Allt om Calcio!

Milan har ett antal ungdomar som ser lovande ut. Deras uttalade strategi är att ge dem utrymme. Det var också anledningen till att man ville bereda Matri och Astori plats, för att rätta upp att de aldrig fick chansen i Milan men lyckades ta plats i gli Azzurri.

Jag är övertygad om att man kommer att ta tillvara på sina talanger bättre i framtiden. Inte minst av ekonomiska grunder.

Men man ser också att många etablerade stjärnor vill till Milan. Det beror naturligtvis på deras enorma framgångar internationellt, men också på den familjära stämning som varit i klubben. Viktigt att finna tillbaka till den. Kanske kan Seedorf & co klara det. Men då gäller det att sätta ned foten för de idioterna som inte tar Calcio på allvar. Som är ute och festar till morgonen.


Kanske lättare om man har ledningens förtroende?

Tack ska ni ha. Det värmer en kall själ i vintermörkret.

Jag vill ju också när jag ändå är inne och skriver spinna vidare lite på Bari. Man kan ju inte prata om säsongen 2009/10 utan att posta videos med alla Baris mål den säsongen.

As Bari - Stagione 2009/10 - 1
http://www.youtube.com/watch?v=Ab1Y1-WGCM8

As Bari - Stagione 2009/10 - 2
http://www.youtube.com/watch?v=21ObN68g0Mw

Annars tänkte jag också på den där Francesco Grandolfo som vi började snacka lite smått om i matchtråden. Han som i princip gjorde ett hattrick i Bari och sedan försvann. Det var under klubbens andra säsong i Serie A (sedan man gick upp 2008/09) som han gjorde tre mål.

I sista matchen på bortaplan mot Bologna gjorde han tre mål innan han blev utbytt i 71:a matchminuten. En match Bari för övrigt vann med 1-4. Francesco Grandolfo gjorde alltså hattrick i Baris senaste Serie A-match. Han förtjänar mer än Savona.

Var tvungen att nämna det som en liten parentes när jag ändå skrev om Bari och deras senaste säsonger i Serie A.

Förutom Grandolfos hattrick den säsongen hade man inte mycket att jubla över i Bari. Barreto spelade bara 13 matcher och gjorde endast 4 mål. Ventura fick sparken och ersattes av Bortolo Mutti som inte lyckades klara la salvezza och man åkte ur Serie A tillsammans med Brescia och Sampdoria.

Där och då tog det roliga slut. Sedan dess har det endast gått ut för...

Forza Galletti - Bari Grande Amore!

"Bari Grande Amore Bari unica e sola Bari nel nostro cuore non ti lasceremo da sola Facci sognare ancora facci gridare ancora Bari nel nostro cuore non ti lasceremo da sola,mai."

När jag ändå håller på så kan jag väl lika gärna mata ur mig lite text.

Nätterna är för mig den bästa tiden på dygnet. Då sover alla och jag kan i lugn och ro svepas in i en värld av calcio. Det är Google och Youtube om vartannat. Bara njuta och drömma mig bort. I tankarna landa i det hetsiga och fartfyllda Italien, detta hemma från ett snöfyllt och kallt Sverige. Ett Sverige där du helst ska vara och se ut som alla andra.

Som bekant så har jag ständigt svårt för att bestämma mig för en avatarbild. Det finns så många historiska spelare, tränare och ögonblick från stöveln att det näst intill är ångestframkallande att bestämma vem man, på sitt egna lilla sätt, skall hylla genom en fin bild som får vara representativ för det jag står för på ett anonymt forum.

Valet har slutligen fallit på en av dom största Romaspelarna genom tiderna - Agostino Di Bartolomei. En spelare vars liv blev alldeles för kort och som avslutades på ett abrupt sätt.

1979 återvände Nils Liedholm som tränare till Roma efter att ha varit en sväng till Milan. Det skulle bli en framgångsrik vända för Liedholm i huvudstaden och i synnerhet säsongen 1982/83 då han vann Romas andra scudetto. Liedholm fick fan leda ett lag fyllt av mästare.

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/it/8/80/Roma1982-83.png

Antar dock att Di Bartolomei ska ligga framför backlinjen i den startelvan då min uppfattning är att Liedholm ville spela honom på ett liknande sätt som man spelare De Rossi idag. Som central defensiv mittfältare med arbetsuppgiften att sjunka ned i backlinjen och hämta boll för att sedan bygga vidare spelet därifrån genom att distribuera bollen framåt i banan, helst då till den offensiva mittfältaren tillika legendaren Falcão. Alltså den riktiga Falcão.

Agostino Di Bartolomei bar, som kapten, Roma fram till klubbens andra scudetto den säsongen. 272 matcher blev det för i Giallorossi, en scudetto och tre Coppa Italia-titlar. Han var som många andra gladiatorer ett geni som passerat huvudstaden på ett eller annat sätt under sina framgångsrika fotbollskarriärer. Skillnaden ligger i att Di Bartolomei likt Totti och De Rossi är född och uppvuxen i Rom. Det är något som betyder väldigt mycket. Man ska känna till den romerska kulturen och vara en del av den för att bli så legendarisk.

Di Bartolomei kan mycket väl vara den bästa spelaren någonsin som aldrig fick spela en A-landslagsmatch för gli azzurri. Visst finns det ingen logik i att han aldrig fick spela i landslaget. Är man bärande och kapten i ett scudetto lag, en av elva spelare uttagen i Romas 'Hall Of Fame' och anses vara en av dom bästa spelfördelarna under sin tid då kan man tycka att en plats i landslaget hade varit på sin plats. Samtidigt får man väl någonstans kanske ha förståelse för att spelare som Gaetano Scirea, Gabriele Oriali, Marco Tardelli och Bruno Conti till exempel gick före på den tiden. Det man dock lägger märke till är att det då som nu var en kamp mellan Juventus och Roma.

