Bostadsbubbla i Sverige?

Ett ensidigt propagerande för en skattehöjning är i mina ögon detsamma som att propagera för ökad skatt.
Hade du i stället propagerat för ett borttagande av skatt på inkomst av kapital (och därmed avlägsnande av avdrag för underskott av kapital) hade jag inte sagt något. Det är ett rationellt resonemang.

Avdraget brukar poppa upp då och då. Symtomatiskt är att de som propagerar för ett borttagande brukar börja ett osäkert mumlande om att man skulle kunna sänka någon annan skatt, när de får påpekande om att de propagerar för en skattehöjning. Så nej, folk förstår inte det förrän de får det skrivet på näsan.

Jag har inte sett så mycket av anledning. Mest tyckande att det ska bort. Och då för att det, som du påstod, var en subvention. Hela diskussionen började med att jag pekade på att det inte var en subvention.

Det är inte en fråga om att förstå. Och jag får upprepa: vill du diskutera om avsaknad av skatt är en donation av en klumpsumma så starta en ny tråd om det.
Och hur du hanterar det internt i din hjärna är inte en fråga för den här tråden. Om du har behov av att diskutera det så gör det i delforum för psykiatrisk hälsa.

Din textmassa var inte direkt dechiffrerbar. Hade den varit det hade jag inte frågat.

Vad är det för svaghet i det jag varit konsekvent med. En räntesänkning av bankernas utlåningsränta leder till ökad skuldsättning och i sin tur till aggregerad efterfrågan. Men om reporäntan är tillräckligt låg har inte bankerna möjlighet att sänka räntorna, eller om bankernas upplåningskostnad inte sänks så kan de inte sänka utlåningsräntan.
Är det något i det som inte är begripligt?

Betyder det att vi nu är överens om att en sänkning av reporäntan inte nödvändigtvis leder till sänkta in/utlåningsräntor hos MFI.

När uppdraget är prisstabilitet så tar man vid den tidpunkten ett lämpligt KPI-mått och reglerar mot det. Behöver du verkligen fråga om det.
Vill Riksdagen i stället ha prisökningar så får dom beställa det.

Nej, för du har också sagt att du vill ha stimulans. Och du propagerar för något som ger motsatt verkan. Det är inte riktigt seriöst.
Dessutom går det inte att se borttagande av avdrag för underskott av kapital utan att samtidigt ta bort inkomst av kapital som en bra ide. Det kvalar inte ens in som ide.

Varför skulle inte företagen ingå i låntagare eller långivare?
Du är inte speciellt tydlig på det. Men du påstår indirekt det tidigare.

Följande kan vara av intresse för tråden:
http://www.bruegel.org/download/parent/686-the-debt-challenge-in-europe/file/1546-the-debt-challenge-in-europe/

Tittar man på stapeldiagrammet på sid 12 (i pdf:en) så ser man att de länder med hög skuldsättning i relation till disponibel inkomst 2009 också fått div problem med skuldsättning.
Undantaget är väl Schweiz. Just Schweiz har dock inte ökat kvoten så mycket sedan 1999. Det verkar vara en stabil situation.

Notabelt är att Tyskland minskat skuldsättningen i relation till disponibel inkomst. Något gör dom rätt som kan få ekonomin att rulla på utan den stimulans som ökad skuldsättning innebär. Och som Sverige verkar behöva.

En tolkning är att stora ökningar ger problem. Och det skulle väl inte vara en överraskning. I så fall är Sverige i riskzonen.

Jag börjar ärligt talat tröttna på den här diskussionen eftersom den bara går runt i cirklar. Jag har försökt förklara varför skattetryckets nivå och utformning är skilda frågor. Ditt svar är inte att du förstår det eller något specifikt motargument utan bara ett konstaterande att det i dina ögon är samma sak.

Du tror inte att folk förstår att en skattehöjning, sett isolerat, leder till en höjning av skattetrycket? Aja, det spelar väl mindre roll i den här situationen. Jag förstår åtminstone det och är helt på det klara med att man måste kompensera med en skattesänkning någon annanstans för att hålla skattetrycket konstant. Det kan man väl beskriva som "ett osäkert mumlande" om man vill det, men det är naturligtvis ett tillräckligt specifikt policy-förslag vad gäller den här diskussionen.

