Citat:
Ursprungligen postat av
Ztartrax
Jag skulle vilja veta varför du anser/tror att Jonna kommer att/ska dömas för dråp?
Jag jämför t ex med Trollhättanfallet där bevisen var klart färre och han dessutom nekade men där blev det mord.
Dråp hit och dråp dit.
Vad fan, här har vi en brud som ränner upp till en lägenhet klockan 6 på morgonen när
hon VET att rivalen befinner sig ensam därinne. Hon medför en hammare.
Hur normalt som helst kanske i somligas värld...?
Sedan klipper hon till antagonisten, sannolikt upprepade gånger och med stort lidande
för den som är utsatt för det plötsliga, våldsamma angreppet i denna tidiga junimorgon.
Vad som sedan följer är att angriparen inte stannar därvid utan går ut till köket
och hämtar en kökskniv eller vad det nu var för stickvapen.
Hon fortsätter att ge sig på den försvarslösa, redan svårt skadade unga kvinnan som
torde ligga på golvet i hallen och kanske förmår vädja om nåd mitt i sina svåra smärtor
och i sin dödsångest och paniska skräck. Men hennes blivande mördare låter sig inte
bevekas utan väljer att hugga i den liggandes kropp och måste begripa att detta, plus
hammarslagen, kommer att få en dödlig utgång.
Som jag ser det är JH verkligen ute i avsikt att DÖDA och visar ingen som helst
barmhärtighet eller tvekan i sitt handlande. Hon besinnar sig inte utan väljer att fullfölja
dödandet och sedan vidtar hon som en sann kallblodig förövare sina mått och steg
för att klara sig undan sin illgärning.
Hon åker hem ett slag, skaffar sig alibi, återvänder som en iskall mördare till brottsplatsen
och styckar kroppen i lämpliga delar.
Det är inget jävla dråp. Det finns inga förmildrande omständigheter.
Jonna H. har begått ett synnerligen avskyvärt mord och förtjänar absolut inte att komma
lindrigt undan med detta genom någon mesig dråpdom alltså.
Har man dödat en annan människa på det här ohyggliga viset så ska man fan få betala
ett högt pris för det även om man kommer till insikt om att läget är nog kört trots allt
och kvittrar fram ett erkännande för polisen till slut.
Med styckningen och dumpningen visade hon att hon då alls icke hade tankar på att
det här skulle sluta på ett mindre gynnsamt sätt för henne; hon ämnade klara sig undan
sitt dåd och hade uppenbarligen inga direkta samvetskval över vad hon gjort sig skyldig
till i den ödesdigra junidagen.
Än en gång: Donnan ska dömas för mord och ingenting annat.