Citat:
Ursprungligen postat av
Mick.3
Nja.
Om grenarnas och stammarnas tjocklek reflekterar hur mycket DNA som finns i populationen, så är det ju så att sannolikheten för ett nytt skott där beror av tjockleken. Ju tjockare gren, desto fler skott får den.
Och vad var det nu som styrde tjockleken?
Urvalet styr tjockleken och tätheten.
Om kvävebaskombinationen AA är vanligare och mer spridd i populationen än TT så är det ju givetvis större sannolikhet att att kvävebaskombinationen AAA orsakas av mutationerna än att kvävebaskombinationen TTT uppkommer p g a mutation.
Men varken urvalet eller mutationerna kan i förväg veta om AAA kodar för något som ger bättre funktion på någon egenskap än vad AA kodade för. Och inte heller kan urvalet eller mutationerna i förväg veta om AAA kommer att orsaka mer avkomma.
Men det är också lika stor sannolikhet att AAT, TAA, AAC, CAA, AAG, GAA, ATA, ACA, AGA, AG, GA, AT, TA, AC eller CA uppkommer som att AAA skulle uppkomma.
Vilken av dessa kvävebasförändringar som kodar för något som påverkar en egenskap så pass mycket att det påverkar reproduktionsförmågan vet alltså varken urvalet eller mutationerna.
Först i efterhand och om någon av dessa kvävebaser råkar uppkomma så visar det sig hur de påverkar möjligheterna till reproduktion.
stebe2