Hur fan kan man gilla fantasy/fiction, tar Harry Potter som exempel.

"Äckliga fittan Dobby"
Nä, men det kallas fantasy av en anledning. Att H.P. tar det till en lägre nivå har inget med genren att göra!

Det roliga är att det är du som tänker i ologiska banor.

Man kan ju tro att du varken läst böckerna eller sett filmerna.

De kan ju teleportera sig med trollstaven, huvudpersonerna lär sig detta i en av de senare böckerna och använder det sedan flitigt. Men det är svårt, man kan bli sönderdelad om man inte koncentrerar sig ordentligt. Och vissa ställen som Hogwarts och andra skyddsobjekt kan man inte teleportera sig in eller ut från. Då behöver de brasorna och vad de nu har för sig.

De behöver pengar för att köpa saker. Man kan inte trolla fram exakt vad som helst, till exempel mat. Dessutom kan framtrollade objekt försvinna eller vara av sämre kvalitet än "riktiga" grejer.

Trollformeln alohomora funkar inte på alla dörrar. De testar ju t o m den på den där dörren innan "sista bossen" som du så fint skriver i första boken har jag för mig, innan de kommer på att de måste fånga en flygande nyckel genom att åka omkring på en kvast. Vilket Harry bara råkar vara överjävlig på

Men ja, handlingen är ganska långsökt ibland och väldigt... eh, fantasifull. Men det är ju många berättelser, även mer realistiska dramer och komedier. Osannolika slumpar är väl ett av litteraturens viktigaste teman. Tål du inte det får du väl se eller läsa något annat. Och du har helt rätt om Dobby. Den äckliga fittan.

Det är snarare du som inte förstår djupet i filmerna.
Sagan om ringen tex är starkt samhällskritisk. Saurons karaktär är egentligen en metafor för den judiska bankiren och orcherna är de underlydande journalisterrna, poliserna och politikerna.
Frodo står för en vita mannen som har blivit förslavad av den monetära världen och behov av ständigt högre matriell tillvaro.
Ringen som symboliserar judeguldet måste kastas i lavan för att bankirjudarnas makt ska upphöra och och den vita mannen kan sättas fri.

Ja herregud hahaha.

OnT: Jag har också alltid varit lite kritisk till filmer och dylikt med kraftiga inslag av fantasy.
Dock uppenbarade Game of Thrones något för mig, nämligen low fantasy genren.
Där har du hela den här medeltida miljön precis som i Sagan om Ringen bara det att magin och alla fantasivarelser inte är lika närvarande, de finns där (oftast i bakgrunden som ger ett större djup till storyn) men framträder oftast i något avgörande skede eller i en händelse av stor vikt.
Med dess frånvarande i övrigt blir storyn mer realistisk och man kan leva sig in på ett annat sätt.

Ja GoT håller sig ju lite mer chill med magiinslag, fast det kan ju också bero på att det egentlien är mer ett drama än ren fantasy. Men för att svara på ts fråga så har människor olika smak. En del vill kunna drömma sig bort till världar som inte existerar i verkligheten. Vilken kille sitter inte och drömmer sig bort i hur det hade varit att ha superkrafter ibland?

Ja det är ju ganska verkligt ändå. För de tror ju att när man lyckas teleportera i det verkliga livet, så kan man teleportera så att man kan gå i tu. Sen är det ju också ganska verkligt att man inte kan teleportera sig in på vissa områden. Det är ju bara att måla med anti-teleporterings-färg, runt väggarna - så är det löst.


Mat är ju ganska förståeligt att man inte kan trolla fram. Men jag pratar om allt annat, som inte är lika förståeligt ....


Ja, precis. Hon tyckte säkert att hon skrev ihop hela storyn bra i slutet. Jag tyckte mest att det blev en fest av osannolika slumpar och blir lika vansinnig varje gång jag tänker på det.


Instämmer, Dobby är en jävla pussy, inte mycket stake i hans kropp

Om man kräver att en film måste vara 100% logisk och verklighetstrogen borde man inte kolla på film över huvud taget. Man måste ju förstå att själva grejen med filmer är att de är en flykt från verkligheten, inte ett porträtt av den. Eller tja, i vissa fall kanske, typ neorealism.

Hur kul är det att bara följa verklighetsbaserat hela tiden då?
Verkligheten ser jag igenom ögonen varje dag,

Därav kan sci-fi vara kul ibland, något udda och tankeställande,

Är trött på t.e.x verklighetsbaserad action som alltid utspelar sig på
Samma sätt, "Skjuta Skjuta, Rädda någon tillfångatagen, Explosioner,
Huvudrollen dör" Dem flesta action nuförtiden är ju så enkla att förutspå..
Medans sci-fi / fantasy oftast aldrig liknar någon tidigare film,

Sitter du verkligen och klagar på att fantasy och fiction är just fantasy/fiction? Wow...

Läs inte böckerna om det inte passar.

Nästan all film är väl fantasy i ordets rätta bemärkelse,alltså fantasi?
För mig är det lika ologiskt att bilar sprängs varje gång dom kör av vägen eller krockar som att drakar sprutar is istället för eld. I många "vanliga" filmer så kan poliserna börja skjuta mot skurkarna mitt i folksamlingar. Det är för mig lika ologiskt som vissa saker i fantasyfilmer.

Varför läser du böcker i en genre du ogillar så starkt? Det är ju dessutom en barnbok, känns lite som att klaga på SF för att man tycker att Barna Hedenhös i världsrymden är orealistisk