Nya rättegången angående mordet på Marina Johansson, Spekeröd

Du har verkligen ganska svårt att förstå det du läser. I det första citatet skriver jag att det kan bli straffskärpning om åklagaren yrkar på det. I det andra citatet skriver jag att HD bara behandlar det som någon yrkar på. Var finns motsättningen?

Du skrev:

Hur kan påföljdsfrågan prövas om det bara gäller skuldfrågan ?
För det är ju skuldfrågan MH har bäring på.


Dina inlägg är motsägelsefulla, försök skriva på svenska som folk begriper.

Tror de flesta förstår att åklagaren kommer att lämna in ett svar på försvarets överklagan, där det kommer att yrkas på straffskärpning. OM pt ges kommer båda yrkanden prövas. Som vanligt ligger felet i din intellektuella kapacitet och inte i andra skribenters språk.

För det första var det en hövlig formulering, och jag är i själva verket spiksäker. Men för det andra har countrychick skrivit precis samma sak i den gamla marinatråden. Duger h*n? Om Hansson inte anför resningsgrund för PT, så kan inte HD pröva det ex officio. Och då blir överklagandet väldigt svagt, eftersom det helt siktar in sig på bevisvärderingen, hovrätten rent generellt är sistainstans i bevisvärderingsfrågor, och bevisvärdering mycket sällan lämpar sig för vägledande avgöranden. Den enda aspekt som är det minsta generell och principiell som överklagandet tar upp är att det i resningsmål blir ett domslut vars bevisvärdering inte kan överklagas. Men det är inbyggt i hur det svenska resningsinstitutet är konstruerat, och jag är ganska säker på att HD anser att det är en fråga för lagstiftaren, och inte för rättsväsendet.

För ändrad dom, i alla fall. Men det här fallet är speciellt i det avseendet. Om HD skulle tycka att man rent generellt ska ge dömda i resningsmål en instans att överklaga bevisvärderingen till, så säger det i sig ingenting om hur de tänker pröva bevisningen i just det här fallet. Då är det snarare det faktum att resningen inte beviljades enhälligt som du får luta dig emot.

Yrka kan man alltid göra. Men jag vill påstå att för att ett sådant yrkande ska kunna bifallas måste riksåklagaren ha ett prövningstillstånd och alltså först överklagat hovrättsdomen. Om enbart den tilltalade har ett prövningstillstånd kan åtalet enbart ogillas eller påföljden sänkas. Och eftersom vi får anta att riksåklagarens byråchefer är införstådda med detta kommer de enbart att yrka på ett fastställande av hovrättsdomen...

28 april föredrar dom det i HD.
Målnummer B 1814-14.

Så får man se då beslut kommer. Åklagaren har inte lämnat in något, och kommer säkerligen inte heller göra det. Utan Hansson får svamla på egen hand.

Nja... Enligt RB 54:12 FÅR högsta domstolen om den så önskar begränsa så att endast det prejudicerande behandlas. Den får således också besluta att målet tas upp in extensio och då blir parterna vadesvarande och vadekärande. Har själv bevakat mål där pt getts för ansvarsdelen, men vanlig kammaråklagare, utan pt, fått påföljdsdelen prövad.

Jag tror inte du läst överklagandet ? Mycket i MHs talan bygger på att man faktiskt begått ett fel i strid med hur och när man sammanväger bevis. Man kan bara sammanväga bevis om man uteslutit alternativen. HR har inte ens övervägt alternativen, tex. kan det vara en olycka ?

Det tidigare rättegångarna + alla indiciefall jag läst resonerar om både möjliga och omöjliga alternativ.

Det kan lika gärna gå under "allvarligt fel" som är grund för PT, jag kan tänka mig att HD har flexibiliteten att se på detta fel som andra sidan på samma mynt som "prejudicerande fall".

Skall en hovrätt få frångå principen som är fastställd i HD ?
Då kommer många fler kunna dömas i indiciefall.
Lite generellt skulle man kunna säga att ÅK i stora drag kan hoppa över alternativa resonemang, och rätten också, och säga att det som är sannolikt = ställt utom rimligt tvivel.

Och jag vill nog hävda att det av RB 54:12 inte framgår annat än att HD kan meddela partiellt PT!

Av RB 55 Kap 15 § 1 st p 2 följer att HD vid rättegången i brottmål ska tillämpa RB 51:25.
Av den sistnämnda bestämmelsen framgår att hovrätten får inte, med anledning av den tilltalades överklagande eller av åklagarens överklagande till hans eller hennes förmån, döma till en brottspåföljd som är att anse som svårare eller mer ingripande för den tilltalade än den som tingsrätten dömt.

Analogt med detta stadgande följer att HD inte får döma till en svårare påföljd än hovrätten dömt ut.
Av det bör följa att inte ens om FS drabbats av plötsliga samvetskval och yrkat "jag förtjänar livstid, ge mig det" så hade HD kunnat höja straffet!

Föreslår att du läser igenom domen igen: På punkt efter punkt går HR igenom hur man har resonerat kring de olika delarna av brottet.

Hur resonerar HR när den säger att "Det är svårt att se en rimlig förklaring till att någon annan än [FS] skulle skicka ett sådant meddelande" om SMS:et? Det finns ett flertal sådana luckor i resonemangen.

Käre Adolf (bara på FB!)
Vi är eniga att de KAN meddela partiellt PT. 51:25 innebär att domstolen inte får döma till något strängare än åklagare yrkat. Yrkar inte åkl straffskärpning får inte domstolen ge strängare påföljd än underrätten. OM åkl skckar in vadeklagan har domstolen möjlighet att pröva målet i påföljdsdelen, även om pt bara getts i ansvarsdelen. Man kan också välja att ge ett partiellt pt. Jag undrar om vi är så oeniga egentligen?