Sällan jag hör dagens tyskar tala om Nazityskland. Varför?

Träffat ett par tyskar i Sverige som ogärna pratar om det. En person som jag träffade (90-talist) verkade väldigt trött på att prata om det, samt kände inte riktigt att det hade med h*n att göra; kändes vill lite dumt när personer på ett nästan anklagande sätt ville diskutera någonting med h*n som låg två generationer tillbaka i tiden.

Man behöver inte anklaga, men man kan diskutera och fråga.

Jag har några tyska vänner som alla tycker att det jobbiga är att alla svenskar tror att det tabu att prata om när tyskar är med.

Tyskarna själva har en betydligt mer avslappnad inställning och kan mycket väl tala om det djävulskap som drabbade folket.

Fast det var ju en annan form av avståndstagande och av en annan anledning, medans man i væst fokuserade på judeutrotningen så var det førføljelserna och morden på kommunister som var nazismens stora brott i Østtyskland.


De får ha det i utbildande syfte och liknande, som filmer givetvis som ska avspegla tiden korrekt. Men det stæmmer att hakkors ær førbjudna i t.ex. spel. och dærfør kan vi tacka fånen i førbudsrepubliken før att man inte får avbilda hakkors i sina aar:s och liknande på diverse spelforum och æven anledningen till att hakkorsfanan så sællan anvænds i spel. Det ær før att sgda spel och forum i sådana fall skulle bli førbjudna i Tyskland.

Jævla tyskhoror alltid ska de sabba før oss andra på antingen det ena eller det andra sættet.

Du kanske inte tar upp Karl XII det första du gör när du träffar utlänningar heller?

https://www.youtube.com/watch?v=yfl6Lu3xQW0

Karl XII är icke relevant för en diskussion men vänner eller dylikt, då det kräver förkunskap. Dock brukar svenskar vara glada för att tala om Volvo, SKF ,Dag Hammarsköljd, vår neutralitet under andra världskriget och Ikea.

Det måste inte alltid finnas ett "förlagt historiesnack" utan man kommer oftast till Sverige genom att tala om industri, vetenskapsmän och köttbullar.

Jag jobbar på ett ställe där man träffar en del tyskar. Jag har några gånger omedvetet nämnt andra världskriget när någon kommit från Rhenlandet med mera, har alltid mötts av extrem tystnad och stelhet. Uppenbart och förståeligt något man fortfarande skäms över.

För att någon riktig debatt är egentligen förbjuden. Vad är poängen? 1945 har man massvåldtagit och masshjärntvättat i Tyskland. De allierade är kriminella svin. Ännu idag finns allierade trupper kvar i landet och lagar som förhidnrar att vissa händelser under andra världskriget ifrågasätts eller debatteras.

Kolla vad som hände med Germar Rudolf.

De allierade är avskrede och nu faller hela Europa på grund av dem.

Ni är... en utdöende skugga av vad ni en gång var. Ett nerbombat, besegrat, hjräntvättat och förlorat land som numera inte ens klarar av att hålla det egna folket vid liv och ersätts av tredje världen.

Hurra!

Det jag tycker är lite kul, är att de försöker skilja på "Nazi-Tyskland" och deras eget Tyskland. "Det var NAZI-TYSKLAND som gjorde det-och-det hemska, det var inte vi"... fast det var just precis deras egna mor- och farfäder som gjorde det, och inga andra!

Jag förstod redan som litet barn att det här var inget man talade om, även om ingen sa det rent ut. Det jag minns från barndomen är att under de ofta mycket blöta festerna i kolonistugeområdet, började gamlingarna prata krigsminnen vid ett visst stadium av alkoholintag. Mina öron var som paraboler. Jag sög in alltihop, men hade sedan svårt att sova på natten.

Däremot pratade de äldre gärna om att de gick ut i livet med ett Tyskland som låg i ruiner, men att deras hårda arbete under 1950-talet gjorde Tyskland till världens kanske främsta industrination.