Jag har levt ett likadant liv som honom. Alltid varit utestängd från allting och aldrig fått uppleva någon kärlek eller hängivenhet. Gick igenom hela ungdomen tittandes på när andra killar fick uppleva saker med tjejer jag aldrig kom i närheten av. Precis som honom är jag också vältalig, intelligent, trevlig och med mycket att erbjuda. Kunde inte fatta hur andra killar till synes helt dumma i huvudet fick ihop det med mina drömtjejer som för övrigt aldrig la märke till min existens.
Detta upplevde jag som en stark orättvisa och kunde inte begripa hur det kunde vara så. Jag kunde inte få ihop det. Det var helt obegripligt för mig. Gjorde mig arg och hatisk. Precis som honom ville jag döda men gjorde aldrig det. Ilskan och hatet har börjat släppa på senare år. Inte så konstigt kanske för att vara arg tar mycket energi och till slut orkar man inte längre. Man blir bara apatisk och likgiltig. Där är jag nu.
Men jag tycker fortfarande det är orättvist och helt obegripligt. För mig är det något som inte stämmer. Det är fel. Det borde inte vara så men är ändå så. Det är min världssyn. Tar man upp de här saker och börjar ifrågasätta får man dock aldrig något medhåll. Då är man bara en idiot och borde skärpa till sig. Fixa till sig och göra sig mer attraktiv för tjejer. Men det har man försökt många gånger och det leder aldrig någonstans. Man är kvar på samma plats hela tiden. Utestängd från allting.
Då undrar jag om detta är en felaktig världssyn och i så fall hur kan det vara det när det är så många killar i den situationen? Är alla de killarna idioter? Vad är det för fel på dem? Vad är den riktiga världsbilden då?
(Elliot Rodgers var för övrigt en 22-årig kille som mördade 6 personer för att han aldrig fick till det med tjejer för den som inte visste...http://www.youtube.com/watch?v=7KP62TE1prs)
Detta upplevde jag som en stark orättvisa och kunde inte begripa hur det kunde vara så. Jag kunde inte få ihop det. Det var helt obegripligt för mig. Gjorde mig arg och hatisk. Precis som honom ville jag döda men gjorde aldrig det. Ilskan och hatet har börjat släppa på senare år. Inte så konstigt kanske för att vara arg tar mycket energi och till slut orkar man inte längre. Man blir bara apatisk och likgiltig. Där är jag nu.
Men jag tycker fortfarande det är orättvist och helt obegripligt. För mig är det något som inte stämmer. Det är fel. Det borde inte vara så men är ändå så. Det är min världssyn. Tar man upp de här saker och börjar ifrågasätta får man dock aldrig något medhåll. Då är man bara en idiot och borde skärpa till sig. Fixa till sig och göra sig mer attraktiv för tjejer. Men det har man försökt många gånger och det leder aldrig någonstans. Man är kvar på samma plats hela tiden. Utestängd från allting.
Då undrar jag om detta är en felaktig världssyn och i så fall hur kan det vara det när det är så många killar i den situationen? Är alla de killarna idioter? Vad är det för fel på dem? Vad är den riktiga världsbilden då?
(Elliot Rodgers var för övrigt en 22-årig kille som mördade 6 personer för att han aldrig fick till det med tjejer för den som inte visste...http://www.youtube.com/watch?v=7KP62TE1prs)