Frågor och svar om Autism [Sammanfogad //Mod] (tidigare: "Frågor och svar om Asperger")

Har inte än men har bara teorin och uppkörningen kvar att göra, Kuggat två gånger på bägge delarna.

Skulle vilja göra bort det fortast möjligt för jag hatar att åka kollektivtrafik med allt folk plus risken att man måste sitta på ett säte och måste stirra på nån random. Men pga en dom för narkotikabrott får jag inte påbörja körkortet igen för än nästa år plus jag måste vara drogfri och göra nån jävla utredning innan jag får tillbaka körkorts tillståndet.

Jag skulle vilja påstå att det håller i sig när man blir vuxen, jag har min egen definition av vad det innebär att leva på sina egna villkor, men jag vill höra eran definition först..en enkel uppenbar förklaring undanbedes


Sedan kvinnor med aspergers, jag blir inte klok på dom....vet ni ifall dom har lättare för
att känna sig utsatta på jobbet och tror att alla andra är ute efter att jävlas med dom?...eller
är det andra psykiska problem som står för detta?

Eller är det bara jag som är en person som man aldrig jävlas med, eller ser jag det inte?

Korrektion jag omformulerar mig!.


Vad är skillnaden mellan att leva i sin egen värld och att leva på sina egna vilkor enligt er?, utöver att prioritera specialintressen över annat vilket är fullständigt elementärt..

Hatar ni bäbisar och små "söta" sällskapsdjur?, alltså att ni får sadistiska känslor utan
att för den skull genomföra något illasinnat, jag skulle beteckna det som oförmåga att känna för/
vara omhändertagande av någon som är helt utlämnad & beroende av att jag sköter mig, däremot vill jag vara i omhändertagande positionen mot människor jag ser upp till och känner tacksamhet mot, men jag gör det inte för att jag ska få nånting i utbyte.

Det är en skev kärlek..men det är nånting iaf! om det är ett drag av aspergers eller schizoid personlighetsstörning är frågan..

Nej, nej och åter nej!

Skulle aldrig falla mig in att skada något djur, stort som litet oavsett om det är ormar eller spindlar som jag är rädd för och hatar! Mina två vänner har varsin dvärghamster hemma och jag gillar verkligen dom, har inga som helst problem med små sällskapsdjur oavsett om det är råttor, möss, hamstrar eller någonting annat. Alla djur är lika mycket värda, även hajar som jag vanligtvis är otroligt rädd för men tycker att masslakten på hajfenor är direkt vidrig, vedervärdig och hemsk!

Jojo jag förstår att du inte har några problem, jag tror frågan är, kan du se det söta och gulliga i nått levande, blir du omhändertagande av det som anses sött?.

Neurtyper är eventuellt trista å prata med har jag kommit fram till alldeles nyligen! och alldeles försent, för dom förväntar sig att man ska fråga om "vad som hände sen" när dom berättar om
något dom företagit sig.

Ty motivet för mig som NT mottagare antas vara..att jag gratis får leva mig in i NT motpartens upplevelse för jag antas vara en njutningsmänniska som får och behöver kickar här i livet.

Medans NT berättaren som tänker i bilder i samma veva får ut något av att återuppleva sitt ögonblick genom att få ventilera upplevelsen högt inför sig själv inför mig.

Jag finner det fullständigt poänglöst att återberätta mina upplevelser
så som det var i detalj för någon, det är meningslöst att dela! om jag eller den andre
inte var med på plats!

Därav blir det mina fantasier om den andres skildring som är intressantast, så då förvränger jag
och manipulerar/förvrider situationen med humor istället! med alla saker som kunde ha
hänt i en overklig värld, det är roligare.

Min fråga är, tror ni neurotypen uppfattar det som att jag inte tycker att hen är tillräckligt
rolig person å vara med, om jag tramsar när man istället antas ställa motfrågor för att historien ska fortgå som avslöjar underliggande värderingar eftersom neurotypen förutsätter att jag söker efter likheter i andra..och att det är därför vi pratar med varandra????

Jag skulle aldrig få för mig att skada något djur. Gillar nog barn mer än medelsnittspersonen gör skulle jag vilja påstå. South Park är min favoritserie.

Nej det stämmer inte alls in på mig, skulle aldrig medvetet skada något djur eller en annan människa. Bryr mig väldigt mycket om andras välmående och så, även fast jag själv inte vill ha något djur eller barn att ta hand om.

Brukar ni må sämre på sommaren och känna er mer utanför och så med tanke på allt som pågår kring er?

Mår alltid mycket sämre på sommaren, mer deprimerad och isolerad från omvärlden.

Hur ser det ut med hjälp från kommun/vården för er som har diagnosen aspberger? Erbjuds någon behandling förutom eventuell medicinering och KBT?

Slutförde nämligen en ADHD utredning för några månader sedan men någon behandling förutom medicinering har inte varit på frågan. Har inte ens hört av mottagningen efter att diagnosen blev klar utan blev tvungen att själva ta kontakt med en privatläkare för att få medicin.

Funderar därför nu på att inleda en utredning om asperger med förhoppning att erbjudas den hjälp jag är i behov av, men frågan är då om en asperger diagnos faktiskt ger större chans att få hjälp?

Man har rätt till LSS. Eller vad tänker du när du säger behandling?