Boden: Mordet på Vatchareeya Bangsuan, maj 2013

Kan man inte tänka så här:
Om jag inte tvättar kroppen så finns bara mitt DNA på kroppen och det utesluter en annan gärningsman. Tvättar jag kroppen så hittas inget DNA på kroppen och då kan gärningsmanen var vem som helst.

Ulrika S med fler verkar ha missat vad som gäller, vad som mycket tydligt står formulerat i svensk lagtext:

I brottmål är det åklagaren som har bevisbördan. Detta innebär att det är åklagaren som måste bevisa att den tilltalade verkligen har begått det brott som han eller hon står åtalad för. Kan åklagaren inte göra detta ska den tilltalade frias. Även då minsta tvivel om den tilltalade begått brottet eller inte finns ska den tilltalade frias, eftersom åklagaren då inte kunnat fullgöra sin bevisbörda. Detta följer dels av den så kallade oskuldspresumtionen och dels av att en rättsstat som Sverige inte kan acceptera att det förekommer felaktigt fällande domar.


Framstår det inte som helt säkert för rätten att det verkligen är den tilltalade som har begått brottet föreligger rimligt tvivel och den tilltalade ska inte dömas.
För att tvivlet ska vara rimligt har det därför nämnts att det ska vara rationellt, logiskt motiverat och konkret. Att komma ihåg är att bevisgränsen "ställt utom rimligt tvivel" är hög och tanken är att det inte ska vara möjligt att en oskyldig person blir dömd för ett brott denne inte begått.

I ett rättssamhälle ska ingen behöva riskera att bli oskyldigt dömd, framförallt inte när det förekommer *¤rimligt tvivel, *¤saknas övertygande bevisning och *¤ när alternativa GMs inte utretts ordentligt och tillräckligt.

Kan man inte tänka så här:
Om jag inte tvättar kroppen så finns bara mitt DNA på kroppen och det utesluter en annan gärningsman. Tvättar jag kroppen så hittas inget DNA på kroppen och då kan gärningsmanen var vem som helst.

Här kommer en fråga som jag tycker har blivit rejält förbisedd.

Varför tvättades VB:s kropp överhuvudtaget?

Att tvätta en kropp efter en styckning är ingen självklarhet.

Att tvätta en kropp tar tid i anspråk.
Det kräver faciliteter och eventuellt föreberedelser.
Det är ett inte särskilt behagligt hanterande av en död kropp.
Det är definitivt en handling som har ett syfte.

Så varför?

Det slentrianmässiga svaret blir väl – för att få bort DNA-spår. Common sense, CSI, bla, bla, bla…

Nästa fråga kan tyckas dum, men den måste också ställas – varför var det då så viktigt att få bort DNA-spår?

Svaret på frågan skiljer sig naturligtvis åt beroende på vilken GM man föreställer sig.

Den alternativa gärningsmannen X (MB, AF, AN, WL, välj själv) skulle naturligtvis ha ett uppenbart intresse av detta eftersom denne skulle kunna knytas till VB:s kropp. En DNA-träff skulle placera GM i VB:s omedelbara närhet, visa att de hade fysisk kontakt, men eventuellt också kunna indikera vad för slags kontakt.

Men eftersom omständigheterna i övrigt inte pekar åt detta håll är jag inte särskilt intresserad av denne alternativa - och från KJ helt fristående GM - så jag går över till alternativ två – KJ.

Det här är en knepig nöt: Vilket intresse har KJ egentligen av att tvätta kroppen?

Svaret tycker jag är: inget intresse alls.

KJ vet att det bara är en tidsfråga innan polisen får reda på att VB har varit hemma hos honom. Från det allra tidigaste tillfället då han måste berätta om kvällen den 4/5 – i polisförhöret den 8/5 och i mötet med kompisarna samma kväll – medger han utan omsvep att de träffades.

En kontakt med VB, fastställt genom DNA, är alltså inget problem för honom, utan problemet är från första stund det faktum att han är den sista kända kontakten.

KJ kan utan problem medge fysisk kontakt med VB under kvällen.

KJ medger de facto fysisk kontakt med VB under kvällen.

