Citat:
Ursprungligen postat av
Ola Schubert
Jag känner till Thailand för lite för att kunna kommentera. Men jag känner nog, spontant, mer samhörighet med kineser, kambodjaner och vietnameser, med detta kan säkert ändras snabbt.
Jo, just det feodala arvet har nog ställt till det för Ryssland. I en tidig analys så betecknade jag det "Maxist"-Leninistiska sovjetsystemet som "Social-feodalt". Vad gäller Thailand så känner jag till för lite om det landet.
Bra dock för Syrien och det syriska folket att man slipper släpa på en massa feodalt skåpmat.
Jo, att utvecklas till "rysk nivå" skulle ändå vara ett framsteg, framför allt om det finns, naivt, men ändå folkligt stöd för ledaren. En låsas demokrati är ändå bättre än en stenhård diktatur.
Det verkar faktiskt som att man kan tvinga fram modernitet, men vad gäller postmoderna värderingar så verkar dessa istället motverkas. Detta gäller i alla fall Ryssland som gått bakåt vad gäller postmodernitet. Dessutom så börjar man också backa lite vad gäller modernitet. Men som motargument kan anföras att Kina, förutom moderna värdringar, även är ganska postmodernt. Jag undrar om inte ett någorlunda fungerande kapitalistiskt system kan fostra postmoderna värderingar. Är landet inte helt genomkorrupt och konkurrens, i alla fall kan ske på någorlunda lika villkor, ett stort och varierat varu-utbud, många olika tidningar och tidskrifter för olika intressen, (i Kinas fall dock ingen som kan hota kommunistpartiets maktmonopol), kan gynna individualitet och förståelse för olika människors vägval.
Jo, du har kanske rätt. När Assad vunnit, och förhoppningsvis inte fängslat allt för många oskyldiga människor, så är det dags att bygga upp landet.
Japp, jag instämmer. Han kommer nog till ICC så småningom
Jag hoppas att jag fattade dig rätt. Jag tycker i alla fall att jag kan skriva under en hel del i din analys.
Jo du fattade nog.
Min farhåga är att ett Syrien i "rysk tappning" har stora förutsättningar att bli en betydligt otäckare variant av Putins Ryssland.
Där snackar vi ändå en gemenskap av till stor del medelålders vita män som cyniskt vill roffa åt sig för att enbart gynna egen makt och rikedom.
I Syrien är grupperna mer polariserade och som vi nämnt extremt rika grannar som snarare gynnar inflytandet från en stat (eller "NGO" som Muslimska brödraskapet) som absolut kan rubba balansen negativt.
Annars kan jag bara hålla med. Den stora utmaningen för demokratin i framtiden är inte längre att flytta på en diktator, utan att få folket så upplyst att man inte direkt bara väljer en ny diktator.
Visst välstånd, lag och ordning men framförallt fräscha värderingar är helt grundläggande.
Hade ju vart synd att byta ut regimen först till sotr blodspillan och sen i efterhand inse att man även måste byta ut befolkningen för att demokratin skall komma i mål.
Knäckfrågan blir hur folket skall kunna påverkas i riktning mot postmoderna värderingar eftersom försök att tvinga fram dem ofta resulterar i motsatsen. Finns ens viljan hos de kandidater som i framtiden kommer att styra Syrien att folk utvecklar sina värderingar? (frågar du spyflugorna säger de nog nej)
Vissa förutsättningar måste som du skriver finnas på plats, inte minst lag och ordning och en viss stabilitet men också ett fungerande utbildningssystem.
Vi kan egentligen bara konstatera att det här kommer bli svårt och man har en lång resa framför sig med många fallgropar att fastna i.
Prognosen blir i bästa fall dyster.
Men måste också erkänna att jag tappat tråden lite efter två trötta kvällar på soffan där jag inte orkade skriva någrea romaner på FB.
