Citat:
Ursprungligen postat av
Celeno
Haha, kommer från rätt käft. Alla dina länkar du hittills presenterat har DIREKT motsagt dina argument.
Wow. Har du läst igenom allting redan?
Med tanke på att du hittills inte kunnat läsa de enklaste texter, rapporter eller den mest pedagogiska statistiken man kan tänka sig måste man anse att det är en bra bedrift.
Hur många arbetstagare var det totalt?
Hur stor många procent justerades gruppen kvinnors löner upp?
Jag ska ge några ledtrådar:
Nu tror jag inte du kan vare sig läsa eller räkna, men andra kan säkert.
Observera också att dessa oerhörda orättvisor alltså är justerade.
Jag rekommenderar absolut omläsning. Det är riktigt riktigt roande, faktiskt.
Nu får du faktiskt ta och tvätta dig lite bakom öronen. Och sätta dig ner och LÄSA långsamt, du verkar ha klara problem med att plocka ut korrekta resultat.
Nej "
Vid datum för avrapportering var sammanlagt 548 arbetsgivares ärenden avslutade. Dessa sysselsätter tillsammans 703 000 arbetstagare."
HELA "
Granskningen omfattade ursprungligen 1 245 statliga och privata arbets- givare."
står att läsa redan i början....
så vassegod jag fetar väsentliga delar åt dig så slipper du leta:
"1. Sammanfattning
Hösten 2006 inledde JämO sin största granskning någonsin av hur arbetsgivare följer jämställdhetslagens bestämmelser om lönekartläggning.
Målsättningen var att granska arbetsgivare som tillsammans hade en miljon anställda, därav namnet Miljongranskningen.
Granskningen omfattade ursprungligen 1 245 statliga och privata arbets- givare. I en första etapp granskades de 380 största arbetsgivarna. Resultatet av etapp 1 presenterades i en delrapport i november 2007.
Utfallet av granskningen var blandat. Å ena sidan visade den att arbetsgivarna hade omfattande brister i sitt arbete för jämställda löner. Knappt 10 procent av arbetsgivarna levde upp till lagens krav när granskningen inleddes.
Å andra sidan visade granskningen att jämställdhetslagens bestämmelser om lönekartläggning är ett bra verktyg för att hitta både osakliga och sakliga löneskillnader. 43 procent av arbetsgivarna hittade osakliga löneskillnader. Över 3 700 arbetstagare fick sina löner höjda med i genomsnitt 1 050 kronor per månad. En tredjedel av arbetsgivarna planerade också andra åtgärder än lönekorrigeringar för att nå jämställda löner.
I ett tidigt skede av Miljongranskningen anlitade JämO en extern utvärderare som skulle följa processen. Utvärderingen av etapp 1 visade att JämO kunde förbättra sin granskningsmetodik på flera punkter.
Föreliggande rapport visar att JämO i stort sett nått de fyra mål som sattes för etapp 2.
1. Minst 20 procent av arbetsgivarna ska vid första granskningen i princip leva upp till jämställdhetslagens krav och avslutas.
Etapp 2 av Miljongranskningen har gett ett avsevärt bättre utfall än första etappen. Framför allt var det en betydligt större andel av arbetsgivarna som levde upp till lagens krav när granskningen inleddes: 48 procent.
Det var också en större andel arbetsgivare som hittade osakliga löneskillnader, en större andel av arbetstagarna som fick sina löner justerade och med högre belopp än i etapp 1.
En förklaring är de informationsinsatser som JämO erbjöd innan handlingarna skulle inkomma för granskning. En annan förklaring är att arbetsgivarna i etapp 2 från början fick längre tid på sig att inkomma med de begärda handlingarna, just för att de skulle hinna ta del av de främjande insatser som JämO erbjöd.
2. Minst 80 procent av de arbetsgivare som måste skicka in kompletteringar ska leva upp till lagens krav efter att en första omgång kompletteringar granskats och avslutas.
Miljongranskningen – Resultat av etapp 2 och slutrapport
Av de arbetsgivare som inte levde upp till lagens krav när granskningen inleddes
4/56
JämO
var det 74 procent som levde upp till lagens krav efter första omgången komp- letteringar. Det är en avsevärd förbättring jämfört med etapp 1.
Att granskningen inte nådde målet 80 procent kan förklaras med den höga andel arbetsgivare som levde upp till lagens krav utan att göra några komplet- teringar alls.
Tre faktorer som sannolikt bidragit till förbättringen är att JämOs utredare alltid följt upp skriftliga krav på kompletteringar med rådgivning per telefon, att de skriftliga kraven på kompletteringar blivit tydligare, samt att JämO erbjudit personliga rådgivningsmöten till arbetsgivare som inte riktigt verkar förstå vilka kompletteringar som är nödvändiga.
3. Minst 75 procent av arbetsgivarna ska uppleva att deras arbete med jämställda löner har stimulerats av Miljongranskningen.
Enligt den externa utvärderingen uppger bara 45 procent av arbetsgivarna att deras arbete för jämställda löner har stimulerats av Miljongranskningen (61 procent av de fackliga representanterna) En anledning kan vara att målsätt- ningen helt enkelt är alltför högt ställd, samt att formuleringen ”stimulerats av” inrymmer ett stort tolkningsutrymme.