Han går även längre än så – och på eget initiativ hävdar han att det är en sexuell kontakt.

Han kan därigenom, mycket enkelt, förklara varje spår av DNA på hennes kropp – hår, saliv, svett, kontakt-DNA, även sperma om det så vore nödvändigt.

Så då ställer jag frågan igen: Varför tvättar han kroppen?

Jag kan bara se ett svar på den frågan:

Det är inte spåren efter sin egen kontakt med VB han försöker dölja.

Det är spåren av någon annan persons kontakt.

En person vars närvaro inte är känd, men som riskerar att bli upptäckt av polisen senare och där polisen just genom dennes DNA skulle kunna bevisa en kontakt med VB.

Det är denna kontakt som måste till varje pris döljas.

Därför tvättas kroppen.

Så, nu har båda sidor fått vatten på sin kvarn – antingen en valfri alternativ GM eller också KJ – och hans än så länge okända medgärningsman.

Menar du att DNA-fynden av Y-kromosomalt DNA som stämmer överens med Kristoffers skulle tala till hans fördel?

Det måste vara en av de konstigaste slutsatser någon dragit i tråden. I mycket skarp konkurrens.

Menar du att DNA-fynden av Y-kromosomalt DNA som stämmer överens med Kristoffers skulle tala till hans fördel?

Det måste vara en av de konstigaste slutsatser någon dragit i tråden. I mycket skarp konkurrens.

Förhör med forensiker Staffan Jannson (SJ), sakkunnig, vid huvudförhandlingen Förhandlingsdag två, 2013-11-06 . (Jag har skrivit ut detta förhör från en av ljudfilerna som Moatove ställt samman och som Quarrel lagt in på denna tråds första sida)

