Citat:
Ursprungligen postat av
Namibia1
Jag har nog ganska bra koll på just Blue star. Tycker att testet är av värde och mer än vad andra här i tråden tillför.
Det finns mycket som tyder på att det är väldigt små mängder blod i bagaget.
Om man utgår från poliens egna lilla "kluddande" på bilden i bilen så måste man fråga sig en viktig fråga.
-Vad är det exakt vi ser på listen till luckan? Är det rent blod eller rost med mycket små mängder blod?
Jag är helt övertygad om att just detta kommer att granskas betydligt noggrannare i HR.
Rätten kommer att behöva omvärdera bevisen i bagaget.
Just sättet polisen har hanterat detta viktiga bevis kan inte annat än kritiseras.
Du kanske skulle försöka öppna ditt sinne, för din egen skull.
Jag tycker att just detta test verkar väldigt objektivt.
Antingen läser du dåligt, eller så formulerar jag min kritik otydligt. Jag kritiserar inte Zero73:s bluestar-test, absolut inte. Det jag uttryckte kritik mot var hans försök till egna tolkningar av fläckmönstren. Jag menar att ingen här som har en tydlig bild i skuldfrågan åt ena eller andra hållet är lämpad att göra det. Det blir som bläckplumpstestet - du ser vad din hjärna vill att du ska se.
Vi får väl se vad HR skjuter in sig på och inte. Uppenbarligen är det så att man ser väldigt olika på vissa bevis beroende på var man står i skuldfrågan. Jag och fler med mig har svårt att begripa vad som är betydelsen av att en del av reagensen ev. kan vara på rost: Det finns ju bevisligen blod från VB i besudlingen. Men visst: Jag kan förstå utifrån formuleringen i TR-domen om "riklig" blodmängd att man reagerar. Jag tycker inte det är ett bra ordval. Det väsentliga för mig är inte den exakta mängden, utan att ingen annan rimlig förklaring till besudlingen finns - detta även omvittnat av kriminalteknikern vid förhören. Ingen rimlig förklaring = inget rimligt tvivel.
Det förtjänar att än en gång påpekas att rimligt tvivel INTE är det samma som att man kan konstruera teoretiskt möjliga alternativa scenarion. Det måste finnas något med större bärkraft. Planteringsteorin har inte minsta stöd i sinnevärlden - det är en ren teoretisk konstruktion som utgår från ett cirkelresonemang om att eftersom man inte tror att Kristoffer är mördaren så måste någon annan ha placerat blodet där. Hovrätten kommer inte att fästa något avseende vid den. Jag har svårt att se att den kommer att köpa nya avdammade spekulationer om näsblod eller karateskador.
Dels finns likhundens markering kvar och talar för att den döda Vatchareeya vid något tillfälle verkligen transporterats i bilen. Dels har inte försvaret som sagt inte lyckats presentera någon rimlig förklaring till hur blodet kom dit som stöds av några fakta i utredningen. Det räcker inte med att bara säga att hon KAN ha gjort sig illa någon gång så att hon blödde även efter omplåstring och då KAN ha blött ner något plagg och att det då KAN ha varit så att Kristoffer kom och hämtade henne just den gången och att han då KAN ha lagt in hennes väska/kläder i sitt bagage (fast det oftast var fyllt med grejor) och att det då KAN ha blivit så att det där blodet smetade av sig på flera ställen. Inklusive på hans arbetshandskar. För ser du: Inget av dessa fem "KAN" är överhuvudtaget styrkt att det inträffat ens enskilt för sig självt i relativ närtid. Vi har inte ens något bevis på att han verkligen brukade åka och hämta henne efter träningarna. Än mindre finns det då givetvis något som talar för att denna kedja av fem "KAN" som alla måste uppfyllas ens varit i närheten att inträffa. Det är inte ens i närheten av rimligt tvivel.
Jag tror ni kan släppa blodet - jag tjatar mig blå i ansiktet om att åklagarna har 100% på fötter här när de säger att griftefridsbrottet är styrkt med absolut visshet genom denna bevisning. Underkänner hovrätten detta bevis kan den lika gärna säga att 90-95% av all teknisk bevisning i brottmål ska kastas i sophinken, eftersom det nästan alltid finns något litet teoretiskt tvivel man kan uppbringa någonstans. Det kommer inte att hända. Hur de i övrigt kommer att resonera angående själva mordet tycker jag däremot inte är lika klart. Tingsrättens dom känns inte oantastlig i själva den juridiska resonemangsdelen. På något vis har rätten gått förbi faktumet att det är ett indiciemål och inte fört en tydlig argumentation runt detta tycker jag. Detta borde advokaten kunna skjuta på vid hovrättsförhandlingarna och tvinga hovrätten att mer tydligt gå in i de svåra prövningar både rent faktiskt och juridiskt som en indicieprövning ofta innebär.