Meningen med livet - samlingstråd

Jag har tänkt mkt på detta.(gillar att filosofera antar jag)
Mitt slutgiltiga svar är INGET. Det finns egentligen absolut ingen mening med livet.
Det ända är kanske fortplantning.då annat liv fortsätter.
Men i de stora hela spelar inget roll.oavsett vad så kommer iaf solen att slockna etc.
allt liv så som vi känner till det kommer utplånas.
kanske kan man förklara det såhär. Om universum hade en sjukdom och vi är här för att bota de.
Vi finns till i miljontals år och hittar lösningen.OCH? ja vadådå?
kanske låter det konstigt.men jag har tänkt mkt på detta..Många säger tex att meningen är att man ska leva ha barn resa leva livet typ.men min tes är att det spelar ingen roll va du gör.det är onödigt i de stora hela.vad du än gör i livet är det onödigt.däremot om allt liv och all materia fanns för evigt.då hade vi kunnat snacka om mening med livet tror jag.
vad tror ni.intressant tråd

42.

An Answer to Existential Questions:
https://www.facebook.com/photo.php?v=463874363657511

Nja, om din tv dör. Inte frigörs tv-programmen från burken. Nej, bara för att din tv kan ta emot det som sänds. Så betyder det inte att allt detta finns inne i burken.

Det är samma sak med människan. Den fysiska kroppen är bara en del av dig. Resten finns i en annan dimension precis som radiovågor gör.

Ditt medvetande finns inte i kroppen utan tankarna sker någon annan stans. Men det finns en förbindelse.
Varje hjärna har en låst frekvens mot den del av skapelsen som inte är fysisk. Det logiska planet.

Gör det saken lättare att förstå?

Jag tror livets mening är vad du själv vill att den ska vara.

Evolution skulle jag påstå är meningen med livet, specifikt mot högre form av medvetande.

Uppkomst av människor tycks vara ett resultat av målinriktad evolution mot högre medvetande. Vi människor har så högt medvetande att vi utklassar alla andra livsformer på planeten.

Du trodde att du svarade på frågan om vad livet är, men du svarade egentligen på frågan om vad du är. Den enskilda individen har inte en unik mening med sitt liv, men mänskligheten har det. Att vara det mest medvetna djuret på planeten.
Människan är evolutionens spjutspets och drivkraft och hon representerar en ny fas i evolutionen. Där den mentala förmågan är så utvecklad hos en art att den övervinner allt motstånd från miljö och andra djur.
Genom evolutionen så har livet i alla former strävat efter att uppnå så hög form av medvetande som är möjligt. Starkast överlever och genom sitt medvetande så har människan blivit den starkaste arten. Totalt dominant.
Högt medvetande är alltid en evolutionär fördel.

Evolutionen har ett syfte, högre medvetande. Människans dominans är beviset på det, helt enligt evolutionskonceptet. Vi är utan fiender bland djur , oavsett fysiska skillnader. Genom vårt höga medvetande är vi starkare än alla arter på jorden och pga det vinner vi evolutionen.

Den enskilda individen har endast den allmänna kollektiva mening , egenvärde och skyldighet som alla människor har. Att bli mer medveten. Sträva efter mer kunskap.

Den individuella meningen med livet får man skapa själv varje dag och bestäms av individen.

Evolutionen har inget mål som har med medvetande att göra. Det handlar bara om att DNA-molekylerna ska reproducera sig så mycket som går. En metod bland väldigt många är just medvetande. Men det är ingenting i jämförelse med insekterna, virus, bakterier, fåglar eller nästan vilken valfri organism som helst. Medvetandet är bara en metod som fungerat för vårt DNA att skapa många kopior av sig själv. Det är bara en fantastisk bieffekt. Evolutionen skiter i om du har ett medvetande eller ej

Ur en objektiv synpunkt är vi nog bara energi i form av biologiskt liv. Vi föds, lever, dör och så fortsätter kretsloppet. Ingen mening med andra ord.

Ur en subjektiv synpunkt är nog meningen att man ska må så bra som möjligt. Lösa sina psykiska gåtor, vara en förebild för andra, umgås älska, följa sina drömmar och ha en viss makt över andra människor (riktigt tillfredställande)

Nog är det märkligt allt. Så märkligt rentav att det inte går att sätta på pränt ännu, men jag jobbar på det.

Om man bara mådde bra hela tiden så hade det inte funnits något bra, då referenspunkten dåligt försvinner.

Jag tror att man ska ha båda.
Det kan skilja på hur man lägger upp det.

Meningen är att försöka skapa sin bra tid på ultimata sätt.
Alltså, må dåligt, jobba hårt, ha motstånd.
Sen när man är redo så släpper man fram det som är bra och flyter med det så länge som det är möjligt.
Då även det bra försvinner till slut så måste man börja jobba igen, må dåligt igen, bygga upp motstånd igen.

Desto längre motståndet varar, desto bättre blir frigörelsen.
Glöm inte att släppa fram det bara.
Bli inte en arbetsnarkoman.
Men jobba hårt när jobba hårt behövs.

Nåt sånt tror jag.

Så att människan har blivit totalt dominerande som art genom sitt ovanligt stora medvetande, har inget med evolution att göra?




Så evolutionen har ett mål?
Att dna-molekylerna ska reproducera sig så mycket som går?
Du menar alltså att mängden dna-molekyler som reproduceras är ett rimligt mål, men inte en egenskap hos en livsform som ger den ett övertag över alla andra livsformer?
Trots att vi kan se att just medvetandets och därmed intelligensens omfattning, är det som har tagit oss framåt genom vår historiska utveckling till den form vi är idag?

Är inte evolution baserat på att egenskaper som ger fördel gynnas?
Evolutionen strävar väl efter att utveckla egenskaper som är framgångsrika?
Ändå så är inte dessa egenskaper evolutionens mål?

Målet är alltså att så många dna-molekyler som möjligt ska reproduceras, trots att ingen kommer räkna dem?



Människan har genom sitt medvetande utvecklat förmågan att omforma sin verklighet. Vi kan, i vårt medvetande, skapa nya former och skeenden som vi kan manifestera i vår omvärld.
För varje steg i vår grens utveckling som ledde fram till vår art, så var det just denna förmåga som utvecklades.
Det finns ingen annan art som är så framgångsrik som människan. Inga metoder som överträffar medvetandet när det gäller överlevnad. Genom vårt medvetande så kan vi styra över alla andra livsformer.
Evolutionen har hittat den mest fördelaktiga egenskapen hittils, med hästlängder. Men du menar att målet inte är nått förrän vi har maxat ut antalet mänskliga dna-molekyler som kan produceras på planeten?





Du menar att insekter, fåglar, virus, bakterier och andra organismer har kommit längre i evolutionen än människan?



Varför har vi då inte labb där vi odlar celler endast för att reproducera dna? Om evolutionen endast har som mål att dna ska reproducera sig så borde vårt medvetande vara fokuserat på just det.

Eftersom medvetande enligt dig, "är bara en metod som fungerat för vårt DNA", så undrar jag:
Finns det DNA som inte hade lämpat sig för ett medvetande?




Du får det att låta som att evolutionen är en person som har åsikter om något.

Isåfall så borde man även kunna säga att evolutionen skiter i hur många dna-molekyler som reproduceras, eller hur?

Meningen med livet är att leva ett meningsfullt liv