Askersund: Styckmordet på Lovisa Lindh, 2014-06-18

Du skriver så jävla mycket skit rent ut sagt, du svänger dig med termer och resonemang på ett sätt som visar att du inte ens förstår dom själv.

Förmildrande omständigheter leder ALDRIG till ett vållande istället för mord/dråp. Men är skillnaden mellan en mord och dråpdom.
Att du inte ens fattar en sådan basal sak borde diskvalificera dig i den här diskussionen.

Läs och fundera på vad det här betyder:

Jag anser att häktning är ett straff, i allra högsta grad. Wikipedia: Häktning är ett straffprocessuellt tvångsmedel som kan användas för att under en längre tid frihetsberöva personer som är misstänkta för grövre brott.
Men du får ju tycka vad du vill.

Dråp hit och dråp dit.

Vad fan, här har vi en brud som ränner upp till en lägenhet klockan 6 på morgonen när
hon VET att rivalen befinner sig ensam därinne. Hon medför en hammare.
Hur normalt som helst kanske i somligas värld...?
Sedan klipper hon till antagonisten, sannolikt upprepade gånger och med stort lidande
för den som är utsatt för det plötsliga, våldsamma angreppet i denna tidiga junimorgon.

Vad som sedan följer är att angriparen inte stannar därvid utan går ut till köket
och hämtar en kökskniv eller vad det nu var för stickvapen.
Hon fortsätter att ge sig på den försvarslösa, redan svårt skadade unga kvinnan som
torde ligga på golvet i hallen och kanske förmår vädja om nåd mitt i sina svåra smärtor
och i sin dödsångest och paniska skräck. Men hennes blivande mördare låter sig inte
bevekas utan väljer att hugga i den liggandes kropp och måste begripa att detta, plus
hammarslagen, kommer att få en dödlig utgång.
Som jag ser det är JH verkligen ute i avsikt att DÖDA och visar ingen som helst
barmhärtighet eller tvekan i sitt handlande. Hon besinnar sig inte utan väljer att fullfölja
dödandet och sedan vidtar hon som en sann kallblodig förövare sina mått och steg
för att klara sig undan sin illgärning.
Hon åker hem ett slag, skaffar sig alibi, återvänder som en iskall mördare till brottsplatsen
och styckar kroppen i lämpliga delar.

Det är inget jävla dråp. Det finns inga förmildrande omständigheter.
Jonna H. har begått ett synnerligen avskyvärt mord och förtjänar absolut inte att komma
lindrigt undan med detta genom någon mesig dråpdom alltså.

Har man dödat en annan människa på det här ohyggliga viset så ska man fan få betala
ett högt pris för det även om man kommer till insikt om att läget är nog kört trots allt
och kvittrar fram ett erkännande för polisen till slut.

Med styckningen och dumpningen visade hon att hon då alls icke hade tankar på att
det här skulle sluta på ett mindre gynnsamt sätt för henne; hon ämnade klara sig undan
sitt dåd och hade uppenbarligen inga direkta samvetskval över vad hon gjort sig skyldig
till i den ödesdigra junidagen.

Än en gång: Donnan ska dömas för mord och ingenting annat.

Den enda som tror att detta kan leda till vållande är användaren Sgt, Blend mao så behöver inte detta diskuteras längre.

Detta säger brottsbalken

Brottsbalkens 3:e kapitel, 7:e paragrafen: "Den som av oaktsamhet orsakar annans död, döms för vållande till annans död till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år."

Att slå hammare i huvet, knivhugga flertal ggr för att sedan lämnas död eller praktiskt taget död utan omedelbar läkarvård får du aldrig till "oaktsamhet".

Som jag har förstått det så är dråp en förmildrande form av mord och uppsåtet kan sättas framför båda. Lång läsning men dessa ger en bra förklaring; Uppsåt = Avsikt

I flertalet fall krävs uppsåt (med en latinsk term dolus) hos gärningsmannen för att ett brott skall anses ha begåtts. Det räcker alltså inte att gärningsmannen faktiskt har utfört en viss gärning, utan denne måste också i viss mån ha haft som avsikt att utföra gärningen. Med ett juridiskt språk, så brukar man säga att brottets objektiva såväl som subjektiva rekvisit måste vara uppfyllda för att en person skall kunna anses ha begått brottet. Nämnvärt i detta sammanhang är att vad gäller vissa brott räcker det med oaktsamhet (culpa på latin) för att gärningsmannen skall anses ha begått brottet, exempelvis vid brottet vållande till annans död.

