Citat:
Ursprungligen postat av
Dirrtyfingers
Så den som tror att vi inte hade vänsterfolk på tv för 40 år sedan kan inte historien.
Vad tycker jag som är 50 år i dag ja inte har Vänstern blivit svagare inom tidningar och på TV på 2010 Talet?
Det är sant, men det har skett en omvandling inom vänstern. Vänstern som ekonomisk ideologi och reellt alternativ till kapitalismen kollapsade ju med Sovjets fall. Därmed upphörde också idéerna med att försöka konvertera folk till "vänstern".
Det har dock skett ett skifte inom vänstern skulle jag vilja påstå. Den gamla kommunistiska vänstern gick ju i princip under med Sovjet. Den nya är väldigt abstrakt och syns mest i olika motrörelser som miljöhotet eller rasism (sådant som passar vänsterretorik) vilka man i princip har kapat.
Det vore intressant att veta vad dessa pk-människor i ny-vänstern (eller kapitalistvänstern - de verkar ju acceptera kapitalismen) egentligen tror sig åstadkomma. Spontant känns ideologin mest som en hop marxister där skallen liksom exploderat, och centrala element som antikapitalism, klassretorik och planekonomi bara runnit ut. Däremot har det gamla exploateringstänket (nu mot minoriteter) blivit kvar kryddat med diverse 68-värderingar och kampbegreppet - vilket har dragits till sin extrem. Man identifierar sig nu nästan helt genom att vara emot saker (kamp) utan att vara konstruktiv själv. Den gamla vänstern byggde ju i väldigt hög grad på Marx väg till utopin, med konkreta mål som revolution och dylikt som skulle åstadkommas. Alla dessa konstruktiva delar har skrotats. Den nya vänstern är helt rotlös.
Den nya vänstern verkar vara en allmän destruktiv kraft som präglas av osäkerhet och rotlöshet. När Sovjet ramlade ihop så spreds dessa ängsliga själar vind för våg. Deras ideologi - i den mån den existerar - är numera den mest extrema man kan tänka sig. Därför att då man enbart är emot saker och är destruktiv så finns inga spärrar. Målet är till exempel att krossa patriarkatet, inte att upprätta en egen institution istället. Och då man uteslutande ägnar sig åt kamp så blir det de mest radikala rösterna som styr - annars gör man inte "tillräckligt".
Problemet i Sverige idag är att denna kamp och motrörelse, genom den nya vänsterns kapning av legitima politiska frågor har skapat ett debattklimat och en polarisering som är extrem. Den politiska frågan om invandring är fullständigt vansinnig idag. Vänstern är emot allt som inte är i princip fri invandring. Och alla som talat om minsta begränsning anses vara rasister som ska bekämpas. Men vilken invandring på ett rent ideologiskt och genomtänkt plan som den nya vänstern tycker det är rimligt att ha är helt okänt. Det existerar liksom ingen sådant tanke eller konsekvensanalys (detta är det konstruktiva inslaget). Man är bara emot så fort någon säger någonting om begränsningar - vilket i slutändan pushar dem till en politisk ståndpunkt som är totalt omöjlig (rent ekonomiskt) att bedriva - och inget land i världen skulle ge sig på (inte ens kommunistiska eller socialistiska). Och man säger i regel inte heller man är för fri invandring - för man vill inte motivera hur det skulle gå till - utan man är bara emot allting som inte är fri invandring.
Sammanfattningsvis kan den nya vänstern kan alltså anses vara långt mer farlig än den gamla - även om de inte är revolutionärer, därför att de har lyft sig till att verka ovanför de ideologiska och politiska motsättningarna. De verkar genom organisationer som verkar legitima och hedervärda (även för de som normalt skulle vara politiska motståndare) - men pressar fram en politik och ett samhällsklimat som är det allra mest extrema som går att tänka sig. Och vad värre är saknar de helt någon konstruktiv idé eller ideologi annat än det allra mest abstrakta. Tankeverksamheten har liksom bara upphört och debatten helt lämnat den verkliga, fysiska världen.