Citat:
Ursprungligen postat av
Mandolin89
Då är det även Kumlas villkor som bör gälla vid frigivning och hela den processen med tider och så? Även när personen kan flyttas från en 2a till en 3a?
Vi är ganska vana vid det här laget att det inte finns några positiva resultat i denna röran. Till sist vänjer man sig vid bakslag trots att man innerst inne hoppas. Det är bara till att kämpa på! Någon gång tar det slut.
När det gäller verkställigheten och allt övrigt i detta. Mins det jag säger. Upp är ned. Vänster är höger etc. Sant är falskt. Lugnhet är destruktiv planering.
Tänk följande. Psykologi inom kriminalvård ligger på en väldigt låg nivå. Hela psykologin i sig bygger på antaganden, så det är inte konstigt.
KVV behöver byråkratisera psykologin för att få instrument att mäta med. Detta inom ett område som inte är mätbart.
Då blir instrumenten därefter.
Grovt förenklat för att visa hur det i praktiken fungerar.
När en person påbörjar verkställigheten är personen, trots att det är världens frommaste kille. Satt på en riskbedömning som är medel eller hög. Detta eftersom domen är sann, oavsett situationen.
Tid på en anstalt gör att bedömningen allteftersom sjunker. Eftersom det förutsätts att en verkställighet enligt en dom är vårdande.
Saker som faktiskt kan tolkas tvärtemot vad man tror och som håller en riskbedömning hög.
Personen är lugn och sköter sig, utan att visa direkta känslor andra än att han försöker anpassa sig. = Personen är beräknande och döljer sitt sanna jag.
Personen hävdar sin oskuld = Personen saknar insikt om sig själv. Har inte förstått den skada och lidande han utsatt andra för. Det är alltså stor risk för återfall.
Förtroendevald bland vad som anses vara kriminella kan tolkas tvärtemot vad du tänker. Personen är högrisk för brott och har förtroende bland andra kriminella som ledargestalt.
Om t.ex. en sambo till den dömde försöker stödja den dömde som en bra person. Då blir tolkningen att den dömde har duperat sin sambo och har sin sambo i en kontrollposition.
Samma om en förälder bedyrar att den dömde är en person de vet, aldrig någonsin begår ett brott och ni kan lita på honom.
Då blir bedömningen samma. Det håller alltså riskfaktorn hög. Föräldern saknar förmåga att bedöma sitt barn rätt. Och den dömde har alltså lyckats styra och dupera sina föräldrar.
Glöm aldrig att världen är precis upp och ned just nu. Ni har fel och rättsystemet har rätt. All bedömning görs utifrån detta.
De bedömningsinstrument som används inom KVV är alltså på denna låga nivån. Det finns nämligen inget annat sätt att skapa ett instrument inom psykologin som byråkrater som t.ex. placeringsenheten kan gå på.
Saker som sänker riskfaktorn.
Personen visar en uppenbar ånger för vad han gjort. Inser skadan och är villig att arbeta med sig själv.
Programverksamhet sänker riskbedömningen.
Etc, etc.
En annan sak att minnas.
Riksmottagningen ÄGER bedömningen av särskilda villkor. Anstalten har bara att följa dessa villkor. Kan bara yttra sig. Och efter kort tid på anstalt så är bedömningen medel eller hög.
När särskilda villkor inte gäller. Då äger anstalten bedömningen. KVINSP beslutar om din verkställighetsplan. Klienthandläggaren är din kontaktperson.
För att komma ur en bedömningssituation som är låst. Kan man ansöka om frigång.
Ansökan om frigång skall av anstalten skickas till frivården utan egen bedömning. Frivården kommer då att äga utredningen.
Frivården kommer att begära att en riskbedömning utförs av psykolog. Anstaltens yttrande kommer också att begäras in. Frivården beslutar sedan utifrån dessa nya uppgifter och placeringsenheten underrättas.
Detta kan skapa en flytt till annan anstalt med lägre säkerhetsklass och där en helt annan bedömning. Kvaltider skall dock ha uppfyllts. Och en situation med särskilda villkor måste lösas.
Det är ungefär så det fungerar, i ett nötskal.
Vad gäller KVV beslut så har jag tidigare i tråden varnat för hur KVV anger skäl för beslut. Vilket försvårar en överklagan då ni måste vara mycket juridiskt kunnig för att böja över vad som prövas i en överklagan till rätt sak.