Alice Babs är på väg utför! Hålls fånge i sitt eget hem! [Avliden 11/2 -14]

Det är uppenbart att det finns de som inte vågar berätta samtidigt som paret ändå verkar bestämma agendan på detta forumet.

Du tycks svalt konspirationsteorin med hull hår!
Har fullständigt förtroende för vad barnen hävdar! Vem i hela världen känner Alice Babs allra bäst om inte hennes egna barn. För att skydda Alice Babs mot oseriösa människor, så drabbas olyckligtvis andra seriösa riktiga vänner. Detta är oerhört tråkigt, men nödvändigt!

Har faktiskt inte hört ett enda dugg från Marie Göranzon i denna sak! Att Jan Malmsjö påstår att de var så goda vänner, är inget som är givet. Tvärtom, har barnen gått ut och berättat att Alice Babs inte var vän med Malmsjö, de hade inte ens varit hemma hos varandra. Att sedan Malmsjö har ett behov av att besöka Alice då hon är så sjuk i sin demenssjukdom, spelar ingen roll. Det var Alice Babs behov som styrde! Lugn o ro och besök av de allra närmaste är självklarheter vid demenssjukdom.

Sen skriver du gamla vänner känner sig överkörda?! Ja, det får de lov att känna! Sorry, men nu var det inte deras känslor som styr. Det är helt Alice Babs och hennes familjs känslor. Värna om integriteten för en svårt sjuk äldre dam! Respekt saknades helt i detta.

Själv anser jag det är väldigt vanligt med dubbeldiagnoser när det handlar om demens! Oftast står det blanddemens av Alzheimer och Vasculär typ. Ovanpå demensdiagnoserna hade Alice Babs drabbats 2 stora Stroke. Utan att ha någon större medicinsk kunskap är det inte svårt att förstå att hennes hjärna var skadad.

Vad vet vi om hur mycket musik Alice Babs fick sig till livs de sista åren? Hur mycket musik kunde hennes sjuka hjärna uppfatta? Enligt barnen var Alice Babs harmonisk och lugn den sista tiden i sitt liv. Tror du inte att det boende som Alice levde på såg till så att Alice hade det bra? Tror du verkligen att Alice Babs inte fick lyssna på musik?

Alice personliga integritet har kränkts av hennes barn, vården, förvaltaren, advokaten och Nacka kommun. Det blir ytterligare en kränkning av andra människor att sedan påstå att man är rädd om det man själv kränker. Låter som en Bodströmsk tankelek med juridiken, där förövaren blir offer.

Det här handlar inte om några ädla känslor, eller integritet. Det som visats upp är ett vanligt, allt för banalt drama, som får sin upplösning när föräldrar blir gamla och försvarslösa, och man står inför arvskifte.

Konkurrens, obekräftade känslor, avundssjuka och bitterhet över att ha fått för lite av allt, leder till konflikter och hämnd. Det som saknas dessa barn är inget som går att peka på. Det handlar om motstridiga känslor från barndomen, och allt sådant som är psykologernas försörjning!

Det finns inget ädelt bakom motiven, det är bara ungar som inte fått nog! Det kan vara, typ; att de känner att de inte fick nog tid, kärlek, pengar, talang, you name it!

De värsta stölderna begås inte av främlingar, obekanta eller tjuvar. Det är genom legala bodelningar eller genom avtal och åtgärder, som egendom byter händer! Av folk som kan bearbeta systemet och regelverk för egen vinning skull.

Det är allt för många brott som begås inom familjen eller av någon som står brottsoffret nära. Om du inte vet det så gå in på forumets samhällsdel, så kan du läsa om vad folk är kapabla till, mot brottsoffer som är närstående och familj!

Sen har de alla gemensamt att de svamlar om kärlek och omtanke, för att förklara det inre kaoset de bär på genom livet.

I detta fall var kostnaden för att köpa ord av en advokat ganska häftig! Det bör också noteras att de anlitade en brottmålsadvokat för att få till sin story som legitimerar avhändandet av Alice egendom. Alice kunde ha köpt glassar och presenter för mindre belopp är det Bodström tillskansade sig för besväret.

Det är nog en större legalitet att arvet tillfaller bröstarvingarna än till paret Sjöquist.

Ja, och därmed faller också resonemanget att paret försökt tillskansa sig pengarna från arvet eftersom detta redan är reglerat i lag. Vännerna har inte haft något att vinna mer än möjligheten att få Alice tillbaka, och detta fick de inte. De får inte inte ens en gravsten att sätta blommor vid, för herregud, det skulle ju kosta någon tusenlapp från dödsboet, och de pengarna behöver ju stackars Titti desperat för att betala av den där ohyggliga advokaträkningen som hon själv beställt.