Dessvärre blev han deprimerad efter fotbollen och sköt huvudet av sig endast 39 år gammal. Tragiskt. Han skulle bara veta idag att han har en av elva platser bland dom största legenderna som någonsin haft på sig en Roma-tröja.

Franco Tancredi
Cafu
Giacomo Losi
Aldair
Francesco Rocca
Fulvio Bernardini
Falcão
Bruno Conti
Roberto Pruzzo
Amedeo Amadei

Det är inga dussinlirare som man valt ut i det där 'Hall of Fame'-laget.

Alla vet dock att Bernardini, Di Bartolomei och Amedeo Amadei sitter där uppe och tittar ner på dagens Roma - som dom romerska gudar dom är - med stolthet.

Man fäller visserligen en liten tår när man ser hur amerikanerna vill ta över klubben och skapa något sorts jippo runt den som att Roma är Disneyland.

Men sedan tittar man ner på Totti och tänker att han, den dagen han lägger skorna på hyllan, kommer vara en av dom. Man tittar ner på De Rossi och inser att även han platsar där. Man ser att det finns potential för vissa spelare att bli som dom Florenzi t.ex.

Men framför allt tittar man ner på Curva Sud och ser 86 år av stolthet och kärlek för staden och laget. Dom vrider sina huvuden åt sidan och tittar Italo Foschi djupt in i ögonen - ler sådär fånigt som man gör när man är riktigt förälskad - och bara nickar. Oavsett vad amerikanerna och andra klåpare försöker hitta på så kommer man aldrig att kunna ta kärleken för staden och laget ifrån folket.

Utan Rom, inget Roma. Utan Roma, inget Rom...

Ohhhhhhhhhhhhhhh, Agostino, Ago, Ago, Ago, Agostino gol!!!

http://www.youtube.com/watch?v=AbnaFWemOXw
http://www.youtube.com/watch?v=bp0IvKpoypM

Unico Grande Amore!

Samtidigt som mitt inlägg kan låta som att det bara är guld och gröna skogar i och kring Olimpico så ska man komma ihåg att det finns saker som inte längre är som förut och som man måste se på med kritiska ögon.

Därför tycker jag att det är passande att återposta ett inlägg från allas vår Roma-skribent här i Calcio-tråden, Zach. Alltid lika mästerliga inlägg som fångar känslan som man själv vill dela med sig av, men inte förmår. Aningen kritisk och jag kan känna av en viss frustration i inlägget. Precis lika aktuellt idag som det var för snart två år sedan.


Det är vad det handlar om. Passion. Kärlek. Ångest. Glädje. Tårar. Det är Calcio. Det är Roma.

Är rädd att spelare som Balotelli lämnar Milan. Hur troligt är det att han lämnar?

Tycker ni Juventus borde sälja Pogba?

http://www.goal.com/en/news/1717/editorial/2014/01/17/4549116/debate-should-juventus-sell-paul-pogba-for-a-gareth-bale?ICID=HP_FT_1

Definitivt nej, men med en sådan saftig summa som PSG erbjuder är det svårt att tacka nej, får se hur länge Juve orkar hålla i honom. Spelare som Pogba besitter talang och redan vid 20 års ålder tagit startplats i Juventus är inget som de flesta klarar av.

Hur ser ekonomin ut i Juventus?

Vad tråkiga Juventus är, kan de aldrig tappa poäng. Löjligt. Forza alla lag utom Juventus.

På uppgång. Varför sälja Pogba så länge han själv inte önskar att lämna? Grabben är 20 år och lär enbart bli bättre och således även högre värderad. Varför inte nyttja hans egenskaper fram tills dess att en försäljning blir aktuell, på riktigt?

Skönt flyt i Club Calcio ikväll, kostymerna ser lite dyrare ut än vanligt och snacket bollas runt på ett effektivt sätt. Nytt paket från Åslunds brev-vän i Colombia tro? Antingen det, eller så är de bara tacksamma att slippa ruskvädret nere på stöveln.

Mitt hobbylag Torino körde över Allegris banemän Sassuolo och ligger nu 7:a, endast 3 poäng från Europa-plats. Vet inte vad den exakta målsättningen är för säsongen, men det här ser ju riktigt bra ut. Immobile och Cerci till VM-truppen? Tråkigt att se Catania sladda såpass, det blir kanske inget Sicilien-lag alls i högstaligan nästa säsong.

Nu dags för krisande Milan mot ett Hellas Verona utan både Luca Toni och Robert Prytz. Tippar på 4-3 till Verona.

Så illa ska det väl inte behöva bli. Palermo leder som väntat Serie B och har gått som tåget sedan man bytte tränare och Iachini tog över. Pellebelle har skrivit om det tidigare att är det något Iachini är skicklig på så är det att lyfta upp lag i seriesystemet.

Jag tror absolut dom kommer ånga på och spela Serie A-fotboll nästa säsong. Det är vad alla väntar sig och det blir nog också så.

Fast när jag skriver det här så slutar det väl med att Catania förlorar sina resterande matcher och åker ur med dunder och brak.
Samtidigt så kommer säkert Palermo hamna i en riktig jävla formsvacka dom aldrig tar sig ur.
Typ en psykos eller något, och Zamparini kommer avverka fem tränare till innan säsongen är slut.