Den ena åklagaren US: Är det riktigt att du har gjort en analys av ehh.. topsningsmaterial från den avlidnas vrister, benvrister?
SJ: Ja det är korrekt.
US: Ja. Kan du berätta om din undersökningsmetod och det slut du kom fram till.
SJ: Ja, det jag har utfört här är en Y-kromosomal DNA-analys, och Y-kromosomen är DNA som bara finns hos män, och den ärvs i sin helhet från far till son. Män som är släkt på fädernet kommer således då att ha samma Y-kromosomalt DNA-profil, om man bortser från mutationer. Ehh.. det här innebär att det är fyra personer som kan ha samma Y-kromosomala DNA-resultat. Och som ni ser på sidan 7 i delredovisning nummer tre daterad 5 juli 2013..
US: Ja.
SJ: (fortsätter)…då har vi för materialet SO18 topsning högra benets vrist, och då har vi påvisats, påvisades Y-kromosomalt DNA som kan jämföras mot person, och resultatet talar i någon mån för att DNA:t kommer från KJ, grad +1.
US: Kan du beskriva anledningen till att det, bara, om jag uttrycker mig så, blev en + 1:a, även fast DNA-profilen överensstämde med Johansson?
SJ: Ja, det är just därför man (svårt att höra, möjligen: jämt) ju att, är ]det i sin helhet och många personer kan vara samma Y-kromosomala profil. Med den anledningen måste vi begränsa resultatvärdet till som högst grad + 1.
[/b]US: OK. Så att när ni får fram ett Y-kromosomalt DNA som matchar mot person, då kan det aldrig bli mer än en + 1:a. Är det riktigt?
SJ: Det är riktigt.
US: Ja. När du säger att många andra män kan ha samma, vad rör vi sig om då, kan du säga nåt antal procent, finns det nåt sånt..eh..underlag, så att säga?
SJ: Jag kan inte säga hur många personer, det vi vet det är att alla män som är släkt på fädernet, har samma Y-kromosomalt DNA-resultat, om man bortser från mutationer.
US: Betyder det att att den person då som ska möjligen ha samma eh..DNA-profil som ni har kommit fram till här, det måste vara någon som är på fädernet släkt med KJ?
SJ: Det behöver det..även obesläktade personer US: avbryter här SJ mitt i meningen) eller hans papp.. SJ: ( fortsätter där han blev avbruten)..kan ha samma. (SJ säger alltså – även obesläktade personer kan ha samma.)
US: Även obesläktade?
SJ: Ja.
US: OK. Kan kan man säga något om hur vanligt det är då?
SJ: Nää, det kan man inte säga. Det förekommer personer som har samma Y-kromosomala DNA-profil som inte är nära släkt på fädernet.
US: OK. Men du kan inte ange då sannolikheten för att en, en en person, om man bortser ifrån släktskap, en helt obesläktad person eehh..så kan du ändå inte komma upp till mer än en grad + 1.
SJ: Nej, det stämmer.
US: OK.
SJ: Det är max grad + 1.
US: Ja. Men detta sagda betyder inte att det fanns inga så att säga osäkerheter kring att matchningen med KJ;s DNA, i och för sig?
SJ: Ja, det resultatet vi har här, från det här spåret överensstämmer med jämförelsematerial mot KJ.
US: Ja. Just det. Tack.
US: Jag tänkte ställa nån fråga också om möjligheten att åldersbestämma DNA, som har påträffats från annan person som i det här fallet.
SJ: Vi kan inte svara på frågan när DNA-spår har avsatts.
US: Åååkey…eehh…givet eh…den omständigheten att materialet som DNA:t är påträffat på, eller den kroppsdel är tvättad eller sköljd, kan man då uttala sig på något sätt, angående det?
SJ: Jaa rent generellt är det så att beständigheten av ett DNA-spår, påverkas ju negativt av tvättning, alternativt avsköljning, om området där DNA-spåret har avsatts har tvättats mekaniskt, alltså skrubbning, då skulle jag inte förvänta mig att det ger något DNA-resultat. Men om det är så att det endast har sköljts av, då skulle jag inte – det kan inte uteslutas – att det finns kvar då tillräcklig mängd DNA för att ge ett resultat.
US: Förlåt, vad sa du nu det sista här. Du kan inte…?
SJ: Om det avsatta DNA:t, om det är påvisat som eventuellt då på ett ben, om man sen har bara sköljt av det, så kan jag inte helt utesluta att tillräcklig mängd skulle finnas kvar för att ge DNA ett resultat.
US: OK, men kan du säga någonting om sannolikheten av det även om du inte kan utesluta det så att säga?
SJ: Jag kan ju inte prata sannolikheter…i det här fallet, utan jag vet inte hur väl och om det är avsatt. Har det tvättats noggrant mekaniskt, då skulle jag inte förvänta mig nåt resultat av ett avsatt spår.
US: Ja.
SJ: Men är det bara avsköljt så kan det finnas kvar.
US: Är det ett förväntat resultat?
SJ: Efter avsköljning? US: (Pratar i mun på SJ) Ja eller.. SJ: (pratar samtidigt) eller.. US: (pratar samtidigt) Ja.
SJ: Eller jag kan inte utesluta att det skulle finnas kvar DNA.
US: Efter avsköljning?
SJ: Just det.
US: OK…du eh…kan du …du säger att det…eeh…går inte att åldersbestämma ett DNA, men kombinationen lång tid, och då pratar vi eh…ungefär 18 dagar. 18 dagar…eeh…18 dagar och avsköljning om förutsättningen är att det påstått legala DNA:t ska ha kommit för så länge sen..eeh (den andra åklagaren AB viskar till US) Jo just det förlåt 16 dagar är det då…kan du då säga nånting om huruvida det är ett förväntat resultat, att man hittar DNA?
SJ: Eh..jag kan säga så här, DNA bryts ju ner med tiden men det är ju starkt påverkat av miljön…
US: (avbryter) Mm.
SJ: (fortsätter meningen där han avbröts)..och rent generellt så sker det ju nedbrytningen snabbare om det utsätts för solljus och värme, kontra om det är kallt och mörkt, och skyddat.
US: OK. Generellt sett…eh..det kanske du nämnde…tidigare också att att du även kunde säga att tvättning försvårar en jämförelseanalys. Men om vi säger sköljning per se, sköljning i och för sig, är det nånting som underlättar ett påträffande av DNA som kan jämföras med person, eller är det nånting som försvårar? Är det nånting du kan uttala dig om?
SJ: Äh det försvårar, det gör det.
US: Det försvårar. Sen eh..eh…DNA som finns i saliv kontra kontakt-DNA – finns det någon skillnad däri…ehh..kring frågeställningen vad som är lättast att bevara och jämföra mot person?
SJ: Mm. Saliv är en bra källa till DNA, och det är ju mycket mer förväntat att ge DNA-resultat om spåret avsatts med saliv, än om man med en obesudlad hand har tagit i ett föremål.
US: Ja – såsom en kropp.
SJ: Jaa.
US: Ja. Eehh..Vad beror det på?
SJ: Ja på händerna, händerna i sig, avsätter inte stora mängder DNA överhuvudtaget. Det är lite beroende från person till person, en del avsätter mer än andra, men saliv däremot är väl godkända DNA.
US: Ja. Du..eh..jag tänker om man sköljer ett område där det har funnits saliv-DNA, om man slarvigt då uttrycker det så, jämfört med om man sköljer ett område där det har varit annan kontakt-DNA. Vilket DNA har lättast att klara sig, det som finns i saliven eller det som finns i eh…kontakt-DNA:t så att säga.? Eller vad man sen kallar det.
JS: Ja, som sagt, vid avsköljning är det ju starkt negativt för DNA-spåret, och ju mer DNA du har satt på från början, ju mer lär det vara kvar efter en avsköljning, så det är ju…Ju mer DNA från start, ju mer, större sannolikhet att den sitter kvar… som kan detekteras då.
US: OK, så saliv större sannolikhet jämfört med annan DNA?
AJ: Jaa, kan säga
US: Kan det också vara så att att saliven eftersom det liksom är en form av sekret, att det har lättare så att säga att bevaras vid yttre påverkan så som vatten?
JS: …Nu förstår, förstår jag inte frågan riktigt.
US: Ja det kanske var egentligen samma sak som du sa tidigare, men då tänkte jag att det bara var mängden DNA i saliv som gör att det är lättare att att bevara…eeh…efter sköljning t ex.
JS: Ja det är ju helt enkelt så att det är mycket mer DNA förväntat från saliv än att man bara har tagits.
US: Ja, OK. Men då är min fråga det faktum är att att den här då större mängden DNA finns i så att säga saliv, spott som då är eh.. som ett seret eller liknande gör det också att det skyddar DNA:t bättre vid t ex yttre påverkan som sköljning än annan DNA som inte ligger i
JS: Ja det kan inte jag svara på, det har jag ingen, inga studier på, helt enkelt, vad för DNA som klarar sig bättre kontra det andra. Det kan jag inte svara på.
US: Tack då har jag inga fler frågor.

