Du kommer aldrig bli rik genom att arbeta!

lika bra att passa på med ett tillägg för mitt inlägg ovan.

jag är relativt ung, men har i min närhet under de senaste åren haft folk som har gått bort.
för min del har det varit sjukdom, men det kan lika gärna vara olyckor, i januari gick en vän bort i cancer, 6 månader tog det och personen i fråga avled i en ålder på 29 år. sen en annan i 40 årsåldern.
senast igår så fick jag reda på att en bekant som jag jobbar med i vissa uppdrag hastigt hade gått bort, strax över 50.

har också upplevt stroke och hjärnblödningar.

med det sagt så har det gett mig lite annorlunda synvinklar på livet.
naturligtvis sparar jag till min pension eftersom jag inte vill sitta på fattighuset när det väl är dags, men det är viktigt att leva samtidigt för det kan ta slut snabbare än kvickt.
visst är det skitbra med en masterplan där man skall pensionera sig vid 45 års ålder, men om du inte kommer dit? då kommer barn/släkt/allmäna pensionsfonden att tacka för ditt slit alt. att du blir sittandes förlamad i en rullstol, då betyder de där pengarna på banken inte ett jävla skit.

eftersom livet är så kort så tycker inte jag det är värt att äta bark, köpa eldoradofalukorv och gå i secondhandkläder. jag vill unna mig i en viss mån medan jag fortfarande har livet och hälsan i behåll, helt enkelt leva det goda livet, men då modest/efter ekonomiska förutsättningar.

visst kan man göra det, men att räkna helt kallt med att man kommer vara frisk hela livet ut är bara naivt.

Enligt vem är det relativt enkelt att bli en rik företagare? Enligt denna artikeln så finns det runt 1 miljon företag i Sverige idag. Om det vore så enkelt att bli rik genom att starta företag, är då de bakom dessa företag rika?
8 av 10 småföretagare jobbar mer än 40 timmar i veckan.
Sen undrar jag över vart det finns information om hur bra företagare tjänar?

Jag ger upp, du har rätt, det är jättevanligt att man som okvalificerad yngling tjänar 50% mer än medianlönen för Sveriges befolkning. Självklart är det så.

Sånt som är svårt, vart investerar jag pengarna säkert, 4-5% som är 100% riskfria? Jag har vanligt kneg, vet inte något om fonder, aktier mm. Jag har lite mer än 2% på sparkontot, de är helt riskfria. Jag skulle gärna investera om det innebar 0% arbetsinsats och 100% säkerhet.

Jag känner mig likvid och trygg med pengarna på banken och en levnadstandard som kostar ca 10.000:- mindre än inkomsterna varje månad (med sambons lön)
Att tömma kontot för att köpa aktier skulle jag aldrig våga.

Håller med dig! Gör endast av med 7700 i månaden i snitt (hyra inräknad 3400) men lever ändå ett drägligt liv, ute på krogen någon gång i månaden, äter som en vanlig människa.

tja. jag får se till mig själv, min far och de folk jag känner som drar företag. man behöver inte bli multimiljonär, men de ligger ju minst sagt över genomsnittet.
så, enligt mig så är dessa "rika".

jaså, var 40h i veckan något sorts krav för att kvala in här? ja då nog de flesta bet, i alla fall jag.
men det var väl lite det jag sa innan, är man bekväm/lat och inte pallar lägga 1-2h extra per dag så får man ju stå sitt kast och löneslava på.

det är nog väldigt svårt att få ut utgifter på hur en företagare tjänar.
många företagare ser väl till att vissa privata utgifter blir bekostade av företaget med lite modifierad bokföring, samt aktieutdelningar inte listas som inkomst som för övrigt (till en viss gräns) bara skattas till 20%. det är trevligt när man vet att staten inte rånar en som med inkomstskatten.
vissa tar ut mindre lön och sparar kapitalet i bolaget och tar sedan igen det vid försäljning.
så vettiga siffror är nog inte så lätt.

Lär dig om saken då. Det är mycket dumt att bara ignorera det p.g.a. okunskap.

Du kan enkelt få 5-10% avkastning årligen genom indexfonder och ETF:s, men då måste du kunna uthärda temporära krasher, så en investeringshorisont på 10+ år vore det optimala. Du kan blanda in mera räntepapper om du ej vill ha lika stor volatilitet i din egendoms värde (t.ex. 50% räntepapper/50% indexfonder eller etf:s, eller 20% räntepapper/80% indexfonder eller etf:s osv.).

Rik är en definitions fråga.

Jag anser mig "rik" eftersom jag kan köpa vad jag vill utan att ta lån (bortsett från hus då dom i min kommun ligger på ca 1,5milj och uppåt)

ca 10% är "arv" resterande har jag jobbat och slitit för, har haft jobb med ca 16 500 efter skatt.
Nu har jag ett jobb med ännu lägre lön.

Tack för tipsen, men jag förstår inte ett smack av vad du skriver jag vet inte vad räntepappet är, etf, eller indexfonder. Sen kan jag nog inte uthärda krascher.

Jag kan som sagt inte lära dig allt, har ej tid eller lust. Om du inte vågar ti minimala risker heller och kräver åtkomst till pengarna när som helst så blir det ännu svårare.

Sa jag att det är vanligt? Nej, men det går speciellt om man väljer rätt gymnasie.
Okvalificerad? Det sa jag inget om men även det går ju ibland, via kontakter eller bli kvar efter sommarjobb.
Det är ju inte jättevanligt att folk pluggar till CI, läkare eller jurist så du tramsar helt enkelt. Skall man jämföra så bör man göra det likvärdigt.

Du skrev innan att "jag är relativt ung", och det märker man när man läser dina påståenden. De förmedlar en brist på erfarenhet. Jag har en hel del vänner, släkt med flera som har haft och har olika sorters företag. De allra flesta tjänar verkligen inte några stora pengar, har väldigt långa arbetsdagar och sitter i en osäker ekonomisk sits.

40 timmars vecka är standard och allt utöver det bör ställas i relation till vad man tjänar på det (vilket borde vara självklart). T ex
Person A tjänar 35 000 kr i månaden för en heltidtjänst a la 160 timmar
Person B tjänar 42 000 kr i månaden, men jobbar i snitt 240 timmar.
Det borde vara ganska självklart att person A tjänar mer, eftersom hans timersättning är 218 kr medan person B snittar 175 kr i timmen.

I den undersökningen som jag länkade till så jobbade 64% av småföretagarna mellan 41-60 timmar i veckan, och hela 16% jobbade mer än 60 timmar! För vissa är livet mer än att slita och jobba.
Snacket om löneslav är också taget från luften. De flesta småföretagare jag känner lever nästan konstant under press att fortsätta kunna få kunder så de överlever. De vet inte om de kan ta ut semester (har inte råd) etc. Nu säger jag inte att alla småföretagare har det så men det är inte ovanligt och det är verkligen inte så att bara man startar en firma och jobbar hårt så kommer man tjäna en massa pengar. Det är helt verklighetsfrånvändande bild.
Till skillnad mot t ex jag och några andra kompisar som jobbar inom ett relativt stabilt företag, ligger högt uppe på LAS-listan, så har jag svårt att se mig som slav, som vet om när jag har semester, behöver inte oroa mig dagligen för allt som måste fixas, etc.