Bostadsbubbla i Sverige?

Nej, det är inte samma situation. Privatbostadsägare får inte dra av samma ränta 2 gånger.
Hyresvärden gör ränteavdraget, vilket förhoppningsvis kommer hyresgästerna tillgodo.
Om hyresgästen också fick göra ränteavdrag, så vore det att dra av samma räntekostnad en gång till.

Jag har redan påpekat att du bortser ifrån att hyran är beskattningsbar för hyresvärden. Tänk igenom situationen steg för steg. Om ränteavdrag inte tilläts och privatpersonen betalde ränta direkt till banken skulle det inte ha några skatteeffekter. Om hen istället betalade hyra till ett fastighetsbolag som använde den för att betala ränta till banken skulle bolaget ha skattepliktiga hyresintäkter. Alltså skulle det uppenbarligen vara skattemässigt fördelaktigt att äga sin bostad istället för att hyra den. Om fastighetsbolaget får dra av räntekostnaderna är vi tillbaks i en neutral situation. Men om privatpersonen också får dra av räntekostnaderna är det återigen skattemässigt fördelaktigt att äga istället för att hyra.

I mina ögon så jämför du fortfarande päron (skatteeffekter i näringsverksamhet) och äpplen (skatteeffekter för privatpersoner).
Jag kan bara upprepa Gromphs råd till dig, att du borde försöka tänka mer i principer och system.
Jag dissar inte ditt tankesätt, men jag tror inte att vi kommer längre med detta nu, så jag avslutar min medverkan.
Tack för en intressant diskussion.

Nej, det är avsaknad av skatt. Pss som andra avdrag för underskott av kapital. T ex vid reaförlust på aktieaffärer.
Räntesubventionerna var subventioner, och var avsedda att subventionera husbyggande. De betalades in på husägarens bankkonto. Avdrag för underskott av kapital fanns då också.

Du försöker hävda principen att avsaknad av skatt är subvention. T ex att vi alla subventioneras av staten när vi inte betalar 100% inkomstskatt. Som du märker får du inget bra stöd för det.

Uppdraget är prisstabilitet.
RB har valt att utföra det genom att eftersträva 2% årlig ökning av KPI.
(Vilket är ett flagrant brott mot uppdraget).

Skuldökningen kommer som en direkt följd av vilken ränta RB sätter. Så det är i allra högsta grad något RB har med att göra. Och Ingves gör helt rätt i att påtala de allvarliga konsekvenserna för de kortsiktiga politikerna.

Varför skulle det vara ett problem?
Har du något stöd för det?
Staten har mer skulder än finansiella tillgångar. Det betyder att någon annan har mer.
Företag har mer skulder än finansiella tillgångar. Det betyder att någon annan har mer.

Vem sitter på alla tillgångarna?

Det är ekvivalent att ge någon en klumpsumma och ett skatteavdrag som motsvarar den klumpsumman, i meningen att kostnaden för staten och incitamentseffekterna för mottagaren är desamma. Vad tror du effekterna skulle bli om alla som körde Volvo fick 10000 spänn av staten? Vad tror du effekterna skulle bli om alla som körde Volvo fick dra av 10000 spänn på skatten? Hur relevant vore distinktionen?

Det där är ett foliehattsargument om jag förstår dig rätt. Riksdagen har aldrig avsett ett nollinflationsmål. Jag orkar inte gräva upp källor på det, men du förstår väl själv att det inte vore önskvärt? Hursomhelst tycker jag det där är ett stickspår så jag släpper det, eller så kan vi ta det i en ny tråd.

Ja, de kan naturligtvis påverka skuldsättningen. Annars vore ju den nuvarande penningpolitiken fullkomligt absurd. Jag håller dessutom med om att Ingves gör rätt som oroar sig och påpekar problemet för politikerna. Men penningpolitiken är ett trubbigt vapen för att bekämpa hushållens skuldsättning. Jag kan garantera att Ingves skulle föredra att man löste det med politiska beslut istället, såsom avskaffandet av ränteavdragen. Eftersom de inte lyssnar på honom använder han penningpolitiken som ett substitut. Det är som sagt ineffektivt, men även ett gigantiskt demokratiskt problem. Han är inte folkvald, men manipulerar ändå rent politiska frågor.

