Citat:
Ursprungligen postat av
Drapåtrissor
Redan i dag får dom betydligt mer pengar än mer etniskt svenska skolor utan märkbara resultat. Så någon som tror att ännu mer resurser kulle kunna få våra nya svenskar att plugga mer eller är det som att kasta pärlor till svin?
Det är väl bara att konstatera att inställningen till studier skiljer sig starkt åt mellan olika grupper. Om den egna motivationen saknas så är det en extrem uppförsbacke att göra nåt åt det.
Här tycker jag man kan dela upp problemet i två delar.
Till att börja med har vi de svenska medborgare som omfattas av vårt välfärdssystem. Här är det förmodligen värt en hel del pengar att hjälpa alla svaga elever, sett som en rent samhällsekonomisk investering. En person som inte jobbar, eller i värsta fall blir kriminell, kostar många miljoner. Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog har kommit fram till att ett livslångt utanförskap kostar 8-14 miljoner beroende på hur man räknar (
källa). Det kan alltså vara värt att lägga nån miljon extra på varje svag elev.
Sen har vi de personer som inte omfattas av vårt välfärdssystem, tex utlänningar som ansöker om PUT hos oss. Här kan vi minska antalet resurskrävande elever genom hårdare krav för PUT.
Skolan har bevisligen redan enorma problem utan att man späder på det med många tusen resurskrävande nya elever varje år. Ser man framåt så pekar väl dessutom mycket på att deras barn kommer att bli lika resurskrävande om 20 år?
Citat:
Ursprungligen postat av
Platonius
DEt krävs lika mycket resurser för dessa "tiotusentals PUT" som för alkis-kalles barn som redan är LVUade och eventuellt har FAS.
Menar du att vi kan välja mellan dessa kostnader? Hur skulle det gå till isåfall?
Jag tycker vi ska ha ett generöst välfärdssamhälle för svenska medborgare. Av det följer att vi inte kan välja bort kostnaden för alkis-kalles barn. Den kostnaden har vi isåfall oavsett hur många PUT vi delar ut.
Däremot kan vi mycket väl välja att inte dela ut PUT till personer som kräver för mycket resurser av samhället.
Här är en väldigt välskriven debattartikel om en liknande fråga:
SVD opinion, Nya mediciner mot cancer slukar pengar
"Cancer är en speciell sjukdom på många sätt. Risken att dö är uppenbar. Detta skapar, helt begripligt, en känsla av att inga kostnadsgränser borde finnas."
"Alla kan ju inse effekten på hela sjukvården av denna kostnadsexplosion. Vi lever i ett land där pengarna inte räcker till allt. Vi måste våga diskutera hur vi bäst använder våra resurser."
Precis som för vården av cancersjuka så ställs vi inför svåra frågor när det gäller invandringen. Riskerna för de invandrare som knackar på dörren är uppenbar, och skapar även det en känsla av att inga kostnadsgränser borde finnas för att hjälpa dem.
Men precis som i sjukvården har vi inte obegränsat med pengar, och måste våga diskutera hur vi bäst använder våra resurser.
Ska vi hjälpa ett fåtal genom att ge dem PUT, eller hjälpa många fler på plats?