Info/skvaller om Robert Broberg 1940-2015

Jag minns när John Lennon blev skjuten i december 1980. Då var Robert Karl-Oskar Broberg alias Zero i New York efter att ha kommit ut från ett sjukhus i Los Angeles där han hade varit ett tag, och han mådde bättre. Det var en fantastisk sak att höra honom prata (med Täppas Fogelberg eller Jacob Dahlin kanske?) om Lennon. Jag minns inte längre om han hade besökt The Dakota Building och lagt blommor på platsen eller hur det var. Jag var ju inte så gammal då och det är länge sen.

Vänta bara tills hans nästa maniska topp. Då kommer han tillbaka med "en ny lysande comeback" fylld av "mööhhh", "nööhhh", och ordvrängerier.

Han är dock, enligt min mening talangfull och har fortfarande en hel del att ge, även om han är jävligt påfrestande i längden.


MVH/Gnomegirl

Jo, ett geni. Men hade aldrig haft en chans att slå igenom i dag då hysterisk extremfeminism råder.

Jo, Robban kunde ha bytt om låtarna och sjungit:

Jag måste hej jag måste hej jag måste hejda mig
När jag ser en tjusig gay

och

Underbara, uppblåsbara Bogdan
Honom kan man pumpa upp

och

Ingemar lalala, Ingemar lalala, Ingemar lalala, Ingemar lalala
Ingemar, vilken pingela lala. Ingenting elala, går upp mot Ingemar lalala

osv osv

Jag tror nog att detta är avhemligat nu och det har nog knappast någon större betydelse för rikets försvar idag.

I början på 80-talet tjänstgjorde jag som värnpliktig på ett militärt kontor som handlade värnpliktsärenden. En av uppgifterna som jag hade var att gå igenom posten och att sedan sortera ärendena till rätt beslutsinstans. Givetvis reagerade jag lite extra om det dök upp något känt namn i brevhögen. Det hände väl inte så ofta men även kändisar tvingades på den tiden att göra värnplikt.

En morgon sprättade jag bl.a upp ett brev som var undertecknat Robert Broberg. Nyss hemkommen från U.S.A begärde han anstånd med resterande värnpliktstjänstgöring. Jag vill minnas att det var så att han hade påbörjat värnpliktstjänstgöringen men av någon orsak avbrutit den. Brevet som jag läste var nog bland de mest geniala brev jag läst samtidigt som det var skrivet på ett sätt som antydde på ett halvt om halvt lindrigt dårskap. Det var maskinskriven text med röd och svart text blandat huller om buller. Handritade illustrationer som visade på hans okunnighet vad anbelangade skidåkning etc.

Jag satt i rummet bredvid majoren som skulle fatta beslut i ärendet och väntade på reaktionen när han väl hade fått brevet i sin hand. Strax efter kafferasten hörde jag bullrande skrattsalvor från majoren och en stund därefter kom majoren in med ett beslut som jag skulle arkivera. Befrielse från resterande värnpliktstjänstgöring samt placering som fältartist löd beslutet.

Det är fasen precis sådant här skvaller som man är ute efter och som gör en glad !

"Handritade illustrationer som visade på hans okunnighet vad anbelangade skidåkning etc." - fantastiskt liksom !

Fasen vad jag önskar att denna skröna är sann vad beträffar herr Zero Broberg.

Brevet finns säkert inte kvar. Det gick nog samma öde tillmötes som de andra handlingarna som förr eller senare skulle utgallras. Någon gång i kvartalet fick vi expeditionsbiträden och en anställd kanslist åka iväg med ett antal sopsäckar fyllda med handlingar som skulle destrueras på härden i stadens värmeverk. I.o.f.s ett välbehövligt avbrott i den tämligen monotona och understimulerande tillvaron på kontoret. Man hade nog lägre krav på spännande sysselsättning på den tiden.

Kan tänkas att det rörde sig om befrielse ifrån reptjänstgöring och att brevet var kompletterat med ett Zero Broberg? Uttagen till artillerist var han när jag tänker efter. Det är trots allt snart 35 år sedan jag höll brevet i min hand.

Faktiskt kommer jag ihåg en av meningarna i brevet:

"Jag kan inte åka
--------------------s
---------------------k
-----------------------i
------------------------i
-------------------------i
--------------------------d
---------------------------o
----------------------------r, HJÄLP, HJÄLP! text o.s.v"

Om du till ovanstående, strax till höger om alla i:n, tänker dig en ritad streckgubbe i full kalabalik med stavar och skidor huller om buller så inser du nog i vilken anda brevet var skrivet.

F.ö måste jag få säga att jag anser att bl.a Båtlåt, Maria-Therése och Det som göms i snö tillhör de svenska musikskatterna. Skulle R.B haft engelska som modersmål så skulle han ha varit en världsartist på den tiden men hur översätter man "Halkaranda"?

Med tanke på att han borde inkallats runt -58 och att han åkte till USA i slutet av 70-talet så är det inte troligt.
Man slapp inte undan under så många år. Så tyvärr, men kul historia.

Det borde ha varit en rep.övning, vilket är betydligt troligare med tanke på åldern. Trots allt är det snart 35 år sedan jag höll brevet i handen. Inget märkvärdigt med det egentligen. Nog måste han ha varit tillbaka vintern 80/81?

Du förstör verkligen alla trådar, Bullen.

Det kan mycket väl vara sant om det rör sig om en repövning. Man var vapenpliktig fram till 47 på den tiden och Robban är född 1940.