Tror matematikern på siffror?

Fast då menar dom just talet som siffran 0 ofta representerar, medan TS tydligen pratar om siffran 0, som vidare verkar ha någon slags inneboende betydelse - enligt TS - som åtminstone jag missat helt och hållet.
Det handlar om att all gravitationell energi - som brukar ses som negativ - precis balanserar ut all positiv energi; vilket förstås ger 0 energi i universum. Det vore snyggt om det var på det viset, men det är bara en hypotes än så länge.

http://en.wikipedia.org/wiki/Zero-energy_universe

aha okej. Ja jag håller med dig om att det vore snyggt! Vissa senare observationer tyder dock på att universums form pekar mer mot att vara mer platt än sadelformat eller slutet (betyder dock inte att det behöver vara helt platt). Det går att göra det genom att räkna ut sträckan en foton har färdats från en avlägsen galax. Man får då ta hänsyn till skalfaktorn a(t) när man integrerar över tiden. Men avståndet som fotonen färdats kommer ju bero på rummets geometri i stort. Förhoppningsvis kommer man kunna sätta upp bättre experiment inom snar framtid.

I en talsekvens kan medelvärdet bli en brist på värde, i detta fall 0. Nollan representerar då inte ett medelvärde utan är att betrakta som medium eller en mellanställning i talsekvensen. Noll kan aldrig representera ett värde då det i sig bär betydelsen av frånvaron av alla former av värden.


Om x är skalärprodukten av två nollskilda vektorer och där skalären av denna operation på dessa två vektorer är lika med 0 (eller ingenting) blir ju automatiskt vektorerna vinkelräta, eftersom skalärprodukten kan ses som "a:s projektion på b multiplicerad med b:s längd". Enda sättet att utesluta denna "projektion" (alltså då skalären är lika med 0 eller ingenting) är ju att ställa de två vektorerna vinkelräta.

Hur menar du att den vektor (a) ser ut vars "storlek och riktning" är lika med 0? Jag kan inte se nollan representera någonting i detta fall, det får du gärna förklara. Blandar du inte också ihop vad någonting är med vad någonting är lika med (eller bär för värden) i ditt exempel?


Om x=a-b och om du därefter likställer x med 0 (eller ingenting) så betyder ju detta att skillnaden mellan a och b är "obefintlig, 0 eller ingenting" - något som då betyder att a=b. Om a och b sedan är vektorer (d.v.s. har en storlek och riktning) så innebär detta ju självklart att dessa måste vara av lika värden. Detta förändrar ju inte att 0 egentligen bara bär betydelsen av ingenting eller tomhet.


Eftersom x representerar radien på en cirkel och då denna i punkten är lika med 0, är en obefintlig radie eller varandes ingenting så representeras cirkeln av en punkt. Punkten är fortfarande en punkt och är inte att betrakta som en cirkel, punkten har endast fått representera en cirkel utan en radie men detta klargör ju bara att 0 eller noll i radie inte är "någon form av radie" utan representerar en icke-existens eller tomhet när det kommer till cirklars radie.

Du har en benägenhet att blanda samman vad något "är" med vad det som är "bär för värde eller självaste frånvaron av värden" i dina matematiska uträkningar och resonemang. 0 menar jag endast representera självaste frånvaron av värde och du har i flera fall fått A=A att betyda A är A i dina resonemang (för att uttrycka skillnaden mellan en existensberättigad värdebärare med ett reellt värde och den värdebärare som saknar existensberättigande eller är = 0). Själv skiljer jag på värdebäraren och det påstådda värdet (eller frånvaron av detsamma).

I händelse av att värdebäraren har frånvaron av samtliga värden (alltså är = 0) innebär detta också att värdebäraren saknar existensberättigande (om A alltså är = 0 så innebär också detta att A blir 0 eller förlorar sitt existensberättigande och endast representeras av tomhet). Detta visade du ju själv med x=a-b som blev a=b då du tog ifrån x sitt existensberättigande genom att likställa denna värdebärare med 0 (x=0).


