Olöst försvinnande: Viola Widegren, Helgum (1948-12-05)

Bra skrivet. Händelserna med kattplågeri är synnerligen viktigt. Har tagit del av redovisningar av mord och inte sällan visar det sig att gm plågat djur under uppväxten och även vid tiden för mordet. Måste tas med i beräkningarna om hur man bedömer denne man.

OK då är det med handväskan utrett. Tar inte bort mitt inlägg för här finns annat som kan vara läsvärt ..

Janne Sundin är numera avliden. I Norléns bok Nordens Mata Hari och andra spioner mördare och bedragare utkommen 1995 så finns det på bokens baksida ett mindre foto med följande text under: "Författaren Ingmar Norlén intervjuar den pensionerade kriminalinspektören Björn Engström på platsen i Ångermanälven där Viola Videgren försvann 1948".

På sidan 207 i samma bok står följande: "En vårdag 1993 står jag på gårdsplanen tillsammans med den pensionerade kriminalinspektören Björn Engström från Sundsvall. Han är den siste som är i livet av de många poliser som var engagerade i fallet Viola".

Hennes försvinnande finns under avsnittet Mysterier på sidorna 204 - 214 med rubriken "Gåtan Viola Videgren. Den som har boken kan gärna läsa det Norlén skrev om hennes försvinnande. Här framkommer en hel del intressanta uppgifter enligt författaren.

Intressant. Det tror jag inte att jag har läst om förut. Detta barn lämnade hon alltså kvar hos sina föräldrar i Helgum. Kanske skedde detta i samband med flytten ner till Stockholm?

Detta tycker jag kan tyda på att Eva Marie inte var rädd för sina föräldrar. Den person hon då framför allt skulle ha varit rädd måste i s f ha varit sin far.

Inte för att det spelar någon större roll men trådstarten skedde den 18 augusti 2010.

Ja, då var min uppskattning inte alltför grov. 😉 (webbläsaren i min mobil samarbetar inte alltid).

Det beror på under vilka omständigheter som hon lämnade sitt barn hos dem. Gjorde hon det frivilligt och med glatt sinne, så verkar det inte som att hon var rädd för fadern. Hon kanske klarade sig undan hans hätska humör och elaka beteenden. Men om fadern misshandlade storasystern då och då (?), torde hon ha upplevt det obehagligt.

Hon kanske var tvungen - av någon anledning - att lämna barnet hos sina föräldrar. Att veta att fadern (och styvmodern?) misshandlat systern och ändå våga lämna sitt eget barn med dem, hur vågar man det? Tvingad? Vad är det som säger att fadern inte skulle behandla hennes eget barn på samma sätt? Han visade upp synnerligen otrevliga personlighetsdrag. En människa som plågar katter och drar ner byxorna på en ung kvinna (låt vara sin egen dotter) för att ge henne "smisk" på baken, det är ingen snäll person, enligt min åsikt.

Kanske var det inte hennes eget val? Eller också var det ett helt frivilligt val. Det får vi kanske aldrig reda på?

En fundering. Om EM sagt att hon var rädd att Viola skulle komma fram ur skogen och skrämma henne (eller liknande), kan det ha varit ett hot från föräldrarna (eller annan)? "Om du... så kommer Viola fram ur skogen och skräms." För att kontrollera. Bara en tanke.

Jag har också tänkt i de banorna.

Man måste få veta mer om detta och om barnet var kvar under lång tid. Kanske det var tänkt för bara en kort tid under flytten och sedan intalades hon att det gick bra och lät barnet stanna -
Hon kan även varit allvarligt deprimerad och inte orkat annat.
...
Man kan ju se i Härnösands arkiv mer om alla dessa detaljer. Rätt duktigt folk där.

Det var jag som var pappan..

Men som dotter till en sådan man, som bevisligen misshandlat systern Viola och plågat katter, gift med en kvinna som även hon utdelat örfilar till Viola ... kan man väl inte säga att hon inte var rädd för sin pappa. Hon kan varit så traumatiserad då att hon förträngde och förblindades. Kan vara så också att hon var förskonad från misshandel .. och / eller var kanske tvingad att gå på pappans linje -