I slutändan är det alltid domstolen som vid en rättegång bedömer ifall en person gjort sig skyldig till ett visst brott eller inte. I sin dom avgör då domstolen även ifall den misstänkte gärningsmannen kan anses ha haft tillräckligt uppsåt för att brott skall ha begåtts. Självfallet kan gärningsmannens eventuella uppsåt många gånger komma att bli en bevisfråga; det är förstås inte alltid helt lätt att bevisa hur gärningsmannen tänkte i samband med en viss händelse. Bland annat av denna anledning har det i svensk domstolspraxis uppstått olika sätt att avgöra vilket uppsåt en gärningsman haft. Det är inte alltid så okomplicerat att man helt enkelt kan säga att ”X hade uppsåt” eller ”X hade inte uppsåt”, utan man talar även om olika slags uppsåt – grader av uppsåt, kan man kanske säga. Under årens lopp har benämningen på och definitionen av olika uppsåtsbegrepp delvis ändrats något. Vilka sorters uppsåt man talar om beror också bland annat på ifall man avser uppsåt till en inträffad effekt eller förekomsten av en viss omständighet, eller enbart uppsåt till ett brotts objektiva rekvisit. Här nedan följer en kortfattad presentation av några av de uppsåtsbegrepp som man kan stöta på i svensk rätt:

Direkt uppsåt är, så att säga, den högsta graden av uppsåt. Gärningsmannen har direkt uppsåt till handlingen och den eventuella effekten – gärningsmannen har verkligen haft för avsikt att begå den aktuella gärningen.

Indirekt uppsåt är en term som inte används speciellt ofta längre. Det är en lägre grad av uppsåt än direkt uppsåt. Vid indirekt uppsåt menar man ungefär att gärningsmannen inte direkt avsett eller haft som syfte att en viss effekt skall uppstå, men varit fullt medveten om att denna effekt kommer att uppstå och då ändå utfört handlingen.

Insiktsuppsåt är ett begrepp som delvis ersatt termen indirekt uppsåt. Det innebär alltså inte en lika stark grad av uppsåt som direkt uppsåt. Här fokuserar man ännu mer på att gärningsmannen inte direkt avser att en viss effekt skall uppkomma, men har full insikt om att så kommer ske och trots allt begår handlingen – en viss effekt kan anses oundviklig vid ett specifikt handlande. Effekten är, så att säga, en bieffekt för att nå ett visst mål.

Eventuellt uppsåt är även det en term som inte längre används särskilt ofta. Det innebär en ännu lägre grad av uppsåt än de begrepp som nämnts ovan. Här koncentrerar man sig på huruvida gärningsmannen insåg att en viss effekt riskerar att inträffa, alltså ifall den är möjlig. För att fastställa om ett eventuellt uppsåt förelegat så gör man ett hypotetiskt prov i två steg, där man först frågar sig ifall gärningsmannen insett att effekten var möjlig. Om så var fallet, går man vidare till det andra steget och frågar sig ifall gärningsmannen skulle ha utfört handlingen även om denne säkert vetat om att effekten inte bara var möjlig utan säkert skulle komma att inträffa. Om svaren till dessa båda frågor är ja, så finns ett eventuellt uppsåt.

Likgiltighetsuppsåt är ett begrepp som tillkommit på senare år och används allt oftare istället för det eventuella uppsåtet. Detta är den lägsta graden av uppsåt. Här krävs att gärningsmannen var medveten om eller insåg att fanns risk för att en viss effekt skulle uppstå samt var likgiltig till (struntade i) huruvida effekten inträffade. Det räcker inte att gärningsmannen borde ha insett att fanns en risk för att effekten uppstod, utan det skall röra sig om ett medvetet risktagande från dennes sida. Om gärningsmannen insett att det fanns en mycket hög sannolikhet för att en viss effekt skulle inträffa och ändå genomförde handlingen, så innebär det vanligtvis att likgiltighetsuppsåt anses föreligga.

Vet du exakt vad som har hänt eller? Det vi vet är att GM erkänner bara vållande och någon läcka från RMU har inte jag sett till iaf så före den kommer så vet vi bara vad "poliskällan" har läckt. Visar RMU på att BO var utsatt för brutalt våld så kommer det sannolikt att dömas dråp eller mord på ett likgiltighetsuppsåt men det vet vi inte än.

Men ditt spån, lyckades du hitta ett litet fel i ett av mina otaliga inlägg i tråden som diskuterar skillnader mellan vållande, dråp och mord. Mord är ett brott som kräver uppsåt (direkt eller likgiltigt) och dråp är ett "milt" mord. Finns det inget uppsåt så blir domen vållande istället om det inte föreligger nödvärn. Så nöjd nu.

Vet du exakt vad som har hänt eller? Det vi vet är att GM erkänner bara vållande och någon läcka från RMU har inte jag sett till iaf så före den kommer så vet vi bara vad "poliskällan" har läckt. Visar RMU på att BO var utsatt för brutalt våld så kommer det sannolikt att dömas dråp eller mord på ett likgiltighetsuppsåt men det vet vi inte än.

lejoninna36


Skulle man då kunna säga att denna person döms med indirekt uppsåt?

"XXX borde ha insett att hoppa YYY i huvudet med stor sannolikhet kan leda till att YYY avlider och därför döms XXX för mord"?

Jag blir grymt imponerad (not) av reporterns imponerande meningssammansättningar! Ännu mer imponerad blir jag att uttalandet från Swartz att man har kommit fram till att "någon form av tillhygge har använts" vid mordet! BAAAAH.....🙊

Nu svävar du väl iväg ordentligt, källa på att det varit ett utdraget förlopp, källa på att offret hade dödsångest.

Uppsåt eller likgiltighetsupsåt, det fungerar lika bra under rubricering dråp.

Hon samarbetar, berättat om bråk med mera, detta kan aldrig bli annat än dråp.