4. Minst 75 procent av arbetsgivarna ska uppleva kontakten med JämO som bra.
Kontakten med JämO får i huvudsak ett mycket gott betyg av de berörda arbetsgivarna och enligt den externa utvärderingen har JämO nått målet. Glädjande nog har det skett en tydlig förbättring jämfört med de omdömen som JämO fick av granskade arbetsgivare i etapp 1.
Rapporten summerar också resultatet av de lönekartläggningar som granskats av JämO i etapp 1 och 2. Vid datum för avrapportering var sammanlagt 548 arbetsgivares ärenden avslutade. Dessa sysselsätter tillsammans 703 000 arbetstagare.
» 242 arbetsgivare har hittat och åtgärdat osakliga löneskillnader (44,2 procent).
» Lönejusteringarna berör minst 5 246 personer, varav mer än 90 procent är kvinnor.
» Den sammanlagda lönejusteringen uppgår till minst 70,3 miljoner kronor.
» Den genomsnittliga lönejusteringen per person är 1 120 kronor i månaden.
» 179 arbetsgivare planerar andra åtgärder än lönejusteringar för att främja
jämställda löner (32,7 procent).
Etapp 2 bekräftar resultatet från etapp 1: att jämställdhetslagens bestäm- melser om lönekartläggning är ett bra verktyg för att hitta osakliga löneskill- nader mellan kvinnor och män, men också för att synliggöra i och för sig sakliga löneskillnader som följer av att kvinnor och män har olika villkor på arbetsmarknaden.
Miljongranskningen – Resultat av etapp 2 och slutrapport
5/56
JämO
Miljongranskningen har också fyllt de flesta av de syften som angavs när projektet initierades:
» Aktiviteten i lönekartläggningsarbetet har ökat hos de granskade arbets- givarna.
» Ett stort antal människor har fått osakliga löneskillnader justerade.
» JämO har fått bättre kunskap om vilka problem som kan uppstå när
arbetsgivarna ska tillämpa bestämmelserna om lönekartläggning.
» JämOs metod för granskning har utvecklats. » Arbetsgivarorganisationerna och de centrala fackliga organisationerna har
ökat sin aktivitet kring frågor som rör lönekartläggning och jämställda löner.
» Granskningen av lönekartläggningar har fått stor uppmärksamhet i
media, liksom frågor om löneskillnader över huvud taget.
Ett avgörande hinder för många arbetsgivare är rädslan att vara den som diskriminerar, vilket naturligtvis kan vara en känslig och laddad fråga.
Men lönekartläggningen syftar inte till att ”sätta dit” dåliga arbetsgivare, utan att upptäcka osakliga löneskillnader och uppnå jämställda löner mellan kvinnor och män som utför lika och likvärdiga arbeten. Det är viktigt att JämO och de centrala parterna sprider den insikten till arbetsgivarna. Annars finns en risk att en del arbetsgivare inte granskar sin lönesättning med öppna ögon utan snarare försöker bekräfta att det inte förekommer någon ”lönediskriminering”.
Den externa utvärderingen lyfter också fram behovet av att knyta arbetet för jämställda löner till det övriga jämställdhetsarbetet på arbetsplatsen, till exempel åtgärder för att nå en jämn könsfördelning inom alla typer av jobb och i alla kategorier av anställda.
En vanlig invändning mot Miljongranskningen inledningsvis var att JämO och jämställdhetslagens bestämmelser om lönekartläggning motverkade den individuella lönesättningen. Miljongranskningen ger inget fog för den stånd- punkten. Tvärtom vittnar en stor andel av de granskade arbetsgivarna att lönekartläggningen gett dem bättre underlag inför lönerevisionen, eftersom den ger en genomlysning av hur lönerna sätts på arbetsplatsen.
Den 1 januari ersätts den nuvarande jämställdhetslagen av en sammanhållen diskrimineringslag för alla diskrimineringsgrunder. Förändringar i lagstiftningen har direkt bäring på arbetet för jämställda löner.
Kravet på lönekartläggning minskar från varje till vart tredje år och kravet på en skriftlig handlingsplan flyttas från arbetsgivare med tio eller fler anställda till 25 eller fler anställda.
Det minskade plankravet gör det särskilt angeläget att de centrala parterna framöver tar ett större ansvar för råd och stöd till sina medlemmar, för att arbetet för jämställda löner inte ska tappar fart.
Miljongranskningen – Resultat av etapp 2 och slutrapport
6/56
JämO"
SÅ nå? Fattar du nu att din 0% i lönediskrimination överhuvudtaget inte går att finna i varken Jämos delrapport 1 eller delrapport 2. Du har således käpprätt fel då du påstår att:
"
Ja, och den allra största undersökningen, genomförd av JämO självt, dvs den myndighet som fanns just för jämlikhetens skull, kom fram till 0%."
Varför inte bara krypa till korset eller måste jag verkligen mosa till dig ytterligare? Tips!
Ta en kurs i svensk läsförståelse.