Det är en subvention i meningen att det har samma incitamentseffekter och finansieringseffekter för staten som en regelrätt subvention. Det är inte en fråga om tyckande, även om du vägrar svara på vad du anser om det. Om man skulle vara emot en regelrätt subvention av dessa anledningar så följer det att man bör vara emot ränteavdraget. Jag tycker iofs att jag har varit tydlig med att det är min anledning till att vilja slopa ränteavdraget, men om det inte har framgått tidigare räknar jag med att det har gjort det nu.

I och med att du fortfarande vägrar svara på frågan så släpper jag den här diskussionen nu.

Jag antar att du har lyckats dechiffrera den nu.

Svagheten är att den analysen inte har någonting gemensamt med Ingves analys, så när du förfäktar båda blir det förvirrande.

Nej, det betyder det inte. Att man inte kan ge ett tillförlitligt kvantitativt svar är inte samma sak som att man inte kan säga någonting om den kvalitativa effekten. Den är som sagt inte kontroversiell, vare sig inom akademin eller riksbanksdirektionen.

Nu låter det som om du trots att tycker att riksbanken bör tolka sitt mål som att uppnå nollinflation, vilket var min ursprungliga tolkning av dig. Jag vill inte att du ska anklaga mig för att hitta på saker om dig igen, så låt mig vara övertydlig med varför jag tolkar det så. Du säger att prisstabilitet innebär att "reglera mot ett lämpligt KPI-mått" och sätter det i motsats till prisökningar. Jag tolkar det som att du vill att riksbanken bör satsa på att hålla KPI konstant. Det skulle innebära ett nollinflationsmål.

Stimulansen kommer som sagt av att en räntesänkning möjliggörs utan att det blir en nettoökning av hushållens skuldsättning.

Företagen påverkas inte direkt av ett slopande av ränteavdraget. Med ränteavdraget menar jag, och alla andra i debatten, avdragsrättigheten mot arbetsinkomst, vilken inte är aktuell för företag.

Jag ska kanske tillägga att jag egentligen inte känner att jag har fått ut så mycket av de senaste två till tre inläggen, och med största sannolikhet släpper diskussionen här såvida du inte skriver någonting nytt. Jag får tacka för utbytet.

Allt fler svenskar räknar med högre bostadspriser


http://www.di.se/artiklar/2014/3/10/allt-fler-svenskar-raknar-med-hogre-bostadspriser/

Det som kännetecknar en bubbla är att ingen kan se eller förutspå den.

Det var alltså ingen housing bubble som sprack i USA för några år sedan, eller en IT-bubbla innan det, osv? Fantastiskt. Vad är då din tolkning av de senaste decenniernas krascher som alla andra säger beror på spruckna bubblor?

Det skulle bli mindre cirklar om du hade varit mer stabil.
Sedan har jag väl inte direkt noterat att du diskuterat "varför skattetryckets nivå och utformning är skilda frågor". Och hade du gjort det hade det väl blivit lite väl off topic.

Då antar jag att du är lika arg över andra avvikelser i skattesystemet och anser de också vara subventioner av staten. T ex bör du vara alldeles kolerisk över att staten delar ut klumpsummor till bokköpare.

Jag skulle inte beskriva det som analys. Varför skulle mina observationer ha något med Ingves att göra?
Och var ser du att jag skulle som du skriver "förfäktar båda"?

Du kanske du skulle gå tillbaka och titta var du hittar någon skillnad.

Du uttrycker dig tvetydig (om jag skall vara extremt generös).
Hade du skrivit att jag anser att Riksbanken bör försöka leva upp till det uppdrag de har fått hade det inte varit några problem.
Men när du skriver att jag vill att Riksbanken ska försöka hålla KPI konstant, så börjar det handla om vad jag har för preferenser ang räntestyrning. Förstår du vad du gör för fel och varför du får problem?


Du påstår det om igen. Men när jag ger siffror och ber dig visa det så backar du undan.
Om du nu bär på den föreställningen borde det väl inte vara något problem att visa hur det går till.

Det handlade om räntesänkning. Och företag som lånar eller lånar ut ingår i grupperna långivare och låntagare som jag hade med. Du hänvisade till andra effekter, som då underförstått inte har med låntagare och långivare att göra.

Så logiken i ditt inlägg är att om man är emot en subvention måste man vara emot alla subventioner.

Du säger ju att Ingves gör rätt.

Jag beskrev skillnaden i den del av inlägget du valde att inte citera.

