Citat:
Ursprungligen postat av
smålandtintin
Jag undrar om hovrätten vågat använda hans påstådda affektiva beteende för en dråpdom om inte affektivt syndrom smitit in i DSM V.
Nej det tror jag inte, det tror jag är Olssons egna verk, han lyckades helt enkelt i sin slutplädering
att komma med en oväntad rubricering som påverkade domarna på exakt rätt ställe i huvudförhandlihgen.
Vid en närmare titt kan man se att TO redan från sin sakframställan visste vart han var på väg. Olssons sakframställan känns noga planerad, varken för lång eller för kort, han vet redan här vad han skall angripa i sin slutplädering, nämligen den undermåliga utredningen som gör att åklagarna endast kommer upp i dråp.
Detta var absolut inte åklagarna beredda på vilket syns i deras sakframställan, som var allderles
för lång och tydligt försökte dom i den gardera sig mot allt men missade dråp vilket retade upp
damerna något nog. Att Olsson överrumplade åklagarna bekräftar dom genom att stå i media
och skrika:
vem har hört talas om styckdråp?.
Jag
tror även domstolen blev överraskad över Olssons slutplädering om dråp,
otroligt skickligt gjort av TO att undvika brottsrubriceringen i sin sakframställan och istället
hålla på den. Det var nog detta som gjorde att Olsson fick domstolens gehör.
Domskälen i just anledningen till att man valde dråp istället för mord p g a KJ:s säregna personlighet känns halvdan och ordet affekt missbrukas. Det känns absolut inte som det finns någon djupare tanke bakom detta och manualen DSM har nog aldrig öppnats, det tycker jag bekräftas i dessa rader.
Citat:
- I normala fall är det mord om det rör sig om uppsåtligt dödande, men med förmildrande omständigheter kan det bli dråp. Vi säger inte att det är så, men det kan ha hänt saker som gjort att han inte kunnat kontrollera sitt beteende, säger Bergström.
Man skall aldrig underskatta vikten av att påverka en domstol exakt på rätt ställe, Olsson verkar
ha klarat detta med bravur, tycket jag.
