Homosexualitet är en psykisk störning

Samhällskonstruktionsgrejen är redan avklarad och stöder dig inte på nåt sätt.

Så bra att du förklarar varför du mobbade. Mobbare har alltid en bra orsak.

Jag låter inte mobbning existera. Jag vill kväva det i sin linda. Så länge vi bevisligen inte har något fungerande mot mobbing, bara högdragna formuleringar på papper, så står vi handfallna inför mobbning och skall undvika att det ens får sin början. Jag bryr mig i de mobbade och liksom jag vill förhindra att det uppkommer är jag den första att ge åthutningar. Dina likasinnade har redan bekänt färg, de har frågat efter bevis på mobbing. Då vet man hur mycket de bryr sig. Den matchen kan jag aldrig vinna.

Svamla inte. Samhället ska inte anpassas till mobbarna. Hör du inte själv hur dumt det låter? Ska vi putsa bort alla avvikelser så att mobbarna blir nöjda? Inget som sticker ut, inget som provocerar. Och troligen blir de inte nöjda ändå. Det är inte vi (samhället) som ska böja oss för (ev) mobbare.

Dessutom är det luddiga begreppet "mobbare" ungefär som Don Quixotes väderkvarnar i sammanhanget. Vem säger att barn med samkönade föräldrar faktiskt blir mobbade? ("Somebody please think of the children!")

Frågan om mobbing kan jag tycka vara en bisak, som tidigare konstaterats kan och kommer barn fortsätta mobba för andra orsaker än föräldrarnas kön. Däremot finns det andra frågor som ter sig viktigare i sammanhanget: Är bögar bra föräldrar? Påverkas barnets personlighet negativt/upplever barnet det som negativt att inte ha en förälder av varje kön? Sedan finns det säkerligen samhälleliga konsekvenser ur ett längre perspektiv som är svåröverskådliga just nu.

Min inställning till just homoadoptioner är att även fast det säkerligen finns homosexuella par som är utmärkta föräldrar är de nog generellt mer olämpliga än de flesta heterosexuella par och att man alltid bör sträva efter att ge barnen en så bra familj som möjligt.

Egentligen tycker jag också att man bör respektera barnens rätt till båda föräldrar, men den invändningen rör väl mest surrogatskap, av uppenbara skäl inte adoption.

Vad gäller trådens egentliga debatt så ja, man bör kunna klassa homosexualitet som en störning eftersom det helt sätter normal reproduktionsförmåga ur spel och oftare än inte är en indikator på andra personlighetsstörningar.

Sen det här med "homosexuellas rätt till barn".. Varför skulle de ha rätt till barn? Vem har egentligen "rätt" till barn? Skrattretande idé.

Klart dem har en defekt, men allt handlar om "kärleken".

Nja, homosexualitet är nog ingen psykisk störning. Däremot är de som tillåter homoadoption psykiskt störda. Det behövs en garant, till exempel två pappor och en kvinna i samma hushåll, för att skapa någorlunda förutsättningar för barnen. Det är kanske inte optimalt, men då har de liknande förutsättningar som andra barn.

Här borde det nämnas http://en.wikipedia.org/wiki/Classification_of_mental_disorders även om jag inte har läst allting som står där. Tråden handlar om homosexualitet ska klassificeras som en psykisk störning och jag menar att det går att göra det enligt den definitionen som finns och dessutom är anledningen till att det inte officiellt räknas som psykisk sjukdom mer ideologisk än vetenskaplig.

Ja, det kan ju låta galet, men jag vill helst inte stoppa någons möjligheter till barn utan bevis/underlag.

Men så saknar jag ju hjärna och empati.

Ja, det krävs ju en hjärnkirurg för att förstå att om ett barn blir mobbat pga föräldrarnas namn så är det efternamnet det handlar om.

Och eftersom du antagligen inte är raketforskare så ska jag försöka vara lite tydligare framöver.

Menar du att du överordnar föräldrarnas möjligheter över barnets välmående?

Jag menar nog det jag skrev, att jag vill inte vidta åtgärder utan bevis/underlag.

Är det inte lite motsägelsefullt att sitta på internet och köra personangrepp, och kalla sig själv intelligent och empatisk i samma mening? Ärligt?

Du får köra ditt krig mot mobbare utan att utnyttja småbarn. Jag har i min barndom nån gång varit verktyg för vuxnas motstånd mot ett rådande system och önskar ingen annan den positionen. Det är en av några oförrätter i barndomen som jag fortfarande känner ilska över.