Visst, "vill" är inte det bästa sättet att uttrycka det. Men eftersom vi diskuterade hur du tycker att riksbanken ska tolka sitt uppdrag, inte vilken räntepolitik du vill föra, så framgår det ju av sammanhanget vad som avses. Du har förövrigt fortfarande inte berättat hur du tycker riksbanken ska tolka sitt uppdrag. Eller stämmer det att det bör tolka det som att uppnå nollinflation?

Du utgår ifrån att jag gör det för att jävlas med dig. Du har inte funderat på om det kan vara så att du inte uttrycker dig tydligt och skriker lögnare istället för att förklara när någon misstolkar dig?

Jag har som sagt förklarat att det inte finns något ett-till-ett förhållande som man kan visa i ditt exempel. Det är som att begära att jag ska visa hur priset på en limpa påverkas om man odlar 50% mer vete. Jag skulle säga att det går ner. Du skulle smälla upp ett exempel där en limpa kostar 20 kronor och vilja att jag skulle skatta det nya priset. Är det 18,50? Jag vet inte. Det är en meningslös fråga.

Jag förstår inte vad du menar, men det stämmer naturligtvis att företag kan vara både långivare och låntagare. De skulle påverkas av en räntesänkning via sänkta kapitalkostnader. De skulle inte direkt påverkas av ett slopat ränteavdrag.

Det skulle jag dock inte säga är att diskutera "varför skattetryckets nivå och utformning är skilda frågor" utan snarare är att börja mumla om att man kanske kan sänka någon annan skatt.

Jag har ingen acceptans för godtycke.

Det gällde att han tar orda om hushålles skuldsättning. Inget annat.

Nu är det det jag citerar jag svarar på. Om du vill blanda in annat så bör du vara tydligt med det. Jag ser inte att det jag skrev inte skulle vara en konsekvens av det jag citerade. Och det du skrev var out of context.

Jag har varit väldigt tydlig på att dom ska följa uppdraget. Men men personliga preferens om hur Riksdagen bör utforma uppdraget har jag inte uttalat men om och tänker inte göra det heller. Det blir för OT. Vi har nog varit utanför väl mycket.

Jag brukar inte behöva göra det. Brukar räcka med att jag påtalar att det inte stämmer när någon tonåring yrar för mycket om vad jag skrivit.

Om du nu bär på föreställningen att en sänkning av reporäntan med nödvändighet leder till sänkta boräntor är det väl skäligt att du kan visa det under förhållanden liknande dagens.
Jag har pekat på de svårigheter du har och de har du ignorerat, men försöker inte ens ge stöd för dina föreställningar.

Är det möjlig. Jag pekar på hur låntagare och långivare påverkas av räntesänkning. Du antyder att det du är ute efter är "andra" effekter. Då frågar jag efter vad dessa andra effekterna av räntesänkningen är. Men då byter du samtalsämne och pratar om ränteavdrag. När jag återför frågan så förstår du inte den.
Kan du inte bara redogöra för dessa eller helt enkelt säga att det inte finns några.

Jag har bara följt din diskussion med VlnteJoBaRokaHasch några sidor bakåt, så det är möjligt att du ännu längre bakåt har varit tydlig avseende hur riksbankens uppdrag bör tolkas. Uppfattningen jag har fått är dock att du avser att det bör tolkas som att nollinflation ska eftersträvas. Kan du bekräfta om detta är hur du avser att uppdraget ska tolkas?

Det startade med ett påstående om att RB:s uppdrag var 2% inflation. Jag uppmärksammade då att uppdraget var prisstabilitet. Och att det var RB själva som tolkade prisstabilitet som 2% årlig prisökning.

Min uppfattning har jag nämnt tidigare och det är att RB ska söka utföra sitt uppdrag och det är prisstabilitet. (T ex reglera mot ett givet KPIF värde). Skulle Riksdagen i stället vilja ha 2% årliga prisökningar så kan dom lämpligen beställa det från Riksbanken.

Jag är lite förbryllad över att detta tilldrar sig så mycket uppmärksamhet. Och hur någon kan hamna i en annan uppfattning. Om jag lägger ut ett uppdrag förväntar jag mig att det uppdraget blir utfört och inte något jag inte bett om.
Man kan ha uppfattningar om hur uppdraget borde vara formulerat men det är en annan fråga.