Sverige: landet där det råder stor bostadsbrist

Fasst nu är ju problemen i landets storstäder att det inte finns lyor till alla. Och säg inte att man ska dela en tre på 8 studenter.

Jaha så det är "bostadsbrist" när alla inte kan bo i en egen lägenhet själv? Självklart kan studenter dela på en 3:a. Vad är problemet med det? Det är ju till och med bättre än lumpen....

Problemet är ju just att beståndet används på det sätt du önskar till underpris i hyressektorn.

Till att börja med så vore det skoj med lite bevis på att "alla avregleringar utan undantag har blivit dyrare". Dyrare än vad då? Åtminstone el kostar mindre idag än förut, det är skatterna som har blivit dyrare, tillsammans med miljöpåfund som elcertifikat och zontariffer.

Dessutom har du av någon konstig anledning missat ett par stora avregleringar: Telekom och taxi. Telefoni har aldrig varit billigare, bättre, mer lättillgängligt eller flexibelt än idag. Hade Televerket funnits kvar i sin monopolställning hade de bara nyligen blivit färdiga med att byta televäxlarna i landet till AXE. Utlandssamtal hade fortfarande kostat någon tia per minut eller mer, mobilsamtal till 2G-nätet ungefär lika mycket. Flashback hade inte funnits, utan vi hade skrivit det här på en Teleguide-tjänst.

Taxi går att få till lägre pris idag än för 25 år sedan, och framför allt så är det mycket lättare att hitta en ledig bil.

Repeat...re-re-repeat.

Varför ska alla köpa sina bostäder? Varför vill du att Sverige ska vara den enda marknaden i världen där man måste köpa?

Men, visst, hade vi haft en mer oreglerad och fri andrahandsmarknad hade det kortsiktigt löst en del problem. I många länder kan du anlita mäklare som hittar dig ett andrahandsboende där de tar en halv månadshyra från dig samt uthyraren i kommission, när du tecknar minst 12 månader.

Ett fåtal drakar skulle vara oligopol. Inte monopol.
Det blir ungefär som tillverkning av DRAM. Där är det också oligopol. Och hård konkurrens. De har svårt att gå runt.

Men jag ser inte varför det skulle vara så betungande med att ha flera projekt i pipen där men mest ligger och väntar.

Nu får du förklara. Man kan inte gärna bygga där det redan är bebyggt. Således får man bygga på obebyggd mark. Och då åker man på att betala anslutningsavgifter till kommunen. Därav att tomtpris åker upp en hel del när alla anslutningskostnader är tagna. Det har inget med klagande grannar att göra.
Men du behöver förklara det med ingenstans. Är det utanför statsplanerat område så får du är det ingen kommunal anslutning och ingen processtid. Men hittar du något sådant som du hävdar?

Pristaket skapar efterfrågan på en vara som annars inte skulle finnas. Och så kan ingen producera nytt och överleva på det.
Hur tänkte du med Strandvägen? Där är det status att bo. Det är inget byggherren kan bygga dit.

Nja, senaste data från SCB säger i snitt 42 kvm per person i landet. Så boyta finns närmast i överflöd.
Tätast i Stockholm var det i Botkyrka med 34 kvm per person i snitt. Fortfarande väldigt gott om boyta.

En hel del av boytan är hyggligt marknadsprissatt. Den som utgörs av villor och borätter. Där byggs det också (inom statsplanerat område) i den mån man utverkar mark och bygglov av kommunen, och orkar med.
Problemet är HR. Där kan ingen bygga pga prisregleringen. Och det är beklagligt.
HR är annars en utmärkt boendeform. Inga besvärliga transaktioner för att flytta till och från.
Tog man bort den hindrande prisregleringen skulle HR frodas och vi skulle ha gott om HR. Jag ser inget skäl till att man i Sverige skulle avvika och inte vilja ha HR.

Men observera att även utan prisreglering skulle kanske inte det byggas så fantastiskt mycket fortare. Det finns en begränsad personalstyrka som skall hålla på med byggandet, och allt som hör därtill. Iaf inte i närtid.

