Diana Nyman från Romska Rådet säger emot sig själv, vilket är ganska beundransvärt eftersom hennes berättelse är så extremt knapp på detaljer:
Här vill hon själv att inte gå in i matsalen:
" Det satt många gäster i buffématsalen, jag kunde ju inte gå in där, hon hade ju släpat ut mig därifrån"
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article18607622.ab
Här nekas hon att gå in i matsalen:
" Jag blir hämtad som en snyltare, men direktörens förklaring var att jag fick ett specialerbjudande om att beställa min frukost i stället för att gå och plocka från buffén och att det var ett erbjudande även att få dricka mitt kaffe i lobbyn. Men där satt ju ingen annan och drack sitt kaffe.
- När jag visade mitt hotellkort där frukostbuffé ingick så borde jag väl bara ha fått gå in i matsalen igen?"
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/romsk-kvinna-far-ingen-ursakt_3404490.svd
Går motsägelsen att lösa? Ja, på flera sätt. En variant är att hon talar sanning om att hon inte ville gå in i matsalen igen. Det var då hon fick erbjudandet att få frukosten på annan plats.
En underlighet i uppgifterna är att hon erbjöds att
beställa en frukost, men för lobbyn gällde bara att
dricka kaffe. Menar hon allvar eller är det kanske en vilseledande formulering?