Jag tror vi fått allt om bakfoten hela tiden. Det är ju Titti som det är synd om! Hon har ju varit offret hela tiden! Hon förtrycktes av moderns framgångar. Måste ha varit hopplöst att försöka hävda sig från den skuggan. Jag förstår verkligen att hon blivit kränkt. Inte hennes fel att hon saknade både talang och karisma och att hon aldrig gick hem i stugorna. Det måste absolut vara fel på folket som inte förstod sig på Titti. Helt logiskt att hon känner sig frustrerad och vill ge igen för gammal ost på modern. Eftersom hon själv saknade social kompetens och förmåga att skaffa vänner så är det ju självklart att modern också ska få känna på hur det är genom att hålla henne inlåst. Inget fel med det alls, nej inte alls! Sen var det ju helt ok att sälja moderns saker, inte så att hon behövde tavlorna, telefonen eller skivspelaren. Hon hade ju en vit vägg att titta på, betydligt roligare och samtidigt kunde ju Titti få en slant för moderns saker. Ett litet välbehövligt förskott innan arvet. Det bästa av allt är att den delen inte heller räknas av på arvet så Titti måste känna sig riktigt stolt över sig själv att hon kom på att göra en sådan bra affär! Nej, som sagt, det är Titti som är offret här!

Vad gör "vännerna" idag mer än häckar här på Flashback under paret Sjöquists ledning och vem blir deras nästa offer?

Jan Malmsjö är fullt aktiv på teatern samt på Skansen varje nyår.

Jag har inte fullständigt förtroende för vad någon hävdar i den här soppan, utan försöker hålla en källkritisk distans. Det är för mycket som skorrar falskt i "familjens" version för att jag ska kunna köpa den oresereverat på det sätt som du gör. Även om dess handlingssätt blir mer begripligt - om inte nödvändigtvis mer etiskt - om man inser att de ansåg att Alice utnyttajdes av en grannfamilj som var ute efter hennes pengar.

Nej, det är faktiskt inte nödvändigt alls. Varför skulle det vara det? Varför skulle det vara nödvändigt att utestänga andra seriösa vänner bara för att man är utsatt för ett par som är ute efter att svindla henne på pengar?

Nej, inte offentligt. Men jag har, på omvägar. Och om du läser vad donnamanlove skriver i tråden, bekräftar hon att också Marie försökt besöka Alice men blivit nekad. Och 2006 , som ju representerar samma debattsida som du i tråden, har ju genom att säga att h*n vet vem h*n är de facto gått i god för att donnamanlove är någon som faktiskt har haft med familjen Sjöblom att göra - även om det inte var så h*n tänkte.

Okej, Så Jan Malmsjö ljuger om sin relation till Alice. Varför då? Tror du att han behöver frottera sig i hennes kändisskap? Och hur är det med alla andra om också har varit bekymrade? Hur är det med föräldrar och far/morföräldrar till donnamanlove? Hur är det med Jan Allan? Det är många som har varit bekymrade över Alices isolering.

Det kan det inte ha varit. Om det hade varit Alices behov som styrde, skulle vårdpersonalen på hennes boende ha avgjort när hon var i skick ta emot besök och inte. Rent generellt mår demenspatienter bra av besök. De kan bli oroliga av att de inte känner igen folk, men det är ingenting som en frånvarande förvaltare har minsta möjlighet att bedöma. I stället fanns det en - vad jag kan begripa totalt lagstridig - skylt på hennes dörr om att hon bara kunde besökas efter förvaltarens godkännande. Då handlar det inte om att låta Alices behov styra. Då måste det handla om att låta arvingarnas behov av att undfå exakt hela kvarlåtenskapen få styra över Alices behov av social kontakt.

Det är för det första ingen bra beskrivning. De flesta demenssjuka får färre besök än de skulle behöva, eftersom vänner och anhöriga ofta tycker att det är jobbigt att besöka dem.

Men för det andra - hurpass många besök fick Alice? Av hennes tre barn bor sonen inte i Europa, och Titti uppe i Ångermanland. Bara den äldsta dottern finns i stockholmsområdet.

Vad Alice Babs familjs känslor har att göra med Alices rätt till ett värdigt slut på livet förstår jag inte riktigt. Den rätten existerade helt oberoende av vad hennes familj tyckte och kände.

Det kan jag hålla med om, men det är liksom inte det enda övervägandet som finns att göra här. Jag har förstått att du anser att det var den absoluta huvudprioriteten, och att man, för att åstadkomma den synnerligen smakliga omeletten, var tvungen att knäcka ett och annat ägg för Alice. Men räckte det inte med att sätta Alice under förvaltare? Då kunde hon ju inte längre testamentera eller skänka bort sin egendom? Alldeles bortsett från att man rimligen kunde lita på integriteten hos folk som hade känt henne i ett halvsekel, och att Jan Malmsjö, Marie Göranzon, Jan Allan etc inte skulle medverka till att plundra Alices bo.

För övrigt hade ju Alice, ens rättskapabel, inte haft möjlighet att testamentera bort mer än hälften av sitt gods till oskylda, i och med att hon hade bröstarvingar med laglott.

Det kanske inte är känt hos allmänheten att familjen Malmsjö har gemensamma bolagsintressen med Sjöquist och det väl säkert där som ränkerna smids ...

Damen i fråga är ju avliden och därmed icke fånge någonstans. Är det inte dags att stänga tråden?