Citat:
Ursprungligen postat av
Fladdran
Och vad är det jag kan må dåligt över då som jag inte mår dåligt över nu? Vad är skillnaden egentligen? ^^
Jag menar, jag känner inget idag, jag har ingen lust idag. Så det kan ju bara bli bättre?
Det enda som skulle kunna göra så jag mår sämre är väl om jag mår fysiskt dåligt typ och spyr och grejor och får värsta kramperna eller något, haha?
..
Vad är det du inte förstår?
Om du sätter ditt hormonella ur spel tar det tid för din kropp att återhämta sig.
Den tiden kan vara väldigt jobbig på flera sätt.
Varsågod testa och kom tillbaks sen när dina nivåer är en bråkdel av det du nämnt så vet vi om du kan må sämre.
Det är bara ett råd, flera av oss som sitter här har haft värden i nivå med en kvinna och du gnäller fan värre än någon av oss. Om andrologen inte anser du lider av någon brist och remitterar dig till psykologen gå dit och se om dom inte kan hjälpa dig. Det handlade ju om att må bra och du har än så länge inte en blekaste varför du mår som du gör så sitt inte och säg vad fan kan dom hjälpa mig med för du vet som sagt inte.
Jag vet hur det är att bli frustrerad och känna att ingen lyssnar.
Jag hade dock svart på vitt att jag var mer kvinna än man, det hjälpte ju lite

men trotts det var det en väldigt långsam process som tog en massa tid innan jag fick hjälp.
Om du nu harvat runt hos diverse läkare, ingen vill hjälpa dig för ingen anser att du lider av det vi kallar testosteronbrist då finns ju egentligen bara 2 alternativ.
Antingen går du vidare med livet, snackar med den där psykologen du fick en remiss till (kan ge mer än vad du tror). 2. du tar testosteron själv och fortsätter med det livet ut om det fungerar alt kliver av och krashar och mår ännu mer apa.
Lycka till!