Citat:
Ursprungligen postat av
gissamusiken
Detta är mitt ideal, men jag kan inte påstå att jag lever upp till det.
Detta är vänstern i ett nötskal. Det är inte särskilt svårt att fantisera fram en drömvärld där alla har det bra, delar på allt, samarbetar och kommer överens. Problemet är att förverkliga den i praktiken.
Människan är ett flockdjur vars biologiska förutsättningar är rotade i en kringvandrande jägar-samlartillvaro i en obebodd vildmark. En varelse som är programmerad till misstänksamhet mot det främmande, vaksamhet om de egna resurserna och en lojalitet enbart med den allra närmaste kretsen.
Att försöka få en sådan varelse att fredligt dela sina resurser med sju miljarder andra människor i en urbaniserad världsstat är förknippat med vissa problem, milt uttryckt. Detta är lätt att få bekräftat genom empirisk observation om man bara öppnar ögonen och släpper sina ideologiska glasögon i två sekunder. Vi kan ju inte ens samarbeta med våra närmaste grannar, än mindre få ett projekt som EU att fungera. FN ska vi inte ens tala om. Och ändå finns det folk som på allvar argumenterar för en gränslös värld där alla är lika och samarbetar.
Är det verkligen realistiskt att likt en religiös person klamra sig fast vid sådana ideologiska drömbilder, när det finns verkliga, konkreta problem som går att lösa, bara man accepterar att vi människor är egoistiska, kortsynta, aggressiva varelser som mest bryr oss om oss själva och vår allra närmaste krets av familj och vänner?