Men vi behöver kanske inte bygga så mycket heller med den höga boytan per person som vi har. Och vi hör inte talas om brist på villor eller borätter. Det folk är sura för att dom inte kan snika till sig är underprissatta HR. Ett förstahandskontrakt har ett värde. Därför bildas kö för att komma över ett sådant utan kostnad.

Ursäkta, oligopol var givetvis det korrekta ordet. Fingrarna var snabbare än hjärnan.

Men du missar att kapital plöjs ned under hela processen, det kan kosta åtskilliga miljoner innan spaden kommer i jorden. Pengar som givetvis är helt bortkastade om någon granne lyckas övertyga byggnadsnämnden om att hens livskvalitet raseras om den grå parkeringsplatsen som skymtas från hens balkong blir bebyggd. Eller om det råkar bo en sällsynt insekt i träddungen där det passar bra mmed ett par nya villor.

Öhh? Nej, våra städer är långt ifrån bebyggda överallt. Det finns massor av luckor i form av parkeringsplateser, impediment och möjligheter till tredimensionell fastighetsbildning. Förtätning kallas det.

Förtätning är en organisk proces där en fastighet i taget skapas, företrädesvis i områden med många befintliga byggnader, vilket borgar för många överklaganden för få bostäder.

Därför är det mycket bekvämare att bygga långt ut. Då kan du ta en hel åker och producera tjugo identiska hus med betydligt färre överklagande grannar. Dessutom har du många fler bostäder att fördela den administrativa kostnaden på.

Vi får alltså en typ av urban sprawl som oönskad bieffekt av planprocessen. För bättre beskrivningar om sprawls samhällskostnader rekomenderas självstudier.

Efterfrågan är stor oavsett om prisbildningen är satt ur spel eller ej, det pågår en massiv inflyttning. Men du sitter på för enkla modeller. Du tror att om pristaket höjs så kommer möjligheten till ökad lönsamhet göra att utbudet ökas.

Jag är ganska pesismistisk kring möjligheterna att öka utbudet, eftersom det styrs av en otroligt byråkratisk och snårig process även med svenska mått. Dessutom har decennier av subventioner och korporativism i sektorn skapat oligopolkolosser som bygger dyrt och dåligt. Jag tror tyvärr att dagens takt på nyproduktion av hyresrätter bara kommer höjas måttligt även om det går att få kostandstäckning och rejäl vinst.

Vad blir resultatet då? En godtycklig förmögenhetsöverföring till dem som råkar äga hyresfastigheter just då, trots att de gick in på marknaden med helt andra premisser.

Och Strandvägen var ett exempel, Helge. Ett exempel på en miljö som människor finner attraktiv och är beredda att betala för, men som bryter mot bullernormer, strandskydd, parkeringsnormer, tillgänglighet och fan och hans mormor. Alltså byggs inte sådana miljöer i Sverige idag.

Avregleringen av taxi är ju ett intressant exempel. De rövarpriser som förekommer i Sverige har till och med uppmärksammats utomlands. Turister på väg till Arlanda varnas för den svenska fria prissättningen. Sverige betraktas numera utomlands som en avskräckande nyliberal experimentverkstad.

Knappast det enda skräckexemplet i vår nya liberala värld. Apoteken har inte mediciner, vården och äldrevården är kass, friskolorna suger och konkar.

Men hey, det går bra nu!

Lite nyheter för alla nyliberala bostadsrätt kramare som påstår att det inte finns någon bostadsbrist

Snart kommer Kurt-Sune med att det finns 4000 lediga bostadsrätter i Stockholm.

Hade man varit driftig, hade man gått ihop 8 studenter och gemensamt sökt lån på 5 miljoner för en garderob på Södermalm.

Nej studenter behöver inte köpa naturligtvis....det borde fungera som i andra storstäder. Hur mycket problem är det att hyra en lgh i exempelvis Berlin? Varför går det att hitta boende där snabbt, men inte i Sthlm? Det är nåt att fundera på.,,