Bevisa att Gud existerar [Sammanfogad tråd /Mod]

Och jag är övertygad om att du har helt fel och att jag har helt rätt. Oavsett vad du läser i en bok så har du fel och jag rätt, så är det bara grabben

Jag skulle gissa att irit försökar skapa ett "guds-bevis" genom att postulera att naturkatastrofer kan avvärjas med hjälp av andlige metoder/attityder.

Hej!

Jag tror att gud/gudar är ett icke-materiellt fenomen som inte går att härleda via materiell/empirisk väg.

Själen är tex inte detekterbar med empiriska instrument. Att mäta ett fenomen som inte går att mäta med empiriska instrument leder bara till ett negativt svar. Därför går det inte att bevisa själen eller andra icke-materiellt fenomen.

Nej, du TROR du vet.

Du kommer ingenvart med semantisk akrobatik, där du helt ändrar betydelsen av rationalismens terminologi så den passar dig.

Du glömde att utesluta vissa delar av filosofin ... som inte heller kan användas för detta.


Tydligen har pådyvlande apologeter nån sorts mindrevärds-komplex gentemot rationalismens underlag och metoder eftersom dom ändå försökar sig på att "låna" och förvränga från rationalismen.

Hej!

Men det måste en del av filosofin som troende/andliga individer utgår ifrån för att kunna uppleva en rationell övertygelse på att icke-materiella fenomen existerar. Eller hur?



Detta tycker jag är väldigt intressant. Jag är väldigt intresserad av den metod som pådyvlande apologeter använder för att ge sina åhörare övertygelse på att tex. själen existerar. Hur går dessa individer till väga för att påvisa att själen existerar utan att utgå från allmänt accepterade empiriska metoder?

Varför "måste" det det? En del människor kan konstruera hitta-på efterrationaliseringer i "det oändliga".

Men ge mig gärna exempel.


Semantisk akrobatik och annan demagogi.

Jag håller med dig, men att efterrationalisera är också inte övertygande eftersom logiska felslut då uppstår. Frågan kvarstår, eller hur.


Men är detta övertygande? leder semantisk akrobatik och annan demagogi till övertygelse?

Nu är det faktisk inte mitt bord att skapa argument för användning i teistisk apologetik; men om jag ändå skulle försöka mig på det blir detta nog det mest relevante jag kan komme med:

"Faith is faith and facts are facts".

Jag håller med dig, det är inte mitt ansvar häller. Men anledningen varför jag frågar är för att jag vill utvidga min syn kring hur man resonerar för att uppnå övertygelse och ifall denna typ av resonemang är övertygande.

När jag antar en trospremiss, så måste premissen vila på en rationell basis.

P1. Alla levande former har en själ
P2. människan är levande
S. Människan har en själ

P1. är en trospremiss, jag tror inte att denna premiss vilar på principen:

"Faith is faith and facts are facts"

Premissen vilar på en grund som ger individuell övertygelse., och denna individuella övertygelse är djupt rotad i vår biologiska infrastruktur. Vissa vetenskapsmän anser denna övertygelse finnas i våra gener.

Tron måste baseras på en övertygande grund för att den över huvud taget ska kunna accepteras av människan. Denna övertygande grund har jag upptäck vara accepterad hos troende, och inte accepterad hos icke-troende. Därför går troende resp icke troende skilda vägar.

Precis.


Är spekulationen om en "själ" djupt rotad i "vår infrastruktur"?

Inte i min.


Hänvisning?


Det liggar ju i ordets "tro"s betydelse att den inte behövar rationell legitimation.

Ja, då verkar vi vara överrens i stort trots mitt felaktiga påstående angående tiden för denna synkretism...