Räkneord i svenska språket.

Det råder delade meningar om vilka ord som egentligen ingår i ordklassen räkneord, då det sällan för att inte säga aldrig tillkommer fler ord i denna ordklass så kallas det för en sluten ordklass.

Vi kan väl enas om att grundtalen ett, två osv. (kardinaltal), ordningstalen första, andra osv. (ordinaltal) och övriga ingår i ordklassen räkneord men vilka ord som sedan ingår i dessa grupper är det olika bud om.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Räkneord

Jag vill påstå att uppskattningar som många, få, knappt, och drygt betraktas som räkneord precis som i underkategorin ordningstal, nollte, tredjedel, hälften, halv och en kvarts.

En lista med räkneord är intressant för då kan man granska varje ord och avfärda de från listan som ej kvalificerar sig och tillföra ord som fallit i glömska men som ändå tillhör ordklassen räkneord. Jag börja med en lista så får vi se vart det bär hän.

Många
Få
Knappt
Drygt
Nollte
tredjedel, alla tal med ändelsen -del
Hälften
Halv
En kvart(s)

Till de lite oväntade räkneorden hör:

syvende (till syvende och sist), tu (två, inte tu tal om saken), tvenne, romerska siffor I/V/X/L/C/D/M, aderton ...

Ref. NE Svensk ordbok 2000

Jfr. (FB) Ordklass SI-enheter
Jfr. (FB) Fådda?

Som sagt, första kandidaten för utbyggnad är bråktal som tredjedel och hundradel. Eller avveckla hela konceptet. Wall Street klarar sig utan räkneord, så NASDAQ Nordic bör göra det också. Därmed kan Konjunkturinstitutet, SCB och Riksbanken följa i spåren och sist Svenska Akademien.

Tyvärr kommer frågan att vara iskall i Almedalen: Avveckling eller utbyggnad av ordklassen räkneord? Det närmsta de kommer räkneord är väl frågan om kvotering av styrelseplatser i aktiebolag. Räknenissar brukar blomma ut i haranger som går långt utanför räkneordens smala diskurskorridor.

Det senare känns lämpligare. Det är en fullständigt onödig ordklass. "Många", "få" med flera är ju indefinita pronomen. Kanske lämpligast att utöka den undergruppen till "bestämda och obestämda räkneord".

Räkneorden i »tredje graden« och »femte hjulet« står som attribut och kandiderar därmed till klassen adjektiv.

Visst, men det som är renodlade räkneord av idag och indefinita pronomen kan fösas ihop till en undergrupp.

Bråkdelarna är substantiv, kanske allra tydligast i uttryck som »vänta en kvart« / »vi fick hälften var«.

Genitivkonstruktionen för bråkdelar är ofta omvänd. En fjärdedels pizza är egentligen en av pizzans fjärdedelar.

Inte när de väl har delats ut. Då är de respektive presumtiv "kråssmörjares" egendom.

Personligen finner jag till exempel räkneordet trenne underskattat. Jag har åtminstone ett par tre bekanta som relativt regelbundet begagnar sig av den formen.

Sedan vill jag lite grann slå ett slag för adertonde, såsom i adertonde seklet. Även om det generellt är bättre att skriva 1700-talet dags dato kan "adertonde seklet" passa (bättre) av stilistiska skäl i vissa sammanhang.

Det som ligger närmast till hands därvidlag är De aderton.

http://www.svenskaakademien.se/akademien/de_aderton

Korsordskonstruktörer påminner gärna om antalsmått som i viss mening är räkneord:

par, duo, trio, kvartett … kast (4 st småfiskar), dussin (12), tjog (20), gross (144 = 12 dussin), bok (25 ark, 24 skrivpapper), ris (500 ark papper), val (80 st = 20 kast småfiskar)

Så får vi inte glömma Avogadros tal ~ 602214 129270 000000 000000.

Ja, fast då borde ju även nästan, snarast och i runda slängar bli räkneord?


Själv tycker jag räkneorden mycket väl kunde sorteras in under adjektiven. Antal och ordningsföljd är ju helt vanliga egenskaper som knappast är mer fundamentala än färg, storlek eller nationalitet.

Någon invänder att adjektiv kan kompareras, men det kan inte tredje eller femte. Nu finns det mängder av andra adjektiv som egentligen inte kan kompareras: minimal, maximal, obefintlig, unik, nollställd, tom, slut, förbrukad. Så dén aspekten diskar inte ordningstalen som adjektiv.