Nya rättegången angående mordet på Marina Johansson, Spekeröd

Nej, men domstolen kan välja att se det som dråp eller vållande.
De behöver inte hålla med Svenkvist.
Straffet kan alltså bli ganska kort beroende på hur rätten ser på saken.

Det Fnurra säger är inte sant den här gången heller. Gärningsbeskrivningen är att FS uppsåtligen dödat Marina. Det gör vållande omöjligt.

Du behöver inte vara orolig för att mördaren inte ska få sitt straff för sitt mord på Marina.
Dom kommer att låsa in den stygga gubben på minst 10 år, det lovar jag dig så du kan sova gott på natten igen...

LÄS NEDAN:

Hovrätten skriver:

Hovrätten anser att övertygande bevisning har förebragts om att XX har gjort sig skyldig till mord. Det erfordras en rättspsykiatrisk undersökning för att kunna bedöma
1. om det finns medicinska förutsättningar att överlämna honom till rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 § brottsbalken, eller
2. om XX har begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk
störning och i så fall tillståndets betydelse för frågan om påföljdsvalet enligt 30 kap.6 § brottsbalken.

Den rättspsykiatriska undersökningen ska bland annat bedöma om mannen begått brottet under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Efter att den rättspsykiatriska undersökningen är klar kommer straffet att bestämmas.

XX=FS

Massmördaren Flink som mördade helt oskyldiga människor fick livstid och fick sedermera ett tidsbestämt straff.Med tanke på det bör FS få något lägre straff.
Precis som Reimer tycker jag 16-18 års fängelse skulle vara utmärkt.
Men jag skulle inte opponera mig om han fick 14 år heller.14 år är långt nog med tanke på vad andra fått.

Däremot tycker jag han skulle blivit dömd tidigare.En mördare skulle kunnat blivit frikänd på grund av alldeles för höga beviskrav.Förbannat dåligt och fegt av tidigare domstolar.

Återigen - minoriteten i HD uttalade sig inte om skuldfrågan, utan tyckte bara att resningsgrund saknades. Det anser jag också, men däremot kan det mycket väl korrekt att döma också om resningsskäl stricto sensu saknades.

Det blir svårt om inte F erkänner

Men tröskeln för att döma ligger högre än att bevilja resning. Visserligen kan bevisning och bedömning ändras mellan resning och rättegång, men fortfarande gjorde minoriteten i HD bedömningen att FS inte skulle åtalas igen, och då bakom flötet enligt letsdoits resonemang.

Tröskeln ligger på ett sätt lägre vid resningen än vid dom, eftersom rekvisitet är bara att domen sannolikt skulle ha ändrats om den nya bevisningen skulle ha förebragts vid rättegången. (Någon högre tröskel är ju omöjlig utan att HD själv verkligen avkunnar domen ocks.) Men på ett annat sätt ligger tröskeln mycket högre vid resning till men för den tilltalade. Resningar är ju i princip den enda situation då den anglosaxiska rättens begrepp admissible evidence tillämpas i svensk rätt. Det enda HD ska ta ställning till är alltså om den lagakraftvunna domen skulle ha ändrats om just den bevisning som angivits i resningsansökan, och som får användas till stöd för resning, hade förelegat vid den förra rättegången. Där är min åsikt att hovrättsdomen är så modstulet skriven, så att det faktum att kroppen hade påträffats, plus att ett par vittnesmål fick förnyad relevans, rimligen inte, så långt man kan bedöma av domen, hade räckt för att ändra domslutet. Man måste alltså tolka HD:s majoritet som att de uttalar ganska skarp kritik mot hovrättens tidigare bevisvärdering i och med att resningsansökan beviljas.

Sådan kritik är det fullt rimligt att rikta mot den hovrättsdomen, men det är inte HD:s uppgift i resningssammanhang, och jag tycker personligen att resning till men för den misstänkte är ett såpass allvarligt rättsmedel (det är i de flesta europeiska länder öht inte möjligt) att man ska vara autistformell när man tillämpar det - även om det i det här fallet står ganska klart att ingen orätt i sak har begåtts med det nya domslutet. Det handlar ju inte bara om FS, utan också om rättssäkerheten i framtida resningar, och här tycker jag alltså att HD är ute på ett sluttande plan.

Men när resningen en gång beviljats, då är det fritt fram för hovrätten att använda precis all bevisning, och också att omvärdera värdet av tidigare bevisning. De återskapade SMS:en fanns till exempel inte med bland den ingivna bevisning som HD fann tillämplig för resningsbeslutet. Men däremot kunde de naturligtvis, tillsammans med precis varje annan bevisning som helst, användas när resning väl beviljades.

Det betyder alltså att hovrätten har ett betydligt större underlag att avfatta sin dom på än vad HD hade att avfatta sitt resningsbeslut på, och du har inga hållpunkter för att JustR:n Mattson och Eka skulle ha någon särskild ståndpunkt i någon annan fråga än just att resning inte skulle beviljas. De kan mycket väl, som jag, insett att det var stor sannolikhet för att FS skulle bli fälld i en ny rättegång, men att denna fällning inte skulle baseras uteslutande på de nya omständigheter resningen kunde ta upp, och heller inte basera sig på den påtagligt modstulna bevisvärdering som hovrätten tillämpade vid den förra domen.

En stor skillnad som faktiskt gör det svårare att få resning än fällande dom är nyhetskravet, som innebär att den nya bevisningen inte fått vara känd mer än ett år. Det kravet behöver inte hovrätten följa.

Är ett år den tiden det tar att skriva en bra resningsansökan?

Det tror jag däremot inte, men det krävs en som kan, och i det här fallet har Skarp vice RÅ varit en tillgång. Det är inte för vem som helst att skriva en resningsansökan till men för tilltalad.

I alla fall så har den skiljaktiga justitieråden varit ute och seglat i bevisfrågan, och om det ska räcka för en fällande dom. Det ansåg inte blåbären, men dom kördes över av de mer rutinerade justitieråden och beviljade den här resningen. Och med det så får man en fällande dom. Dom bör ta lärdom de här två blåbären och även Peter Skoog den föredragande. Trevlig men helt fel ute.

Rättssäkerheten och folket behöver en tilltro till domstolen och det kan man inte säga har funnits innan då två instanser har suttit och fantiserat. Nu däremot har förtroendet för domstolsväsendet ökat markant. Den mest meriterade av dom var för en resning, och ingen är gladare än jag att en mördare inte fick komma undan. En uppenbar mördare som instanserna ansåg inte hade tillräckliga bevis för skuld det är pinsamt med facit. Pinsamheter måste rättas till, och en domstol kan inte ha fel det ser definitivt inte bra ut.

I andra länder kanske man inte hade kunnat ta upp det här med en resning, men det kan man i Sverige. Mördar man en människa och sen ljuger och gömmer en kropp, och sen frias i två instanser och kroppen återfinns dumpad och gömd kan man fällas. Det är mycket bra!

I själva resningsansökan får inte bevis som varit känd mer än ett år åberopas. Så lång tid brukar det inte ta, eftersom det är några få sidor och det i princip bara är den nya bevisningen som åberopas, om än insatt i en kontext.