Citat:
Ursprungligen postat av
Eerie
heh, jag bor i Stockholm så jag förstår vad du menar. Men tycker fortfarande inte att folk med tillgångar ska få bidrag även om tillgången är svårrealiserad och i sig skapar följdproblem. Det går emot andemeningen med bidrag som en sista utväg.
Du och alla andra komemr alltid ha förklaringar till varför allt annat än att man bor kvar och får bidrag är omöjligt och ingen känner till din specifika situation exakt.
men jag tycker i princip att individer i din situation får sälja och flytta in hos föräldrarna, vänner eller dylikt. Alternativet är att hyra ut den och flytta därifrån om man själv inte vill eller kan ha en inneboende. Ja det är jobbigt som fan att ha det så men de tär inte alla andras ansvar att lösa dina problem.
Du kommer säkert få bidrag så du kan vara lugn.
Ja jag kommer förmodligen få bidrag, för annars skulle det inte finnas ett socialkontor där jag bor, skulle inte fylla någon funktion.
Tanken med tråden var att hitta någon i samma situation ege men det blev diskussion om annat. Visst trevligt det också men rätt komiskt att folk ser på en som man sitter på en guldgruva med tillgångar. Tillgångar som jag aldrig kommer ha nytta av.
Folk borde fatta att varenda kotte i storstäderna hade inte köpt en BF om det funnits hyres. Har inte valt att bo i en storstad. Och då säger folk "flytta". Men titta på er själva ett tag, skulle ni flytta? JA säger ni då, varför säger ni JA? För att ni inte är i situationen som jag eller andra är i, lätt sitta på höga hästar och skrika ut vad andra ska göra men när man själv är i samma situation då är det inte många som sjunger JA. Typiskt svenskt beteende, när det inte handlar om än själv då är det ju enkelt. Att flytta, skaffa ett jobb eller vad som helst.
Alla har inte samma förutsättningar. Alla kan inte rensa fisk i norge, alla är inte äventyrliga och kan offra hus, hem, familj, bekantskapskrets för ett jobb/lägh. Finns något som heter humanitet och livsgläjde och det går före allt annat.