Om man bara fick dra av räntekostnaderna mot kapitalvinster skulle de faktiska ränteavdragen minska drastiskt, och det skulle vara rimligt att se lånen som en del av en portfölj. Som det är nu fungerar de som en avdragsgill boendekostnad.

Om du på allvar menar att privatbostadsägare skulle ha kapitalvinster som motsvarar sina räntekostnader så antar jag att du inte ser några effekter av att avskaffa rätten att dra av räntekostnader mot arbetsinkomster, så då är vi mer eller mindre överens. Dessutom förstår jag inte varför du tycker att Ingves gör rätt som oroar sig över hushållens skuldsättning. Du tror ju att de har motsvarande kapitaltillgångar, så netto borde det inte vara några problem.

Jag tror inte att folk i regel belånar sin bostad för att göra en kapitalplacering. De belånar den för att de inte kan langa upp X miljoner på ett bräde när de köper den. Det spelar inte så stor roll vem som har pengarna de lånar eftersom det är de skuldsatta individerna som är problemet. Men gissningsvis ägs de tillgångarna av äldre/rikare individer samt pensionsfonder av olika slag.

Tack själv.

Förklara för mig hur det kan vara en bubbla när en kompis som bor i en hyresrätt, en lägenhet som är nästan likvärdig min bostadsrätt har 2000kr dyrare hyra än min boendeavgift+ränteutgift i månaden.

Dvs det är fortfarande billigare med bostadsrätt än likvärdig hyresrätt i många fall. En bubbelvarning innan USA-bubblan crashade var att det var billigare med hyresrätter.

Det skulle bara närma sig en bubbla först om räntorna skulle mer än fördubblas. För då kommer till slut både bostadsrättsinnehavaren och bostadsrättsföreningen att drabbas av högre kostnader. Det blir också främst bara ett storstadsproblem att priserna kanske kommer att sjunka något om inflationen skulle stå stilla.

Men räntorna går upp om Sveriges ekonomi blir bättre och att fler får jobb och har råd att köpa en egen bostad. Då det inte produceras några nya och billiga bostäder så kan man ju räkna ut hur tillgång och efterfrågan kommer att utvecklas utan att vara professor inom någon tramsig ekonomigissningslekskola (men riksbankens "nobelpris i ekonomi" går ju bra att gödsla till vilda spekulationer som inte har alla parametrar som krävs för att få kallas vetenskapligt underbyggda teorier).

Hela USA-historian är efterkonstruerad, det är i just den aspekten lärdomen ska ligga. I USA är det idag normalt att förstå att hyra i många fall överträffar att köpa och att detta aldrig framgår i en allt för trivial kalkyl. Innan det gick åt skogen var det tvärt om standard att resonera precis som du gör i din första paragraf. Vilken inte säger speciellt mycket alls och därmed är en befängd kalkyl att gömma sig bakom, helt oavsett om vi har en bostadsbubbla idag eller inte.

Till din boendeavgift och ränta kommer också kostnader för slitage och renoveringar (och mäklararvoden, etc., när det skall säljas).

Dessutom skall det vara billigare att äga än att hyra eftersom man inte tar någon risk när man hyr (det är också mer flexibelt att hyra).
Om du lägger till slitagekostnader på 1000 kr per månad (en lättare renovering var 10:e år) blir skillnaden endast 1000 kr, vilket i min mening inte är en stor premie med tanke på risk och flexibilitet.

Vid hyresrätt så ska även ägaren tjäna pengar, vilket inte gäller vid bostadsrätt. Slitage och renoveringar gäller båda typer. Mäklare gäller dock bara bostadsrätt, men flyttar man inte väldigt ofta är det ingen jättekostnad (2-4% av försäljningsvärdet). Så bostadsrätt eller eget hus måste i längden vara det billigaste alternativet tror ja.

Lägg därtill att slitaget både i lägenheten och i huset i övrigt generellt sett är högre i hyresbostäder än i BR just eftersom de som bor där inte själva drabbas ekonomiskt av slitaget.