen vldigt bra till.
10.000 personer som ska bo och leva i en berganlggning blir helt sjukt stor. Vi kan ju gra ett par jmfrelser.
Den vsttyska riksbunkern som var dimensionerad fr 3000 personer var 83 tusen kvadratmeter stor, 19 km med gngar, 25 tusen drrar, ver 2000 rum, etc. http://www.youtube.com/watch?v=tTFil...eature=related
En anlggning fr 10.000 personer blir helt orimligt stor, Pentagon som r p 6 hundra tusen kvadratmeter hyser runt 25 tusen arbetare, du ska allts klmma ner en halv pentagon under marken om du ska ha en riksbunker fr tio tusen personer.
Det enda Sveriges riskbunker har gemensamt med den vsttyska riksbunkern r att anlggningen r byggd i lnga tunnlar. RB60 r byggd i 2 parallella tunnlar som vardera r cirka 1km lnga. I vardera tunnel finns fristende hus, hur mnga till antalet har jag nmnt i tidigare inlgg. RB60 r ngot strre n sin fd. vsttyska kusin. Ungefr 10.000 personer skulle kunna bo och arbeta bekvmt i berget i tv skiftlag. Enligt dokument p KrA s planerades det fr en tredje tunnel ocks, d skulle berget kunna ta uppemot 13.000 personer.
Det enda Sveriges riskbunker har gemensamt med den vsttyska riksbunkern r att anlggningen r byggd i lnga tunnlar. RB60 r byggd i 2 parallella tunnlar som vardera r cirka 1km lnga. I vardera tunnel finns fristende hus, hur mnga till antalet har jag nmnt i tidigare inlgg. RB60 r ngot strre n sin fd. vsttyska kusin. Ungefr 10.000 personer skulle kunna bo och arbeta bekvmt i berget i tv skiftlag. Enligt dokument p KrA s planerades det fr en tredje tunnel ocks, d skulle berget kunna ta uppemot 13.000 personer.
Tack och god natt!
Hur fr ni fram siffror p tunnlar i 1km klassen fr RB60?
Den tyska mter nstan 2km mellan inslagen, och jag kan aldrig tnka mig att den r i klass med den svenska.
Flashback finansieras genom donationer frn vra medlemmar och beskare. Det r med hjlp av dig vi kan fortstta erbjuda en fri samhllsdebatt. Tack fr ditt std!