Siffran 0 representerar tomhet eller ingenting - och jag menar att det finns fysiker (främst teoretiska sådana) som hävdar att grunden till alltings existens ligger i tomhet (eller just ingenting eller siffran 0).

mvh
Mattias

Jag kan ju inte påstå att de är framme ännu men denna artikel från den 26:e april i år behandlar det som jag påstår att det finns en tro för bland teoretiska fysiker med hjälp av matematiska hjälpmedel och matematiker.

Citat:

"They have managed to develop the first mathematical proof that the big bang could have been the result of quantum fluctuations. The Wheeler-Dewitt equation and the Heisenberg uncertainty principle are at the heart of this new proof."

mvh
Mattias

Hur skulle du förklara att 0 = 1/12 + 1 + 2 + 3 +... ?

http://en.wikipedia.org/wiki/1_%2B_2_%2B_3_%2B_4_%2B_%E2%8B%AF

Jag vet att det är sant, men det är ändå sjukt bisarrt.

Ja. Jag har väldigt svårt att tro att vi kommer komma till en gräns där vi observerar någonting som inte går att förklara med siffror.
Nu finns det ju saker vi inte kan förklara exakt idag, men det är ju som du säger, brist på vettiga modeller, eller brist på data.
Siffrorna och förhållandena fungerar, alltså "tror jag på siffror". Däremot så finns det modeller som fungerar mer eller mindre bra.

Men det förutsätter ju kvantfluktuationer, och att det finns olika fält som styrs av regler som gör detta möjligt. Detta är knappast ett metafysiskt intet.


Jämför med hur man för inte så länge sedan inte var medveten om att vakuum, eller det tomma rummet, skapas av mycket energirika fält. Man drev med dem som trodde på 'etern'. 2013 fick Peter Higgs nobelpriset för att vara en av upptäckarna av higgsfältet.

Teoretiska fysiker talar, om de har omdöme, inte om Big Bang som en metafysisk händelse, t ex början på allt, utan som något som kan ha en förhistoria vi idag inte vet så mycket om.

Jag skulle vilja påstå att de talar om tingen som fysiska ting och att fysiska ting uppstått ur någonting icke-fysiskt eller "bortom det fysiska" som du uttrycker det - och vilket är något som inte innefattar några ting ö.h.t... m.a.o. en partikelfri tillvaro.

Alltså, det är ditåt de lutar i sin tro.

mvh
Mattias

Det är sant under specifika omständigheter. Serien är divergent, så man måste använda en speciell analys för att komma fram till det du nämner. Om man använder en liknande analys fast på ett annat sätt är det möjligt att 1/12 blir något annat värde.

Exempel där 1-1+1-1+... kan få olika värden med analytisk fortsättning (som ofta används för 1+2+3+... = -1/12) av olika funktioner: http://i.imgur.com/jBR6c0K.png

Då är vi helt enkelt inte överens, och har helt olika uppfattning om saken. Men du har rätt i att det finns vetenskapsmän som gör så, och väljer att utnämna vissa saker i naturen som nakna metafysiska objekt: alltings början m.m. Det ser jag som ett allvarligt misstag.

Teoretiska fysiker och kosmologer som Stephen Hawking, Alexander Vilenkin, Lee Smolin, Andrei Linde och Roger Penrose tillhör de som gjort stora framsteg i att tvätta bort big bang-teorin från metafysiska antaganden. Särskilt då detta med att allting skulle ha börjat med en skapelse från intet.

Ett exempel:
http://en.wikipedia.org/wiki/Cycles_of_Time

Psykiskt friska matematiker "tror" inte på siffror, de letar endast efter mönster eller avsaknaden av mönster med hjälp av siffror. De som tror på siffror kallas skämtsamt för numerologer och anses ha lika stor kredibilitet som dagens horoskop.

Hur kan man inte tro på siffror, när man i sitt letande litar till dom (eller tar hjälp av dom)?

mvh
Mattias