Det är iofs förståeligt att C i förebyggande syfte ville förankra sig hos nya väljargrupper i takt med att den gamla kärnväljargruppen tynar bort, men det var ett stort strategiskt misstag att sikta in sig på storstäderna och låta Stureplanscentern vara tongivande. M och FP äger redan Sthlm, det behövs inte ytterligare ett alliansparti där. Vad som hade behövts är ett alliansparti för alla UTANFÖR Sthlm. En stor del av misstron mot borgerligheten handlar just om bilden av att alliansen skiter i alla som inte bor på Östermalm och i Danderyd. Stockholmsfixering väcker ont blod ute på landsorten. Det är en del av pusslet man behöver lägga för att förstå varför exempelvis Norrland är illrött. Fälldin gick hem i stugorna just för att han var en rejäl lantis i gummistövlar, i kontrast till den slibbige överklasstockholmaren Palme. Fälldin fyllde tomrummet efter värmlänningen Erlander på ett sätt som Palme aldrig kunde göra. Även Maud funkade (nästan 8% i valet 2006) tack vare att hon framstod som en rejäl norrländsk tant. Tills folk upptäckte politiken hon drev, då gick det utför.
Om C hade stannat nära mitten (som namnet antyder) och framhävt intresset för de olika regionerna ute i landet så hade de kunnat fungera som en borgerlig brygga mellan stad och land. Istället har man lyft frågor med tydlig tokliberal storstadsprofil (massinvandring, HBTQ etc) som får alla utanför storstäderna att spy upp både frukost och lunch. "Frihetlig liberalism" luktar storstadslinje lång väg och är nog inget man ska tala om högt om man inte vill skrämma bort de sista 2,8%. Man kommer inte in i riksdagen på en ensam röst från Alexander Bard.
Om man gav partiet till Staffan Danielsson och Eskil Erlandsson och kasta ut Ankersjö, Federley och Lööf med huvudet före så skulle det nog gå att göra C relevanta igen. Tyvärr kommer det inte att hända, de kommer att ånga på med sin arroganta och blinda tro på idéprogrammets inriktning ända in i bergväggen. Men när de åker ur riksdagen kanske de blir lite mer spaka och ödmjuka.
Om C hade stannat nära mitten (som namnet antyder) och framhävt intresset för de olika regionerna ute i landet så hade de kunnat fungera som en borgerlig brygga mellan stad och land. Istället har man lyft frågor med tydlig tokliberal storstadsprofil (massinvandring, HBTQ etc) som får alla utanför storstäderna att spy upp både frukost och lunch. "Frihetlig liberalism" luktar storstadslinje lång väg och är nog inget man ska tala om högt om man inte vill skrämma bort de sista 2,8%. Man kommer inte in i riksdagen på en ensam röst från Alexander Bard.
Om man gav partiet till Staffan Danielsson och Eskil Erlandsson och kasta ut Ankersjö, Federley och Lööf med huvudet före så skulle det nog gå att göra C relevanta igen. Tyvärr kommer det inte att hända, de kommer att ånga på med sin arroganta och blinda tro på idéprogrammets inriktning ända in i bergväggen. Men när de åker ur riksdagen kanske de blir lite mer spaka och ödmjuka.