Det står på NSD:s hemsida att 24 Norrbotten ska sända live från dagens slutpläderingar! Än så länge är det dock vanliga nyheter

http://www.24norrbotten.se/?live=24

Ja MrFold, det manliga DNA:t på VB:s vrist kan som vi vet lika gärna ha avsatts från någon som inte alls är släkt med KJ, som från KJ eller någon släkting till KJ på fädernet.

Som vi också vet kan det manliga DNA:t som avsatts på VB:s vrist, ha avsatts såväl före som efter avtvättningen/sköljningen av VB:s kropp.

DNA:t på VB:s vrist kan alltså vara kvar från före avtvättningen/sköljningen, vilket innebär att det naturligt kan ha avsatts av KJ på VB:s vrist när KJ och VB gav varandra oralsex, vilket styrker KJ:s berättelse om att de gav varandra oralsex.

(VB:s gifta älskare/karatelärare MB vittnar som vi vet i förhör under förundersökningen om att VB gav MB oralsex i en av de två bilarna som MB brukade skjutsa VB i. Detta vittnesmål pekar på att VB inte var främmande för oralsex. MB:s hustru AN vittnar för övrigt i förhör under förundersökningen om att just dessa två bilar som MB brukade skjutsa VB i, avyttrades sommaren 2013.)

DNA:t på VB:s vrist kan alltså även ha avsatts efter avtvättningen/sköljningen och DNA:t på VB:s vrist, behöver inte alls ha kommit från KJ, eller någon släkting till honom på fädernet, utan det kan komma från någon man som inte alls är släkt med KJ.

DNA går inte att åldersbestämma.